EKONOMI
Sjukpenning är tänkt att vara ett skyddsnät när livet kommer i vägen, men för vissa har det blivit en metod för att dryga ut kassan på olaglig väg.
En ny lägesrapport från Försäkringskassan visar att bidragsbrott inom sjukpenning kostar samhället omkring 800 miljoner kronor varje år.
Trots att de allra flesta mottagare har rätt till sin ersättning, motsvarar de avsiktliga felen ungefär 2 procent av de totala utbetalningarna.
Det vanligaste fusket
Det absolut vanligaste sättet att begå bidragsbrott är att arbeta samtidigt som man tar emot ersättning. Statistik från 2023 visar en tydlig trend bland de som dömdes i tingsrätten:
- 76 procent av de dömda arbetade samtidigt som de fick sjukpenning.
- 60 procent hade inledningsvis ingen arbetsförmåga men glömde att meddela när de började jobba igen.
- 16 procent arbetade och hade full arbetsförmåga under hela perioden de fick ersättning.
Andra metoder inkluderar att lämna oriktiga uppgifter om inkomst för att få högre ersättning, eller att flytta utomlands utan att informera myndigheten.
Ekonomisk utsatthet som drivkraft
Vem är det då som polisanmäls för dessa brott? Analyser visar att ekonomisk press ofta ligger bakom.
- Skuldsatta är överrepresenterade: Ungefär hälften av de som misstänks för bidragsbrott har en skuld hos Kronofogden, vilket är fem gånger vanligare än i jämförelsegruppen.
- Låg inkomst: Personer med en inkomst under 60 procent av medianinkomsten är nästan dubbelt så vanliga bland de misstänkta.
- Bakgrund: Även utrikes födda och inrikes födda med utrikes födda föräldrar är överrepresenterade i statistiken.
Skapar en ”vit” fasad
Rapporten slår även larm om hur organiserad brottslighet utnyttjar systemet. För nätverkskriminella handlar det inte bara om pengarna, utan om att skaffa sig en laglig fasad. Genom att få utbetalningar från Försäkringskassan får de en ”vit” inkomst som gör det svårare för polisen att upptäcka deras kriminella livsstil.
Mellan 2020 och 2023 fick drygt 11 000 personer som identifierats som nätverkskriminella sjukpenning till ett värde av nära 1,1 miljarder kronor. Av dessa bedöms omkring 1 500 personer ha ersättningen som sin huvudsakliga försörjning.
Bidragsspärr och sanktioner
För att vända trenden föreslår regeringen nu krafttag som ska träda i kraft den 1 juli 2026:
- Sanktionsavgifter: En avgift på 25 procent av det belopp som krävs tillbaka kan införas.
- Bidragsspärr: Försäkringskassan ska kunna stänga av fuskare från ersättning i allt från tre månader upp till tre år.
- Ökat samarbete: Myndigheter, banker och arbetsgivare får skärpta krav på att utbyta information för att upptäcka felaktigheter snabbare.
Trots integritetsriskerna visar undersökningar att en majoritet av allmänheten accepterar att myndigheter samlar in uppgifter för att skydda välfärdssystemet.
Källa: Försäkringskassans lägesrapport 2026:2 – Bidragsbrott inom sjukpenning
