INSÄNDARE
Hur länge ska våra barn behöva betala priset för skolans misslyckanden?
Jag är så trött.
Trött på att se barn gå sönder medan de ansvariga vuxna blundar.
Trött på att höra tomma ord om ”alla barns lika värde” samtidigt som verkligheten i skolorna visar något helt annat.
Handlar om Krungårdsskolan
Detta handlar specifikt om Krungårdsskolan i Blomstermåla, Mönsterås kommun.
I Sverige har ALLA barn rätt till en likvärdig utbildning.
Det står tydligt i skollagen (1 kap. 4 § och 9 §) att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet eleven bor.
Skolan har dessutom ett kompensatoriskt uppdrag – det betyder att elever med större behov ska få mer stöd, inte mindre.
Barnkonventionen, som blev svensk lag 2020, slår fast i artikel 2 att alla barn har samma rättigheter.
I artikel 3 står att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet, och i artikel 28 att varje barn har rätt till utbildning.
Ändå ser vi gång på gång hur barn lämnas utan rätt stöd.
Barn ska inte behöva anpassa sig efter ett system som inte fungerar.
”Det är SKOLAN som enligt lag ska anpassas efter barnet”
En förbannad och uppgiven förälder
Det är SKOLAN som enligt lag ska anpassas efter barnet.
Enligt skollagens tredje kapitel ska elever som riskerar att inte nå kunskapskraven skyndsamt ges stöd.
Ändå möts föräldrar av bortförklaringar, ignorans och en ständig kamp för rättigheter som redan är lagstadgade.
Gråter på morgonen
Hur många fler barn ska behöva gråta på morgonen?
Hur många föräldrar ska behöva tvinga iväg sina barn med en klump i halsen och tårar i ögonen?
Enligt skollagen och diskrimineringslagen har elever rätt till en trygg skolmiljö fri från kränkningar.
Ändå tas inte vårdnadshavares oro på allvar – särskilt inte när kränkningarna utförs av lärare.
Skollagens sjätte kapitel är glasklart: skolan är skyldig att förebygga och förhindra kränkande behandling.
Så fort personal får kännedom om att en elev känner sig kränkt ska detta anmälas, utredas och åtgärdas omedelbart.
Det gäller oavsett om kränkningen kommer från elever eller vuxna.
”Det är fullständigt oacceptabelt”
Diskrimineringslagen förbjuder dessutom trakasserier kopplade till exempelvis etnicitet, religion eller funktionsnedsättning.
Ändå upplever många barn att de varken blir lyssnade på eller behandlade med respekt.
Det är fullständigt oacceptabelt.
Skolans uppgift är inte att döma våra barn, sätta etiketter på dem eller jämföra dem med syskon som om de vore identiska kopior.
Läroplanen är tydlig
Läroplanen är tydlig med att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som har svårigheter att nå målen.
Och var är de kompetenta lärarna?
Enligt andra kapitlet i skollagen ska undervisningen bedrivas av personal med rätt utbildning och kompetens.
Våra barn har rätt att faktiskt få lära sig det som står i läroplanen – inte bara ”förvaras” i klassrum där stök, stress och bristande resurser blivit norm.
Dessutom: Hur kan det vara möjligt att barn går hungriga i svensk skola 2026?
”Det är inte frivilligt”
Enligt skollagen (10 kap. 10 §) ska elever erbjudas kostnadsfria och näringsrika skolmåltider.
Det är inte frivilligt.
Ändå kommer barn hem hungriga för att de inte får matro eller för att miljön i matsalen är för dålig.
Alla barn – oavsett religion, etnicitet, diagnos eller kön – ska få samma hjälp och möjligheter.
Skolan ska aktivt motverka utanförskap.
Känner sig osynliga
Ändå känner sig många barn osynliga eller misstänkliggjorda.
Extra anpassningar och särskilt stöd ska inte vara något man som förälder måste kämpa sig blå för.
Skollagen säger att stöd ska ges utifrån elevens behov – inte utifrån skolans ekonomi eller vilja.
Det här handlar inte om ”överkänsliga föräldrar”.
Det handlar om barns rättigheter och lagar som skolor är skyldiga att följa.
Nu får det vara nog.
En förbannad och uppgiven förälder
