Facket: Sommarsjukvården i Oskarshamn har större problem än någonsin

Facket: Sommarsjukvården i Oskarshamn har större problem än någonsin

2021-07-08 Av av Peter A Rosén

OSKARSHAMN

I söndags skrev vi om den före detta specialistsjuksköterskan Birgitta Nylund, som nyligen var inlagd på Oskarshamns sjukhus under en vecka.

– Det är inte patientsäkert. Sommarsjukvården fungerar definitivt inte som den ska göra, sa hon bland annat. Läs den artikeln här.

Hur ser facket på kritiken? ON ställde frågan till Pernilla Petersson, tillförordnad vice ordförande och huvudskyddsombud inom Vårdförbundet i Kalmar län.

– Vårdförbundet tycker att det är synd att arbetsgivaren inte tar patientberättelsen på större allvar och kallar in skyddsorganisationerna och fackliga organisationer till ett möte för att prata om problematiken. Vi har bett om att få ha möten med arbetsgivaren under sommaren – men sjukhuschefen, Christer Svensson, tycker inte att det är nödvändigt – i och med att vi alltid pratar om samma saker, säger hon.

”Christer Svensson säger att han inte känner igen sig i Birgitta Nylunds berättelse. Men detta har Vårdförbundet lyft till honom på olika sätt ända sedan han tillträdde”

PERNILLA PETERSSON, VÅRDFÖRBUNDET I KALMAR LÄN

– Christer Svensson säger att han inte känner igen sig i Birgitta Nylunds berättelse. Men detta har Vårdförbundet lyft till honom på olika sätt ända sedan han tillträdde (här svarar Christer Svensson på Birgitta Nylunds kritik).

Christer Jonsson (C) är vice ordförande i regionstyrelsen och regionråd med ansvar för hälso- och sjukvården i länet. Han har kommenterat Birgitta Nylunds kritik i vår tidning. Här kan du läsa den artikeln.

Pernilla Petersson läste hans svar och blev inte imponerad, milt uttryckt.

”Ett ickesvar”

– Det är ett ickesvar. Han pratar om patientnämnden. Jag blir lite mörkrädd. Jag trodde att han som är ansvarig för hälso- och sjukvården skulle ha lite mer kunskap. Det står tydligt på 1177 hur man ska lämna in synpunkter och klagomål. Och man ska kontakta den mottagning där man fick vård eller behandling. Man ska kunna få svar så snart som möjligt och man ska förstå svaret. Där har han fattat helt fel.

– Sedan pratar han om statistiken. Man visar det man vill visa – det är uppenbart när man läser Christer Jonssons svar. Det där om Sveriges bästa sjukhus – ja, enligt vissa parametrar. Medarbetarnas arbetsmiljö finns inte med, exempelvis. I flera andra rapporter pratar man om personaltätheten per inlagd patient – kopplat till patientsäkerhet och arbetsmiljö. Men det tar man inte upp i Dagens Medicin (som utser bästa sjukhuset i Sverige i olika klasser, reds. anm.).

”Statistik kan man frisera hur man vill”

PERNILLA PETERSSON

– Statistik kan man frisera hur man vill. Det är inga slumpvisa stickkontroller vårdgivarna gör – utan här finns möjlighet att i förväg förbereda inför dessa mätningar. Ska vi mäta antalet trycksår – ja, då går vårdgivaren ut med den informationen till samtliga avdelningar på sjukhuset. ”Kom ihåg att vi ska mäta antalet trycksår nu – var därför extra noga med det här och det här”, säger de, påpekar Pernilla Petersson, som konstaterar att nämnda initiativ givetvis påverkar siffrorna i önskad riktning.

Sommarsjukvården fungerar dåligt, enligt Birgitta Nylund. Hur ser Vårdförbundet på detta?

– I år är sommarsjukvården mer problematisk än någonsin tidigare. Det beror delvis på att arbetsgivaren här i Region Kalmar län har varit alldeles för sent ute med att höra av sig till bemanningsföretagen för förfrågan gällande hyrsjuksköterskor.

– Man kan inte komma i april eller maj och fråga om hyrsjuksköterskor. Det måste man komma med mycket tidigare. Arbetsgivarens planering är under all kritik.

Pernilla Petersson, tillförordnad vice ordförande och huvudskyddsombud inom Vårdförbundet i Kalmar län. Foto: Peter A Rosén

Det är inte patientsäkert på Oskarshamns sjukhus, enligt Birgitta Nylund. Hur ser Vårdförbundet på detta?

– Det är klart att vi är oroliga för patientsäkerheten. Det är något som Vårdförbundet har lyft under en längre tid. Framför allt vet man att arbetsmiljö och patientsäkerhet hänger ihop.

