Vildsvinsproblematiken kan sluta med en katastrof – både för trafikanter och lantbrukare, konstaterade markägare och centerpartister som vår tidning har pratat med.

Kalmar län har redan nu flest antal viltolyckor i landet, per tusen fordon – och grisarnas bökande orsakar årligen jordbruksmarksskador för mer än en miljard kronor i Sverige, påpekade de.

Oskarshamns-Nytt åkte ut till en pressträff i Kråkerum, Mönsterås, på fredagseftermiddagen. Det var centerpartisterna Anders Åkesson (riksdagsledamot), Anders Johansson (kommunstyrelsens ordförande i Mönsterås) och Stihna Johansson Evertsson (kommunstyrelsens ordförande i Högsby) som hade bjudit in de lokala medierna till ett samtal ”mitt i vildsvinslandet”, som de uttryckte det. Markägaren själv, Olof Boson, var också med.

Kvartetten tycker att det är mycket angeläget att lyfta fram den rådande vildsvinsproblematiken ordentligt. I dagsläget finns det cirka 300 000 vildsvin i vårt land – och nästan allihop strövar omkring söder om Dalälven.

Anders Johansson och Stihna Johansson Evertsson är överens om att vildsvinen utgör ett stort bekymmer för landsbygdskommunerna.

För Anders Johansson är grisarna ”ett hot mot landsbygden och lantbrukets existens”. Stammarna har bara blivit större och större – med rejäla trafikproblem som följd, betonade han.

Stihna Johansson Evertsson berättar att vildsvin rör sig i tätorterna i Högsby kommun.

– Det har lett till att många barn är oroliga när de går till skolan. Det är inte så roligt att möta en sugga som är tre gånger så stor som en själv, för att nämna ett exempel, sa hon.

”Helt ospelbar”

– Eller så har man kanske satsat flera hundra tusen kronor på en fotbollsplan, som blir helt ospelbar över en natt, på grund av vildsvinens bökande.

– Ja, vildsvinen skapar otrygghet, fastslog Anders Åkesson.

Olof Boson summerade problembilden så här:

– Allt har gått så fort. För sju-åtta år sedan tyckte jag nästan att det var roligt att se vildsvin. Det var lite exotiskt. Men den känslan har försvunnit helt.

– Jag har kollegor som lägger ned sin verksamhet på grund av vildsvinsskadorna. Jag ansvarar för cirka 200 hektar – och hundra av dem skulle vi inte bruka om vi inte jagade jätteintensivt. De skulle ligga i träda – det skulle inte gå. Vi kan hålla situationen under kontroll – men det är ändå jobbigt i dag, trots att vi jagar väldigt intensivt.

– På vallen har vi de värsta skadorna.  Sedan har vi majsen – grisar är oerhört intelligenta. Vi kan titta på fältet och konstatera att det ser jättebra ut. Men de går inte längs med kanten – de går en bit in istället. Vi har haft fält som har sett jättebra ut tio meter in – sedan har det varit helt förstört en bit längre in. Sammanlagt kostar vildsvinsskadorna hundratusentals kronor för oss. Numera utökar vi arealen med 30 procent, för att säkerställa att vi får in kvantiteterna som vi behöver. Och sedan handlar det om att jaga mycket.

Blir verksamheten över huvud taget lönsam för dig?

– Ja, än så länge går det – men vi måste skjuta vildsvin hela tiden. Vi har några entusiaster som jagar åt oss. Alla som vill jaga vildsvin, har den möjligheten här. Vi har ett par som är riktigt duktiga. De sitter uppe nästan varje natt.

– Men om entusiasterna tröttnar och försvinner, ja, då kommer det att bli jättesvårt för oss, sa Olof Boson.

Anders Johansson berättade att jägare årligen skjuter 115 000 vildsvin i vårt land. Men det räcker inte långt, med tanke på att grisarna har en oerhörd reproduktionsförmåga, inflikade Anders Åkesson.

– Man har beräknat att vi kommer att behöva utöka avskjutningen till 300 000 vildsvin varje år, om vi ska kunna hålla nere stammen. Annars slutar det med en katastrof, sa han.

– Vi har jägare som gör fantastiska insatser. De gör ett enormt jobb. Det är besvärligt att jaga vildsvin. De är intelligenta nattdjur som är ute och rör sig sent på kvällarna. Och när man har skjutit en gris, så ska den tas omhand. Det är således besvärligt att förena vildsvinsjakten med ett vanligt arbete, tillade Anders Johansson, som underströk att det är viktigt att göra det ännu enklare för dem som vill jaga.

