DEBATTARTIKEL
Man kan inte stärka hästnäringen och samtidigt bortse från travet.
Det är alltid samma teater.
På scenen pratar S-V-C-majoriteten varmt om landsbygden, om folkhälsa och om en hästnäring som ska vara till för fler.
Sedan kommer omröstningen.
”Blir en fotnot”
Då blir travet en fotnot.
Och de som säger sig stå på landsbygdens sida, står tysta.
Det som gör oss riktigt förbannade är hyckleriet.
Man kan inte först slå sig för bröstet och säga att hästnäringen är viktig, för att i nästa andetag behandla travet som om det vore en hobby i utkanten.
Travet är inte i utkanten.
Travet är en motor.
Vi har just nu en statlig utredning om hur hästnäringen ska stärkas.
Den föreslår ett särskilt statligt stöd för drift av anläggningar för ridskolor.
Som är riktigt, riktigt bra.
”Spelar en viktig roll”
Ridskolor spelar en viktig roll för ungdomar, folkhälsa och gemenskap.
Men när förslagen snävas in till att i praktiken handla om ridskolor eller ponnyridning utan att travskolorna tydligt omfattas, då blir det orättvist och dumt.
Travet omsätter miljardbelopp varje år bara på spelsidan.
Hästspelet i Sverige låg på över 12 miljarder ett år och över 15 miljarder om man räknar in internationellt spel.
Det är inte småpengar.
Det är pengar som blir prispengar, uppfödarmedel och verksamhet som håller banor och föreningar vid liv.
Svensk Travsport har dessutom beslutat om prispengar som för första gången passerar en miljard i Sverige under 2025.
Det säger något om omfattningen.
Det här är också landsbygdsjobb.
”Riktiga jobb”
Riktiga jobb.
Hästnäringen ger upphov till tiotusentals helårsarbeten när man räknar både direkta och indirekta jobb.
Foder ska odlas, transporter ska rulla, hovslagare ska arbeta, veterinärer ska finnas, stall ska skötas.
När politiken exkluderar en av de största grenarna i näringen, då slår det direkt mot företagande och sysselsättning utanför storstäderna.
Och travet är mer än ekonomi.
Det är tillgänglighet och inkludering i praktiken.
Kalmar Travskola har exempelvis en anpassad vagn för rullstolsburna och har byggt en verksamhet så att fler kan prova på trav.
Det är folkhälsa på riktigt.
Det är jämlikhet som går att ta på.
Då är det faktiskt anmärkningsvärt att man kan prata så högt om jämlikhet och samtidigt lämna travskolorna utanför när stöd diskuteras.
Travskolorna är dessutom en rekryteringskedja.
Det är där framtidens tränare, hovslagare, skötare och ledare växer fram.
Skär man bort den delen, då skjuter man i praktiken ner återväxten.
Och då får staten ändå betala mer i slutänden, för om travets finansiering och återväxt försvagas så försvagas också förutsättningarna för hela hästnäringen, även den del som ridsporten är beroende av.
”Glömmer landsbygden”
S-V-C-majoriteten röstade nej. Men beslut som rör landsbygden blir inte bättre av tystnad, och de blir inte mer rättvisa av att man låtsas som att travet inte finns.
Vill man stärka hästnäringen så stärker man hela hästnäringen.
Inte bara den del som råkar stå först i dokumentet.
Den som glömmer travet, glömmer också landsbygden.
Janita Kirchberg (SD)
Regionala utvecklingsnämnden i Region Kalmar län
Gabriella Eriksson (SD)
Riksdagskandidat Kalmar län
