EKONOMI
I genomsnitt räknar svenskarna med att spendera nästan 17 000 kronor på resor och större aktiviteter under den kommande sommaren. Men bakom snittsiffran döljer sig en djup ekonomisk klyfta, där skillnaderna mellan olika hushåll är dramatiska.
Undersökningen, som Infostat har gjort på uppdrag av Länsförsäkringar under maj 2026, visar att den genomsnittliga planerade semesterkassan i Sverige landar på exakt 16 904 kronor.
Men de ekonomiska förutsättningarna är extremt ojämlika. Hushåll med lägre inkomster planerar i snitt för en semesterbudget på drygt 8 000 kronor, medan höginkomsttagarna räknar med att lägga nästan 26 000 kronor.
– Sommaren är en time då många vill unna sig något extra men de ekonomiska möjligheterna skiljer sig kraftigt mellan olika hushåll. För en del finns marginaler för resor och större aktiviteter, medan andra behöver prioritera hårt eller välja billigare alternativ, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.
Ekonomin blir en skiljelinje i sommar
Rapporten blottar tydliga kontraster i hur mycket pengar som ryms i plånböckerna. Nästan vart femte hushåll (19 procent) har en semesterbudget som understiger 5 000 kronor. Tittar man specifikt på de som har en månadsinkomst under 20 000 kronor, stiger den siffran till hela 44 procent.
I den andra änden av skalan hittar vi de som har en månadsinkomst på över 40 000 kronor. Där planerar 11 procent att bränna mer än 50 000 kronor på sommarsemestern.
– När kostnaderna för resor, mat, boende och aktiviteter stiger blir semestern en privatekonomisk skiljelinje. Vi har sett den här utvecklingen hela året där skillnaderna mellan hushåll med svag respektive stark ekonomi har blivit allt tydligare, förklarar Stefan Westerberg.
Lika många drar ned som ökar budgeten
Hur mycket pengar vi lägger i år jämfört med förra sommaren visar också på ett splittrat Sverige. Exakt lika många – 22 procent – uppger att de drar ned på semesterkassan som de som väljer att öka den.
Detta mönster följer också inkomststegen. Bland de som tjänar under 20 000 kronor i månaden väljer 31 procent att minska sin budget, medan 26 procent av höginkomsttagarna i stället väljer att öka sina semesterutgifter i år.
Enligt Stefan Westerberg beror den här tvådelade bilden på att vissa hushåll har fått lite mer andrum tack vare reallöneökningar och lägre räntor, medan andra fortfarande är hårt pressade av höga levnadskostnader och har väldigt små marginaler kvar.
Stor oro bland ensamstående föräldrar
Även om det klassiska svenska sommarvädret toppar listan över vad som oroar oss mest inför semestern (31 procent), så väger den ekonomiska oron tungt. 26 procent av svenskarna är rädda för att semestern ska bli dyrare än väntat, 14 procent oroar sig för höga transport- och flygpriser, och 12 procent har ångest för att tvingas snåla hårt efter att ledigheten är över.
Allra svårast är situationen för ensamstående med hemmavarande barn. I den gruppen oroar sig nästan varannan förälder (46 procent) för att semestern kommer att bli en dyrare historia än vad ekonomin egentligen tillåter.
– För barnfamiljer kan semestern snabbt bli dyr. Resor, boende, aktiviteter och matkostnader springer lätt iväg. Det viktigaste är att sätta ett tak i förväg och våga planera semestern utifrån den egna plånboken, inte utifrån vad andra gör, råder Stefan Westerberg.
LÄS OCKSÅ: Så mycket kostar familjedagen på nöjesparken
Tips för en semester som håller ekonomiskt
1. Sätt ett utgiftstak
Bestäm i förväg hur mycket ni får lägga totalt på resor, aktiviteter, mat och småutgifter.
2. Räkna med allt
Det är ofta de löpande kostnaderna – glass, restaurangbesök, bensin, inträden och spontana aktiviteter som gör semestern dyrare än tänkt.
3. Undvik att låna till semestern
Kreditkort och blancolån kan göra semestern betydligt dyrare i efterhand.
4. Planera några billiga alternativ
Alla semesterdagar behöver inte innehålla dyra aktiviteter. Utflykter, bad, picknick och gratisaktiviteter kan göra stor skillnad.
5. Prata pengar i familjen
För barn är det ofta tiden tillsammans som betyder mest, inte hur mycket aktiviteten kostar.
Fakta: Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Infostat på uppdrag av Länsförsäkringar mellan den 5 och 13 maj 2026. Totalt svarade 1 290 personer i åldern 18–84 år. Panelen består av slumpmässigt rekryterade individer från ett riksrepresentativt urval avseende kön, ålder och region
STOR GUIDE: Så får barnen ett drömlov – helt gratis