– En av de viktigaste åtgärderna är naturligtvis att uppmana fler att bedriva jakt. Och då måste det bli lättare att bli jägare. Många tar jägarexamen, och tycker att det är roligt, och det är bra ur många perspektiv – men en hämsko i dag är att det kan ta upp till ett halvår innan man får licens och vapen. Det hela hanteras av polismyndigheten, och poliserna tycker att de har viktigare saker att göra, vilket jag kan förstå, sa Anders Åkesson.

Centerpartiet har därför lagt fram en riksdagsmotion om att inrätta en särskild Viltmyndighet, som ska ha till uppgift att hantera de brister i viltförvaltningen som vi ser i dag.

– Så fort det går borde man ha en myndighet på plats som hanterar hela kedjan, sa Anders Åkesson.

Vildsvinen var väl utrotade i Sverige tidigare? Vad var det som hände?

– Ja, de var utrotade tidigare. Men de kom tillbaka på 1970- och 80-talen – med hjälp av privatpersoner, som ville ha vilthägn. Vildsvin rymde sedermera från hägn i Skåne och Mälardalen. Så småningom kom det ett riksdagsbeslut som slog fast att vi skulle behålla de små stammarna som fanns då (Naturvårdsverket gav dem bevarandestatus). Tanken var att hålla dem kontrollerade för forskningsändamål. Det var inte det listigaste beslutet, svarade Anders Johansson.

– Men vi vill inte utrota dem igen – vi vill kontrollera stammen, underströk Olof Boson.

– Sista gången som man utrotade vildsvinen, så använde man gift. Det var ju en fråga om människors överlevnad. Men det betyder inte att vi ska göra så i dag. Vi har andra metoder, sa Anders Åkesson.

Det finns ännu ett allvarligt problem som är kopplat till vildsvinen, betonade Olof Boson och Anders Johansson. De pratade om risken för smittspridning.

”Skräckscenario”

– Det rör sig om ett latent hot. Så länge inget har hänt, så är det okej. Men den dagen det händer, sa Anders Johansson och fortsatte:

– Jag är ju grisuppfödare också. Och det är givetvis ett skräckscenario att vi får in den afrikanska svinpesten via vildsvinsstammarna. Ju tätare en stam är, desto större är risken att det uppkommer sjukdomar. Det är samma djur, så risken är stor att smitta sprider sig till våra besättningar. Smittskydd är ju något som vi har jobbat med väldigt mycket i det här landet. Det finns en anledning till att vi har en låg antibiotikaförbrukning. Vi har väldigt starka smittskyddsrutiner på våra gårdar.

– Men det här är ett hot som egentligen är omöjligt att skydda sig emot. Vildsvinen lever i det vilda och kan gå precis utanför stallarna. Och då kan smittan komma in den vägen.

Fakta / Vildsvinsproblematiken

• Den svenska vildsvinsstammen består i dagsläget av cirka 300 000 djur, enligt Naturvårdsverket. Och de finns nästan enbart söder om Dalälven.
• Enligt Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU (2015) orsakar vildsvinens bökande skador för mer än en miljard kronor varje år.
• I en enkät, som presenterades av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) i januari i år, svarade uppemot 70 procent av förbundets medlemmar att de har drabbats av vildsvinsrelaterade skador på sina marker. I sydost, i LRF-regionen där Kalmar län ingår, svarade hela 86 procent samma sak.
• I LRF:s enkät svarade fyra av tio lantbrukare i den sydöstra regionen att de är tvungna att anpassa sitt odlande efter vildsvinen, vilket även påverkar lantbrukarnas framtidstro.
• Kalmar län har flest antal viltolyckor i landet, per 1 000 bilar.
• Mellan 2014 och 2018 ökade antalet viltolyckor per år med närmare 1 100 i Kalmar län, från 3 316 till 4 391, enligt riksdagens utredningstjänst.
• Försäkringsbolaget If uppskattar kostnaden för skador, som orsakas av viltolyckor med rådjur, till 15 000 kronor per olycka. För älgolyckor uppgår kostnaden till 30 000 kronor per olycka.
• För vildsvinsolyckor landar skadornas värde på 40 000 kronor per olycka i snitt – och då handlar det enbart om materiella skador.
• Centerpartiet har lagt fram en riksdagsmotion om att inrätta en särskild Viltmyndighet, som ska ha till uppgift att hantera de brister i viltförvaltningen som vi ser i dag.
• Tanken är också att Viltmyndigheten ska hantera licensförfarandet för jaktvapen på ett snabbt och säkert sätt. I dagsläget kan en nyutexaminerad jägare få vänta uppemot ett halvår på att få licens och vapen.