MÖNSTERÅS
Barn- och utbildningsnämnden i Mönsterås kommun begär att det liggande besparingskravet för kommande år – 2022 – ska plockas bort.
Det rör sig om cirka tre miljoner kronor (en procent av budgeten).
Det berättar nämndens ordförande Jacqueline Doohan (C) efter tisdagens sammanträde.
– Vi kan inte hyvla längre, som det ser ut just nu. Vi har redan dragit ned med 20–25 tjänster – det går inte att säga upp mer personal utan att tumma på kvaliteten, säger hon.
Jacqueline Doohan berättar att kommunens kostnader för Interkommunala ersättningar inom grundskolan har dubblerats på sistone – 30 elever har blivit 60 (interkommunal ersättning är pengar som kommunen betalar ut för barn i Mönsterås kommun som väljer att gå i skolan i andra kommuner). Därmed har IKE-kostnaderna ökat med sex miljoner kronor för Mönsterås kommun.
Så mycket saknas
Kostnaderna för gymnasiesärskolan, en skolform som inte finns i Mönsterås kommun, har också ökat. Det handlar om ungefär fyra extramiljoner (interkommunal ersättning även där, således).
Samtidigt tappar kommunen 15 miljoner statsbidragskronor (pengar som var kopplade till flyktingarna).
– Totalt sett saknar vi ungefär sex miljoner kronor. Tre av dem har vi hittat själva – men de sista tre hittar vi inte. Vi hittar inte fler besparingar som är möjliga att genomföra, med bibehållen kvalitetsnivå. Alternativet är att göra något radikalt och stänga någon verksamhet – och det vill vi inte göra.
Därför lägger BUN fram en begäran hos kommunstyrelsen, om att det liggande effektiviseringskravet på en procent av budgeten ska plockas bort.
”Viktig fråga”
Ett definitivt beslut gällande detaljbudgeten (ramarna är redan satta) tas på fullmäktigesammanträdet i november.
Jacqueline Doohan konstaterar också att det är viktigt att genomföra ett analysarbete framöver, när det gäller grundskolelever som väljer att studera i en annan kommun.
– Varför gör de det? Det är en viktig fråga. Handlar det bara om dem som bor väldigt nära grannkommunerna, eller finns det även andra elever som gör det valet? Och varför i sådana fall? Det är förstås intressant för oss att få svar på det, så att vi kan göra våra skolor attraktivare, säger hon.
– I vissa fall har man valt en specialskola – och de valen behöver vi också analysera.
Hur ser prognosen ut för innevarande år, för nämnden?
– Minus 4,9 miljoner kronor. Besparingarna på de 20–25 tjänsterna slår egentligen inte igenom förrän nu. Under hösten sjunker vår personalbudget med 1,1 miljoner kronor per månad. Men det blir för lite, totalt sett.
Men det finns det som är positivt också, konstaterar Jacqueline Doohan. Meritvärdena för niondeklassarna (summan av de 16 eller 17 bästa betygen) har ökat i Mönsterås kommun – både bland pojkar och flickor.
”Det känns jättebra”
JACQUELINE DOOHAN (C)
– Flickorna har legat högt sedan tidigare – men nu är pojkarna ifatt. Detta har vi jobbat för – och nu ligger vi på länsgenomsnittet. Det känns jättebra.
Jacqueline Doohan berättar också att det är stora skillnader mellan elever med högutbildade föräldrar och elever med lågutbildade föräldrar.
– Vi behöver bli bättre på att hjälpa de elever som inte har högutbildade föräldrar, så att de blir kompenserade i skolan. Det är viktigt.
Chefredaktör & ansvarig utgivare