”Påverkar patientsäkerheten”

– Upplever medarbetarna att arbetsmiljön är dålig, ja, då påverkar det patientsäkerheten. Om arbetsmiljön är bra, höjs patientsäkerheten. Här måste arbetsgivaren börja jobba med grundbemanningen. En sjuksköterska ska ta hand om fyra patienter, det är det optimala, visar forskningen. Då har du en god patientsäkerhet – vilket ger goda förutsättningar för en god arbetsmiljö, svarar Pernilla Petersson.

Hon fortsätter:

– Region Kalmar län borde ha tagit hand om sin personal långt tidigare än vad som är faktum i dag, så att de inte hade lämnat. Det är Vårdförbundets bestämda uppfattning – det har vi, otaliga gånger, påpekat för döva öron. Cirka 20 sjuksköterskor har saknats i Oskarshamn under en längre tid, i förhållande till antalet vårdplatser. Många sjuksköterskor lämnar sitt jobb på grund av påverkbara faktorer som lön, karriärmöjligheter och arbetsmiljö, enligt en rapport från SCB (Statistiska centralbyrån).

”En sund personalpolitik och goda villkor gör att erfarna medarbetare stannar kvar”

PERNILLA PETERSSON

– 80 procent av arbetsgivarna rapporterar brist på erfarna sjuksköterskor, enligt SCB. Vi anser att arbetsgivaren måste börja höja lönerna. En sund personalpolitik och goda villkor gör att erfarna medarbetare stannar kvar.

”Sluta upp och stör”

– Arbetsgivaren har vid flera tillfällen under pandemin pratat om att våra yrkesgrupper ska bli mer flexibla och kunna utnyttjas på exempelvis hela sjukhuset. Men Vårdförbundet anser att det är arbetsgivaren som måste bli mer flexibel. Våra medlemmar måste kunna kombinera ett föräldraskap med ett jobb inom vården. Arbetsgivaren måste förstå att den måste ändra sitt förhållningssätt till medarbetarna. Chefen måste ta tillbaka sitt ansvar. Det är chefen som ansvarar för bemanningen – inte sjuksköterskorna. Sluta upp och stör våra medlemmar på deras fritid genom exempelvis sms-förfrågningar, för att täcka upp allehanda frånvaro. De behöver sin vila och återhämtning. Se till att det finns personer med mandat när chefen inte är på plats.

– Det vi får höra från medlemmar som väljer att sluta, är att lönen är för låg och att arbetsmiljön är för tung. Det är för lite vila och återhämtning. Arbetsgivaren måste bli mer flexibel. Här måste ledarskapet träda in. Cheferna måste börja ta sitt ansvar när det gäller arbetsmiljön. I arbetsmiljölagen står det att arbetsgivarna är skyldiga att anpassa sig utifrån arbetstagarnas psykiska och fysiska förutsättningar. Energin jag har när jag är ung behöver ju inte vara densamma när jag blir äldre. Däremot har jag mer erfarenhet som kommer de nya i yrket till godo. Men då krävs det att arbetsgivaren ger rätt förutsättningar för det. Låt, exempelvis, erfarna sjuksköterskor/barnmorskor jobba mindre kliniskt och i stället bli mentorer/handledare för studenter och nya medarbetare.

”Finns inget annat”

– Vi måste använda oss av de äldres erfarenhet på bästa sätt. Våra medlemmar pratar också mycket om sänkt veckoarbetstid. En attraktiv arbetsgivare måste hitta de flexibla lösningarna.

Pernilla Petersson berättar att arbetsgivaren, Region Kalmar län, inte köper argumentet om höjda löner.

– Då höjer hyrbolagen lönerna, säger de. Arbetsgivaren tycker att det borde finnas något annat än lön. ”Nej, det finns inget annat”, svarar vi. Våra medlemmar behöver en kollega till för att arbetsmiljön ska bli bättre. Men vad ska du betala den med? Jo, med en bra lön.

”Höjer ni lönen, så kommer fler personer att jobba inom Region Kalmar län. Då blir arbetsmiljön bättre”

PERNILLA PETERSSON

– Höjer du den personens lön, för att den ska ta jobbet i fråga, ja, då måste du även höja den erfarnes lön. Alltså är vi tillbaka på lönen. De kommer inte undan. De måste börja med den. Höjer ni lönen, så kommer fler personer att jobba inom Region Kalmar län. Då blir arbetsmiljön bättre, säger Pernilla Petersson.

