Äldreboende i Oskarshamns kommun gror igen: ”Det är så jävla skitigt”

Äldreboende i Oskarshamns kommun gror igen: ”Det är så jävla skitigt”

2020-10-09 3 av Peter A Rosén

OSKARSHAMNS KOMMUN

Två personer, som är anställda inom äldreomsorgen, berättar om ett boende i Oskarshamns kommun som inte har storstädats på ungefär tio år.

– Det gror igen och här ska de gamla bo. Dammlagren är tjocka. Det är så jävla skitigt. Vi har till och med hittat maskar under möblerna. Carina Lindestål, som tidigare uttalade sig i Oskarshamns-Nytt, har rätt – äldreomsorgen i Oskarshamns kommun har blivit ett skitställe, säger de till vår tidning.

De båda kvinnorna väljer att vara anonyma i artikeln, vilket är en grundlagsskyddad rättighet.

Duon berättar att de tidigare var stolta över att arbeta inom äldreomsorgen i Oskarshamns kommun.

”Bara gått utför”

– Vi hade en äldrevård som låg i framkant. Men under de senaste fem åren har det bara gått utför. Kommunen har förstört sin fina äldreomsorg. Kvantitet har blivit viktigare än kvalitet. Det är tur att det tidigare kommunalrådet Nils Falk slipper se det här. Han var hård och bestämd – men allt fungerade jättebra när han var kommunalråd, säger en av de anställda till vår tidning.

Låt oss börja med städningen. Det aktuella boendet har naturligtvis rigorösa riktlinjer som är kopplade till covid-19-pandemin.

Det ska tvättas och spritas på ett flertal ställen. Men det finns, enligt de två kvinnorna som vi har pratat med, nattpersonal som struntar i detta, trots att det ingår i arbetsuppgifterna.

Problemet är lika stort när det kommer till den ”vanliga” städningen, berättar de.

En av dem säger så här:

– Vissa som jobbar natt säger att de prioriterar de gamla och att de därför inte har tid att städa. Och de backas upp av cheferna, som säger att de gamla ska prioriteras i första hand. Jag håller med om det – men vi kan inte prioritera bort städningen jämt och ständigt.

”Vi får inte storstäda”

– Vi som jobbar natt ska städa så mycket vi kan – men boendet har inte storstädats på cirka tio år. Vi får inte storstäda. Det har cheferna sagt. Men vem ska göra allt som inte vi får göra? Kommunen måste leja in folk till sist – för så här kan det inte se ut. Tjocka dammlager, spindelnät, flugor i lysrören…

– Nej, det är snuskigt och äckligt. Har man ett gruppboende, så ska man sköta om det också.

Så här ser en av lamporna ut på det aktuella boendet. FOTO: PRIVAT

De båda kvinnorna berättar också om inplockad nattpersonal som inte ens vet hur en tvättmaskin fungerar.

– Kommunen tar in vad skit som helst från gatan. En gång hade vittvätt körts ihop med jeans och mörkblått i 60 grader. När personalen kom på morgonen var tvätten förstörd. En annan gång hade en lammullskofta tvättats i 95 grader och förvandlats till en minikofta. En del vet inte ens hur man viker ihop tvätt. Cheferna säger att vi inom den fasta personalen ska prata med dem och visa hur man gör. Men när ska vi ha tid med det? Vi jobbar ensamma på nätterna.

Duon berättar dessutom att personalen inte längre får mangla lakanen åt de äldre, trots att många av de gamla faktiskt vill ha manglade lakan.

”Man blir så trött”

– Det tar för lång tid att mangla, anser cheferna. De säger också att vi bara får stryka sådant som måste strykas. Man blir så trött på alltihop.

– Kommunen sätter kvantiteten framför kvaliteten – och skiter i resultatet.

En av kvinnorna säger att hon har trivts väldigt bra med sitt arbete under många, många år – men nu funderar hon på att säga upp sig.

– Jag har tappat tron på kommunen. Man tar in folk utan utbildning, som inte klarar av sina arbetsuppgifter – samtidigt som man säger nej till personer, med fallenhet för yrket, som går på en undersköterskeutbildning och verkligen vill hoppa in som timvikarie så ofta som möjligt. Men vad händer? Jo, då får personerna ifråga kritik för att de inte är tillgängliga tillräckligt ofta.

– Men man kan ju inte lägga upp sig på fulltid om man samtidigt ska sköta sina studier. Kommunen tar hellre in personer, med bristande kompetens, som kan jobba sju dagar i följd. Många är dock jätteduktiga. Men vem som helst borde förstå att det går ut över kvaliteten om man låter någon jobba sju dagar i rad.

”Vi har fått nog”

– Vi har fått nog. Vi kan inte jobba på det här sättet. Vissa av dem som hoppar in säger att de är undersköterskor eller sjuksköterskor – men de kan ingenting.

Arbetstiderna tär också på krafterna, påpekar de två kvinnorna.

– På lördagar och söndagar har vi arbetspass som sträcker sig från klockan 7 på morgonen ända fram till klockan 21 på kvällen. Så jobbar vi var tredje helg. När vi tar upp det med cheferna, så säger de att de långa arbetspassen har införts för att man skulle kunna plocka bort de delade turerna. Vi slipper dessutom jobba varannan helg. Så fort vi tar upp det här, så flaggar de för att vi får återgå till att jobba varannan helg om vi inte vill ha kvar det nuvarande upplägget. Det känns som ett hot.

– Man är inte rolig som person klockan 21 på kvällen, när man har jobbat ända sedan klockan 7 på morgonen. Kommunen struntar dock i kvaliteten.

– Är det verkligen rimligt att jobba så här långa pass? Vi skulle vilja diskutera det med ledningen utan att de drar fram det här om att jobba varannan helg. När vi tar upp saker och ting, så får vi bara skit tillbaka. Så länge man inte säger något, så går det bra. Det är munkavle som gäller. Finner man sig inte i det, så är man obekväm. Och drar man fram något som inte fungerar, så skjuter de budbäraren.

”Världens sämsta äldreomsorg”

En av kvinnorna undrar om kommunledningen har missuppfattat Stefan Löfvens uttalande om att Sverige ska ha världens bästa äldreomsorg.

– De måste tro att han sa ”världens sämsta äldreomsorg”, säger hon.

– De som jobbar får missköta sig hur mycket som helst. Kvaliteten är inte längre viktig.

TEXT

PETER A ROSÉN

peter@oskarshamns-nytt.se

FOTO

FREEPIK