CHEFREDAKTÖRENS KRÖNIKA
Sverige har inte råd att rata 40-plussare.
Vi måste prata om en av arbetsmarknadens mest accepterade orättvisor.
Du kan vara mitt i livet, ha 20–30 års erfarenhet, stabil arbetsmoral och bred kompetens – och ändå bli bortvald.
Inte för vad du kan, utan för hur gammal du är.
Redan i 40-årsåldern.
Det är inte bara orimligt.
”Direkt skadligt”
Det är direkt skadligt – för individen, för ekonomin och för hela samhället.
Åldersdiskrimineringen måste upphöra! Varför? Här är några svar:
1. Ett slöseri med erfarenhet och kompetens.
Personer över 40 sitter ofta på precis det som arbetsgivare efterfrågar: erfarenhet, omdöme, ansvarstagande och stabilitet. Att sortera bort dem är som att kasta bort färdig kompetens – och sedan klaga på kompetensbrist.
2. Sverige skriker efter arbetskraft – men stänger dörren.
Samtidigt som företag larmar om att de inte hittar rätt personal, väljer man bort en stor grupp människor som både kan och vill arbeta. Det går inte ihop.
3. Dubbelmoralen från makthavarna.
Politiker säger att vi måste jobba längre. Pensionsåldern höjs. Men vad hjälper det om arbetslösa människor i 50-årsåldern inte ens får komma på intervju? Det är ett systemfel – och det måste rättas till.
4. Ekonomisk otrygghet som slår hårt.
Att bli arbetslös mitt i livet är inte som att vara 25. Man har ofta bolån, familj och större ekonomiskt ansvar. Att då mötas av stängda dörrar skapar stress, oro och i värsta fall långvarig utslagning.
5. Erfarenhet ger kvalitet – inte sämre prestation.
Det finns en seglivad myt om att äldre arbetskraft är mindre flexibel eller mindre produktiv. I verkligheten visar många studier motsatsen: erfarenhet, lojalitet och problemlösningsförmåga väger tungt.
6. Åldersdiskriminering är just – diskriminering.
Vi skulle aldrig acceptera att människor sorteras bort på grund av kön eller etnicitet. Men när det gäller ålder verkar det passera under radarn. Det är dags att sluta blunda.
7. Det blir dyrt för samhället.
När människor i arbetsför ålder stängs ute från arbetsmarknaden ökar kostnaderna för arbetslöshet och skatteintäkterna sjunker. Det är en dålig affär – för alla.
8. Signalen till nästa generation.
Vad säger vi till dagens 30-åringar? Att deras värde har ett bäst före-datum? Det är ett cyniskt budskap som undergräver hela idén om ett tryggt arbetsliv.
Vi måste våga ställa krav på arbetsgivare.
Se kompetensen – inte födelseåret.
För om vi menar allvar med att människor ska jobba längre, då måste de också få chansen att göra det.
Annars är det bara tomma ord.
”Är snabbare”
Jag fyller 50 i mitten av den kommande sommaren.
Och jag kan säga det rakt ut: jag är en bättre journalist i dag än jag var för 25 år sedan.
Jag är snabbare.
Säkrare i mina beslut.
Jag ser vinklar tydligare.
Jag vet vad som håller – och vad som inte gör det.
Det kallas erfarenhet.
Ändå vet vi att människor i min ålder ofta sorteras bort redan i första urvalet när de söker jobb.
Inte för att de saknar kompetens – utan för att de har “fel” födelseår.
Redan i 40-årsåldern börjar det.
Efter 50?
Då blir det riktigt svårt.
Så här kan vi inte ha det.