Då kommer de kanske med det klassiska svaret att det inte finns pengar till det…

– Regionen kan börja använda de obudgeterade pengarna, omkring 250 miljoner kronor, som går till hyrbolagen. Hur de än vrider och vänder på sig, så kommer de inte ifrån det. Att de måste börja betala med lön.

– Man lägger pengar på hyrbemanningen, som uppenbarligen inte hjälper till med att förbättra kvaliteten på vården. Skattepengarna ska väl gå till bättre kvalitet. I stället ersätter man erfarna sjuksköterskor med nyutbildade sjuksköterskor och tror att det ska hålla. Det finns forskning som visar att det tar ungefär ett år att komma in i sjuksköterskerollen. Då börjar man få grepp om de olika sakerna.

”Helt galet”

– Sjuksköterskeutbildningen är yrkesförberedande. Det innebär inte att du kan allt när du är färdig. Det är det som är bekymret – när du har legitimationen i handen, så ställer de samma krav på dig som de gör på övriga. Det är helt galet. Det borde vem som helst förstå att det inte går. Det har Birgitta Nylund helt rätt i. En förklaring är att hälso- och sjukvården har blivit mer högteknologisk, mer specialiserad, och vi räddar fler liv. Vetenskap och forskningsrön utvecklas i mycket snabbare takt, vilket ställer högre krav på en större teoretisk grund för våra yrkesgrupper.

Är det underbemannat på Oskarshamns sjukhus i sommar?

– Det vi kollar upp är att våra medlemmar får semester. Men vi har inte haft någon dialog om hur arbetsgivaren har skött bemanningsfrågan. Vi har efterfrågat det, men sjukhuschefen har sagt att han inte tänker ha en sådan dialog.

– Men vi har inte bara lyft frågan om underbemanning. Det handlar också om att en bemanningssjuksköterska – eller en nyutexaminerad sjuksköterska – behöver en introduktion. Och får de exempelvis en till två dagar på sig som bemanningssjuksköterska, så kan man fortfarande inte sjukhuset. De hittar inte. De ordinarie sjuksköterskorna och undersköterskorna får därmed ta ett större ansvar. Det har vi belyst, men det vill inte sjukhuschefen prata om.

De nyutbildade får inte den hjälp de behöver, påpekade Birgitta Nylund…

– Vårdförbundet i Region Kalmar län har aldrig tidigare haft så många samtal ifrån nyutexaminerade sjuksköterskor. De berättar om bristen på introduktion.

”Vårdförbundet vill att man ska införa ett kliniskt basår”

PERNILLA PETERSSON

– Vårdförbundet vill att man ska införa ett kliniskt basår. Det ska finnas när jag är nyfärdig. Det ska göra att jag får en bred yrkesintroduktion, där grunden läggs till det fortsatta yrkeslivet. Det bör struktureras på ett sätt som gör att man presenteras för yrket. Det ska ske verksamhetsnära. Yrkesintroduktionen ersätter inte arbetsplatsintroduktionen.

”Där har vi gått fel”

– Men i dag hamnar de nyutexaminerade direkt på en rad i stället. Det är ett produktionstänk, precis som Birgitta Nylund är inne på. Hela ledarskapet inom Region Kalmar län bygger på ett produktionstänk. Det ska produceras. Där har vi gått fel. Det är inte Scania vi står på. Våra medlemmar är till för människor där du dagligen måste anpassa ditt förhållningssätt i varje patientmöte. Den här regionen behöver ett förändrat ledarskap – ett ledarskap som inte genomsyras av ett produktionstänk. Vi behöver ett ledarskap som är tillitsbaserat och som bygger på kunskap och kompetens. Medarbetarna är en tillgång – och inte en förbrukningsvara.

Flera av de ordinarie har flyttat på sin semester för att det ska fungera hjälpligt på Oskarshamns sjukhus under semesterperioderna…

– På medicinkliniken, exempelvis, handlar det om sammanlagt 25 veckor – fördelat på ett antal sjuksköterskor. Deras semester flyttas utanför semesterperioderna.

”Nästa oro”

– Flyttas hela semestern, får jag en månadslön gånger 1,4. Om jag har 30 000 kronor i månaden i grundlön, så får jag 42 000 kronor om jag flyttar semestern på fyra veckor utanför semesterperioderna. Sedan är det fallande ordning. Tre veckor ger 75 procent av lönen gånger 1,4 och så vidare, säger Pernilla Petersson.

Är det inte knepigt att ta ut semesterdagarna i höst?

– Det är vanligt att man sparar semesterdagar. Men det är ändå ett bekymmer. Det är nästa oro. Hur ska det fungera från september och framåt? De tänker kanske att hyrbemanning ska lösa det.

Dela gärna artikeln: