EKONOMI
Du har kontroll över din ekonomi, eller hur? Drygt 70 procent av svenskarna svarar ja på den frågan. Men en ny undersökning från Plus1 visar att bakom den trygga ytan döljer sig beteenden som kan leda rakt in i en farlig skuldspiral.
Det kallas för Ekonomiskt undvikandesyndrom. Det är en femstegsmodell som beskriver hur helt normala mänskliga mekanismer – som att skjuta upp en tråkig räkning eller unna sig ett tröstköp – steg för steg kan bryta ner en sund ekonomi.
– Det finns något väldigt mänskligt i att känna att man har koll, samtidigt som man kanske shoppar för att dämpa ångest eller skjuter upp betalningar, säger Marcus Sätherström på Plus1.
Sverige sticker ut globalt
Sverige har i dag en särställning i världen när det kommer till ”köp nu, betala senare”-tjänster. Riksbanken har tidigare rapporterat att vi använder dessa krediter i betydligt högre utsträckning än i många andra länder. Det som börjar som en liten kredit på några hundralappar kan, om den glöms bort och hamnar hos Kronofogden, snabbt växa till tusentals kronor.
Enligt undersökningen spelar det ingen roll om man är man eller kvinna – känslan av kontroll är lika hög hos båda könen, trots att stressbeteendena finns där under ytan.
Varningstecknen du ska se upp för
När det börjar kännas stressigt att logga in på banken eller när man drar sig för att öppna vissa kuvert, då är det hög tid att agera. Marcus Sätherström betonar vikten av att våga stanna upp i tid.
– Handlar du med kreditkort eller på avbetalning och känner att det börjar bli stressigt är det hög tid att trycka på paus. Betala av skulderna och stäng sedan ner kreditkortet. Det kan gå fort från känslan av kontroll till den första påminnelseavgiften, varnar han.
Expertens tips: Så bryter du den negativa spiralen
1. Våga se hela bilden
Öppna breven, logga in på banken och samla alla skulder. Först när du ser totalsumman går det att agera korrekt.
2. Sluta med strutsekonomi, prata med någon
Dela läget med en partner, vän eller rådgivare. Att säga saker högt minskar skammen och gör nästa steg tydligare.
3. Byt impuls mot plan
Sätt en fast “ekonomidag” i månaden, ha tydliga betalningsdatum och undvik spontana krediter. Stäng ner kreditkort där det går, det kan skapa onödig stress.
4. Börja smått, men börja
Säg upp en onödig prenumeration, sänk en återkommande kostnad eller betala av en mindre skuld först. Små segrar bygger momentum.
5. Sök hjälp i tid
Ju tidigare du tar hjälp, desto större handlingsutrymme finns. Vi möter dagligen människor där det tyvärr har gått lite för långt och hade de hört av sig tidigare hade vi kunnat hjälpa ännu mer.
6. Bygg upp en buffert
En buffert är A och O i en sund privatekonomi. Dyker det upp en kostnad som du inte är beredd på kan du betala den utan att behöva ta en kredit. 2–3 månadslöner är något att sträva efter, men allt är bättre än inget, börja smått och sätt undan mer när du kan.
SPARTIPS: Så mycket pengar ska du ha i sparbuffert 2026
