INSÄNDARE
Tack till alla er som har reagerat på min insändare om att bensin och diesel på sikt bör kosta omkring 50 kronor litern.
En del har påstått att jag, som är 25 år och bor i Stockholm, inte förstår hur samhället fungerar.
Andra har räknat upp allt från mattransporter och lastbilschaufförer till ambulanser, bussar och polisbilar.
Jag förstår att människor är beroende av bilen och att många i dag saknar rimliga alternativ.
Jag förstår också att höjda drivmedelspriser påverkar både hushåll och företag.
Men det betyder inte att kritikerna har rätt i sin slutsats.
Inte över en natt
Låt mig först klargöra en viktig sak:
Jag föreslår inte att priset ska höjas till 50 kronor litern över en natt.
En sådan förändring måste genomföras stegvis, under flera år, och kombineras med investeringar och riktade stöd till dem som verkligen behöver bilen.
Jag står däremot fast vid att fossil bensin och diesel måste bli betydligt dyrare om vi menar allvar med klimatomställningen.
”Vi är alltså långt ifrån målet”
Ebba, 25 år, Stockholm
Inrikes transporter står för drygt en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp.
Hela 94 procent av transportsektorns utsläpp kommer från vägtrafiken.
Sveriges mål är att utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010.
Hittills har minskningen bara varit 19 procent.
Långt ifrån målet
Vi är alltså långt ifrån målet.
Att då kräva fortsatt låga priser på fossila drivmedel är inte att se helhetsbilden.
Det är att blunda för den.
Kritikerna har rätt i att många varor transporteras med lastbil.
Men det betyder inte att matpriserna stiger i samma takt som dieselpriset.
Drivmedlet är bara en av många kostnader bakom priset på en vara.
Konjunkturinstitutet har konstaterat att drivmedel utgör en relativt liten del av den totala kostnadsmassan inom de flesta branscher.
Transportföretag, kollektivtrafik, jordbruk och vissa andra verksamheter påverkas mer, men påståendet att alla priser automatiskt skulle explodera håller inte.
Dessutom har vi en märklig tendens att bara räkna på vad klimatomställningen kostar, aldrig på vad det kostar att låta bli.
Inte gratis
Extremväder, förstörda skördar, översvämningar, skogsbränder, skador på vägar och annan infrastruktur samt stigande försäkringskostnader är inte gratis. Den notan hamnar också hos hushållen, företagen och skattebetalarna.
Ett högre pris på fossila drivmedel skapar starkare drivkrafter för effektivare transporter, elektrifierade lastbilar, fossilfria bränslen, bättre planerad logistik och fler godstransporter på järnväg.
”Om fossil diesel alltid ska hållas billig försvagas drivkraften att investera i alternativen”
Om fossil diesel alltid ska hållas billig försvagas drivkraften att investera i alternativen.
Då låser vi fast både privatpersoner och företag i ett fortsatt oljeberoende.
Ambulanser, polisfordon och andra samhällsviktiga transporter används ofta som argument mot högre drivmedelspriser.
Ska kompenseras
Självklart ska dessa verksamheter få de resurser som krävs för att klara sina uppdrag.
De kan kompenseras genom sina budgetar och få stöd för att ställa om sina fordonsflottor.
Men det är inte rimligt att använda ambulansen som argument för att fossil bensin och diesel ska vara billig för alla och i alla sammanhang.
Samma sak gäller landsbygden.
Människor som bor där kollektivtrafiken är obefintlig kan inte behandlas på samma sätt som den som har tunnelbana, bussar och pendeltåg utanför dörren.
Därför förespråkar jag inte en höjning utan kompensation.
”Yrkesgrupper och företag som är särskilt beroende av transporter måste få tid och konkreta möjligheter att ställa om”
Om priset höjs genom en kraftigare beskattning av fossila utsläpp bör intäkterna gå tillbaka till samhället genom exempelvis bättre reseavdrag, riktat transportstöd till hushåll på landsbygden, stöd till personer med låga och normala inkomster som behöver byta bil, fler laddstationer och en utbyggd kollektivtrafik.
Yrkesgrupper och företag som är särskilt beroende av transporter måste få tid och konkreta möjligheter att ställa om.
Det är betydligt mer träffsäkert än att hålla drivmedelspriset lågt för alla, även för höginkomsttagare som kör stora och bränsletörstiga bilar trots att de har andra alternativ.
Svaret är ja
Jag får också frågan om jag själv är beredd att betala.
Svaret är ja.
Klimatpolitik blir inte trovärdig om man kräver uppoffringar av alla andra men gör undantag för sig själv.
Det handlar dock inte om att straffa bilister.
Målet är inte att människor ska tvingas köpa bensin för 50 kronor litern för all framtid.
”Priset är ett verktyg för att påskynda en nödvändig förändring”
Målet är att så få som möjligt ska behöva köpa fossil bensin och diesel över huvud taget.
Priset är ett verktyg för att påskynda en nödvändig förändring.
Jag förstår att 50 kronor litern låter dramatiskt.
Några måste betala
Men det verkligt dramatiska är att fortsätta som tidigare trots att vi vet att dagens åtgärder inte räcker.
Någon, eller snarare några, kommer att behöva betala för vårt fossilberoende.
Frågan är om vi genomför en planerad och rättvis omställning nu eller skickar en betydligt större nota till dagens unga och kommande generationer.
Jag står därför fast vid min uppfattning: Fossila drivmedel måste bli dyrare, men omställningen ska vara stegvis, rättvis och möjlig att genomföra i hela Sverige.
Ebba, 25 år
Stockholm
