SVERIGE
I dag, söndagen den 4 oktober, är det Kanelbullens dag.
Men hur började egentligen firandet – och hur länge har vi haft det kaneldoftande bakverket på våra kaffebord?
Själva temadagen har en tydlig födelsedag: den 4 oktober 1999.
Det var då Hembakningsrådet, som firade sitt 40-årsjubileum, lanserade Kanelbullens dag.
Bakom idén stod Kaeth Gardestedt, som var projektansvarig på organisationen.
Tanken var att uppmärksamma hembakningen och ett bakverk som många förknippar med hemkänsla och omtanke, enligt Institutet för språk och folkminnen, Isof.
Fick en plats i almanackan
Hembakningsrådet hade bildats 1959 av svenska livsmedelsföretag med koppling till bland annat mjöl, jäst och socker. Syftet var att uppmuntra människor att fortsätta baka hemma.
Kanelbullens dag fick snabbt spridning. År 2004 kom dagen med i almanackan.
I år har det alltså gått 27 år sedan det första firandet.
Började som en lyx
Kanelbullens egen historia är betydligt äldre – men också svårare att datera exakt.
Den moderna kanelbullen brukar förknippas med 1920-talet. Efter första världskriget blev ingredienser som tidigare varit svåra att få tag på åter tillgängliga.
Det betydde dock inte att alla hade råd med bullbak. Ingredienserna var fortfarande dyra och kanelbullen betraktades som ett lyxigt bakverk.
Först under 1950-talet, när hushållens ekonomi förbättrades, fick fler möjlighet att baka bullar hemma. Då ökade också populariteten, enligt en historik från Uppsala universitet.
Redan i Vår kokbok från 1951 fanns recept på kanellängder och bullar, enligt historiken på kanelbullensdag.se.
Ett gammalt ord
Även ordet ”bulle” har en lång historia. Det har använts i svenskan om olika slags bröd åtminstone sedan 1600-talet.
Ordet hör ihop med betydelsen något runt eller uppsvällt och är besläktat med bland annat ”boll” och ”bula”, enligt Isof.
För den som vill uppmärksamma dagen finns det alltså både en relativt ung tradition och en betydligt äldre bakhistoria att ta en tugga av.
