EKONOMI
En ny rapport från SPF Seniorerna slår hål på en av de mest grundläggande föreställningarna om det svenska pensionssystemet.
Enligt rapporten är det missvisande att säga att alla pensionsgrundande inkomster väger lika tungt, oavsett när i livet de tjänas in.
I stället pekar SPF Seniorerna på att de tidiga arbetsåren ger liten effekt på pensionen, medan sena arbetsår väger betydligt tyngre.
Det innebär, enligt rapporten, att systemet i praktiken inte premierar den som börjar jobba tidigt och arbetar länge.
Uttagsåldern viktigast
I stället är det uttagsåldern – alltså när man börjar ta ut pension – som ofta får större betydelse för den slutliga pensionsnivån.
SPF Seniorerna lyfter flera räkneexempel.
I ett av dem får en person som arbetat i 45 år, från 20 till 65 års ålder, 20 064 kronor i pension efter skatt.
Men den som i stället arbetar i 40 år och skjuter upp pensionsuttaget kan få högre pension – upp till 22 864 kronor efter skatt i ett av exemplen.
Rapporten visar också att det i vissa fall räcker med betydligt färre arbetsår för att nå samma pension som någon som arbetat mycket längre.
Med samma lönenivå kan 37, 31 eller till och med 29 års arbetsliv räcka för att nå ungefär samma pension som för den som arbetat i 45 år – om uttaget sker senare.
SPF Seniorerna konstaterar vidare att ett extra arbetsår i slutet av arbetslivet kan vara minst fyra gånger mer värt för pensionen än ett extra arbetsår i början.
Legitimitetsproblem
I ett av rapportens typfall gav ett extra år i början av arbetslivet en pensionsökning på knappt 400 kronor i månaden, medan ett extra år efter 65 gav nästan 1 700 kronor mer.
I rapporten beskrivs detta som ett legitimitetsproblem för pensionssystemet.
SPF Seniorerna anser att systemet inte lever upp till grundtanken om att det ska löna sig att ha arbetat – oavsett när arbetsinsatsen sker – och efterlyser både högre pensioner och en översyn av systemet.
Rapporten pekar vidare på att utvecklingen kan slå särskilt hårt mot dem som börjar arbeta tidigt, ofta i yrken där det dessutom kan vara svårt att orka jobba högt upp i åldrarna.
Samtidigt har riktåldern för pension höjts, medan medellivslängden har ökat.
Det gör att allt fler riskerar att behöva arbeta längre för att inte pensionen ska bli för låg.
”Ofta i arbetaryrken”
– Troliga förlorare är de som börjar jobba tidigt, ofta i arbetaryrken, som får ihop ett stort antal arbetsår men som i många fall inte orkar arbeta längre än till 64–65 års ålder. Systemet uppges bygga på livets alla inkomster, men i praktiken premierar det senare uttag snarare än ett långt arbetsliv. Det behövs tydligare information och större transparens, säger SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson i ett uttalande med anledning av en artikel i Expressen.
