DEBATTARTIKEL
Än en gång har det konstaterats att Kalmar län har varit, och fortsätter vara ett av de mest missgynnade länen i landet när statliga infrastruktursatsningar fördelas mellan länen.
Den här gången är det en föredömligt tydlig rapport från Sydsvenska Handelskammaren som sätter fingret på den orättvisa fördelningen de tio senaste åren och i gällande infrastrukturplan, en period på nästan 20 år.
”Dyster läsning”
Utslaget per invånare uppgår infrastruktursatsningarna i Kalmar län till mindre än en tiondel av satsningarna i Stockholm eller Västra Götaland.
Dyster läsning, men förutsättningarna för en drastisk förbättring i nästa infrastrukturplan, som ska fastställas innan mandatperiodens slut, ser bättre ut än på mycket länge.
Upprustningsbehovet för vägar och järnvägar är stort i länet.
Bristerna i befintlig infrastruktur har av OECD framhållits som en hämsko för utveckling, och återkommer ständigt när näringslivsklimatet i länets kommuner undersöks och jämförs med övriga landet.
Kalmar län och två andra län var ensamma i landet om att ha en negativ ekonomisk utveckling mellan åren 2008 och 2017.
Få torde argumentera emot att skicket på våra vägar och järnvägar påverkar – stor enighet råder om sambandet mellan infrastruktursatsningar och ekonomisk tillväxt.
”Historiska orättvisor”
Om Kalmar län inte ska halka ännu längre efter så måste nästa infrastrukturplan innehålla ett rejält Kalmar länspaket för både järnväg och väg, som ger länet dess rättmätiga del utslaget per invånare och till viss del kompenserar för historiska orättvisor.
Detta har vi fört vidare i vårt eget parti och fortsätter att jobba för, men faktum kvarstår: ökade infrastruktursatsningar kräver först och främst att regeringen övertygas genom ett systematiskt påverkansarbete.
Vi har tillsammans med Kristdemokraterna föreslagit att regionen ska avsätta resurser till sådant arbete i våra två senaste budgetförslag.
Det har vi gjort för att andra regioner historiskt sett har lyckats med liknande lobbyinsatser.
Som exempel Trollhättanpaketet i början av 2000-talet, som innebar att pengar togs direkt från planerad upprustning av E22.
”Det gläder oss”
Hittills har regionmajoriteten sagt nej till vårt förslag, men Sydsvenska Handelskammarens rapport tycks ha fått dem att tagga upp och lova att ”bli mer kaxiga” i kontakterna med regeringen, som vi kunde läsa i tidningarna häromdagen.
Det gläder oss.
Infrastrukturministern har småländska rötter.
Regeringen med dess stödpartier är i princip en spegling av regionmajoriteten, den så kallade Länsunionen.
Varenda kommun i länet leds av en centerpartist eller en socialdemokrat. Högprofilerade partivänner från länet sitter i riksdagens Trafikutskott och Trafikverkets styrelse.
Länsunionen inser såklart att den politiska spelplanen ger dem historiska möjligheter, men också stort ansvar för att uppbåda en unison kör av röster från länet och försöka påverka den nationella infrastrukturpolitiken.
”Misslyckande”
Kanske är den insikten förklaringen till att regionmajoritetens favorituttryck den här mandatperioden blivit ”kroka arm”, som i att alla politiker i länet måste kroka arm om det ska gå vägen.
Det är ju smidigt att i efterhand kunna ge oppositionen skulden.
För med givna förutsättningar vore allt annat än ett Kalmar länspaket i nästa infrastrukturplan ett politiskt misslyckande för regionmajoriteten.
Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen
Jan R Andersson (M), riksdagsledamot
Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande regionala utvecklingsnämnden
ARKIVFOTO
PETER A ROSÉN
