SVERIGE
Vid en längre sjukskrivning minskar den disponibla inkomsten i genomsnitt med 14 procent under det första året, jämfört med året innan man blev sjuk. Detta är en betydligt lägre minskning än vad som ofta antas, tack vare tilläggsförsäkringar och skattelagstiftning.
Men Försäkringskassan varnar för att inkomsttappet blir större för många efter det första året.
I en ny Socialförsäkringsrapport analyserar Försäkringskassan hur den samlade disponibla inkomsten – inte bara sjukpenningen – påverkas vid långtidssjukskrivning.
Resultat från rapporten
Rapporten slår fast att trots att den allmänna sjukförsäkringen syftar till att ersätta en viss andel av inkomsten, ger inte enbart sjukpenningen hela bilden. Den faktiska minskningen bromsas av flera faktorer.
– Sjukskrivnas disponibla inkomst minskar med 14 procent snarare än med drygt 20 procent (om man bara räknar på den allmänna försäkringen). Avtalsförsäkringar, progressiv beskattning och andra inkomster bidrar till att begränsa inkomsttappet under det första året, sammanfattar Försäkringskassan i rapporten.
Disponibel inkomst
Disponibel inkomst för helårssjukskrivna under 2023 och under friskåret*, genomsnitt, samt förändringen
| År sedan friskåret | Inkomst 2023 | Inkomst friskåret | Förändring |
|---|---|---|---|
| 1 | 24 200 | 28 200 | -14% |
| 2-5 | 20 100 | 24 800 | -19% |
| Totalt | 20 600 | 25 200 | -18% |
Större minskning för många efter ett år
Kompetensationsgraden, alltså hur stor del av den tidigare inkomsten som behålls, är dock starkast under det första sjukskrivningsåret. För den grupp som har varit sjukskrivna längre än ett år är minskningen ofta betydligt större.
För cirka en tredjedel av dessa långtidssjukskrivna var inkomsten år 2023 mer än 25 procent lägre än deras ”friskår” (året före sjukskrivningen). Samtidigt visar analysen att spridningen i inkomstutvecklingen är stor.
”Inkomsten minskar mest för dem med högst inkomst, och ökar för dem med lägst inkomst”
Försäkringskassan
De med lägst inkomster kan tjäna på sjukskrivning
Försäkringskassans analys visar tydliga skillnader baserat på inkomstnivå. Den disponibla inkomsten minskar mest för dem med högst inkomster. För de med de allra lägsta inkomsterna, de som ligger i den lägsta inkomstkvintilen (under cirka 10 000 kronor i månaden), är situationen annorlunda. Deras disponibla inkomst är i flera fall högre under en helårssjukskrivning än under deras friskår.
Denna effekt, där det samlade inslaget av grundskydd (genom allmän försäkring, avtalsförsäkringar och skattelagstiftning) förstärks vid riktigt långa sjukskrivningar, gör att inkomster under 10 000 kronor är ovanligare bland helårssjukskrivna än de var under deras friskår. Vid sjukskrivningar längre än ett år har de flesta en disponibel inkomst på mellan 12 000 och 19 000 kronor per månad.
Allt vanligare att förlora mer än 20 procent
Även om den genomsnittliga minskningen är 14 procent, har andelen som upplever ett större inkomsttapp ökat kraftigt sedan 00-talet.
År 2005 hade endast 10 procent av de sjukskrivna en inkomst som var mer än 20 procent lägre än friskåret. År 2023 hade denna siffra stigit till 55 procent.
”Den främsta förändringen är att andelen som har en högre inkomst under första sjukskrivningsåret än under friskåret, har minskat från 45 till 21 procent mellan 2006 och 2023,” konstaterar Försäkringskassan.
Skillnader mellan inkomstgrupper
Disponibel inkomst för helårssjukskrivna* under 2023 och under friskåret** samt förändringen, fördelat på inkomstkvintil.
| Inkomst kvintil | Inkomst frisk | Inkomst sjuk | Förändring |
|---|---|---|---|
| 1 | 11 000 | 12 800 | +16% |
| 2 | 18 700 | 15 600 | -17% |
| 3 | 24 400 | 18 300 | -25% |
| 4 | 29 700 | 22 200 | -25% |
| 5 | 48 200 | 32 700 | -32% |
LÄS MER: Vad händer med inkomsten vid långtidssjukskrivning? (PDF)
