SÖNDAGSKRÖNIKAN
Ibland finner man inspiration på de mest oväntade ställen och i de mest oväntade källor.
Jag brukar byta veckotidning med en äldre dam.
Hon får min utlästa Allas, jag får hennes Svensk Damtidning.
Och det var i ett nummer av den kungliga veckotidningen som jag fann något riktigt underhållande.
I slutet av tidningen berättade Herman Lindqvist om vett och etikett på Gustav Vasas tid.
Så här i coronatider tycker jag det kan vara på sin plats att begrunda och ta till sig följande regler från svunnen tid:
”Tvätta händerna före och efter det du har ätit, men spotta inte i tvättfatet som förs runt bordet.
”Ofint”
Det är ofint att snyta sig i bordsduken.
Att snyta sig i huvudbonaden eller kläderna är bondskt, att snyta sig med armen eller armbåge anstår en fiskmånglare.
Spotta inte på eller över bordet. Vänd dig om då du spottar, så att du icke spottar på någon och besudlar honom eller henne.
Det är inte passande att spotta i elden eller genom fönstret.
Rör inte med bara händerna vid dig själv under kläderna.
Det är oartigt att hälsa på den som urinerar eller tömmer tarmen.
Ingen – vem det vara månde, må före, under eller efter måltiderna, sent eller tidigt, förorena trappor, korridorer eller gemak med urin eller annan orenlighet utan uppsöka vederbörliga, därtill bestämda ställen för att uträtta sådana behov.”
1500-talsregler
De regler som jag tagit ett axplock av är hämtade ur Braunschweigs hovregler från 1500-talet, men fungerar lika bra idag.
Sammanfattningsvis: använd näsduk om du behöver snyta dig, känner du behov av att smeka eller klia ditt skinn gör du det efter middagen är avslutad, ryck inte upp dörren till dass bara för att säga hej och måste du spotta gör det utomhus och på socialt accepterat avstånd från dina medmänniskor.
I väntan på nästa OS, jag menar våren, värmen och vaccinet: må så gott!
