KRÖNIKA
Barnbidraget, som i dag ligger på 1 250 kronor per barn, är för lågt, med tanke på hur dyrt allt har blivit.
När barnbidraget infördes 1948, som ett allmänt barnbidrag, var tanken revolutionerande – alla barn skulle ha rätt till ekonomiskt stöd, oavsett föräldrarnas inkomst eller civilstånd.
Det var en grundpelare i byggandet av folkhemmet.
Men sedan dess har världen förändrats dramatiskt, medan barnbidraget knappt hängt med.
Det är inte billigt
Tänk efter: vad kostar det att ha ett barn i dag?
Kläder som barnet växer ur på några månader, mat som blir dyrare för varje månad som går, fritidsaktiviteter som bara blir kostsammare för varje år som går.
Samtidigt har bostadskostnaderna exploderat.
Många barnfamiljer trängs i för små lägenheter eftersom de inte har råd med något större.
Ett fördubblat barnbidrag skulle ge familjer möjlighet att faktiskt välja – kanske bo lite större, kanske låta barnen prova fler aktiviteter, kanske bara ha lite mer andrum i den ekonomiska vardagen.
”Födelsetalen måste höjas; det föds alldeles för få barn i Sverige”
Peter A Rosén, chefredaktör, reporter och krönikör på ON
Och födelsetalen måste höjas; det föds alldeles för få barn i Sverige.
Inte konstigt. Det är helt enkelt för dyrt, konstaterar många.
Sverige var en gång i tiden ett välfärdsland, för 45 år sedan, 1980, var det världens jämlikaste land.
Sedan dess har vi halkat efter, inte bara på barnbidragsfronten.
Det är sorgligt.
Vi borde vara bäst i ”välfärdsklassen”.
Kritiker kommer att fråga var pengarna ska komma ifrån.
Men det här handlar inte om en kostnad – det handlar om en investering.
Barn som växer upp i familjer med mindre ekonomisk stress presterar bättre i skolan, mår bättre psykiskt och har större chanser att bli produktiva samhällsmedborgare.
Dessutom skulle ett höjt barnbidrag stimulera ekonomin.
Barnfamiljer spenderar pengarna direkt – på mat, kläder och aktiviteter.
Det är pengar som snabbt kommer tillbaka till samhället genom konsumtion och skatter.
”Borde belönas”
Dagens system med flerbarnstillägg är bra, men även det behöver höjas proportionellt.
Att ha fler barn innebär inte bara fler kostnader – det innebär ofta också större behov av boyta, bil och allt annat som kostar mer.
Flerbarnsfamiljer borde belönas, inte straffas ekonomiskt.
Ett barnbidrag på 2 500 kronor per barn, skattefritt som i dag och med motsvarande höjning av flerbarnstillägget, skulle vara ett tydligt besked:
Sverige satsar på sina barn och sina familjer.
Det skulle minska barnfattigdomen, ge familjer fler valmöjligheter och visa att vi menar allvar när vi säger att barn är det viktigaste vi har.
Våra barn förtjänar inte att växa upp i ekonomisk otrygghet medan politikerna diskuterar marginella förändringar.
De förtjänar en rejäl satsning – nu.
Det är dags att Sverige tar täten igen.
Låt oss fördubbla barnbidraget och visa att vi verkligen menar allvar med att barn ska komma först.
Här är mitt förslag (höjt barnbidrag till 2 500 kronor per barn):
Om två föräldrar delar
| Antal barn | Barnbidrag | Flerbarns- tillägg | Sammanlagt |
|---|---|---|---|
| 1 | 1 250 kronor | – | 1 250 kronor |
| 2 | 2 500 kronor | 300 kronor | 2 800 kronor |
| 3 | 3 750 kronor | 730 kronor | 4 480 kronor |
| 4 | 5 000 kronor | 1 740 kronor | 6 740 kronor |
| 5 | 6 250 kronor | 2 990 kronor | 9 240 kronor |
| 6 | 7 500 kronor | 4 240 kronor | 11 740 kronor |
Om hela bidraget betalas ut till en förälder
| Antal barn | Barnbidrag | Flerbarns- tillägg | Sammanlagt |
|---|---|---|---|
| 1 | 2 500 kronor | – | 2 500 kronor |
| 2 | 5 000 kronor | 300 kronor | 5 300 kronor |
| 3 | 7 500 kronor | 1 460 kronor | 8 960 kronor |
| 4 | 10 000 kronor | 3 480 kronor | 13 480 kronor |
| 5 | 12 500 kronor | 5 980 kronor | 18 480 kronor |
| 6 | 15 000 kronor | 8 480 kronor | 23 480 kronor |
Kostnadsanalys och finansieringsförslag
Min föreslagna reform skulle kosta cirka 36,7 miljarder kronor årligen, vilket är en fördubbling av dagens kostnader för barnbidrag och flerbarnstillägg.
Nuvarande kostnader:
- Barnbidrag: 33 miljarder kr årligen
- Flerbarnstillägg: 3,7 miljarder per år
- Totalt: 36,7 miljarder kr årligen
Kostnader med mitt förslag:
- Barnbidrag (2 500 kr/månad): 66 miljarder kr årligen
- Flerbarnstillägg (fördubblat): 7,4 miljarder kr årligen
- Totalt: 73,4 miljarder kr årligen
Finansieringsförslag för de extra 36,7 miljarderna:
1. Höjd statlig inkomstskatt för höginkomsttagare
- Cirka en miljon svenskar betalar statlig skatt och skatteintäkterna från den statliga inkomstskatten uppgår till omkring 54 miljarder (2023).
- En höjning av den statliga inkomstskatten från 20 till 25 procent skulle ge cirka 13,5 miljarder kr extra
2. Återinföra värnskatt
- Inför en värnskatt på 5 procent för inkomster över 1 miljon kr årligen
- Kan ge 8-12 miljarder kr årligen
3. Förmögenhetsskatt för de rikaste
- Sverige har ingen arvskatt, förmögenhetsskatt eller gåvoskatt
- Inför en förmögenhetsskatt på en procent för förmögenheter över 10 miljoner kr
- Skulle kunna generera 10-15 miljarder kr årligen
4. Höjd bolagsskatt
- Bolagsskatten uppgår idag till 20,6 procent
- Höj från 20,6 till 25 procent, det skulle ge cirka 15-20 miljarder kr extra
5. Stängning av skattekryphål
- Skärpt beskattning av kapitalinkomster
- Bättre kontroll av skatteflykt och aggressiv skatteplanering
Med en kombination av dessa åtgärder, främst riktade mot de rikaste, skulle reformen vara fullt finansierbar.
Det handlar om att omfördela resurser för att stärka barnfamiljernas ekonomi, vilket både är socialt rättvist och ekonomiskt smart, då det leder till ökad konsumtion och minskad barnfattigdom.
LÄS MER: Barnbidrag och flerbarnstillägg
