GRANSKNING: Regionen kan inte visa nattstatistiken bakom akutbeslutet

OSKARSHAMN

EY-utredningen kostade 700 000 kronor.

Inför förändringen varnade regionens egen riskanalys för bland annat undvikbara vårdskador för plötsligt sjuka och barn.

Men någon särskild statistik över de spontana nattbesöken på Oskarshamns akutmottagning kan Region Kalmar län inte lämna ut.

Region Kalmar län motiverade förändringen på Oskarshamns akutmottagning med att ”de få spontana besök” som gjordes nattetid på medicinakuten skulle tas om hand på annat sätt.

Men hur få besöken faktiskt var går inte att kontrollera med hjälp av det material som regionen nu har lämnat ut.

På ON:s fråga om statistiken över de spontana nattbesöken svarar Region Kalmar län så här:

”Statistik över spontana nattbesök finns ej för oss att tillgå”, skriver Håkan Ehlin i ett mejl till undertecknad.

Han är verksamhetschef på radiologiska kliniken på Länssjukhuset i Kalmar samt sjukvårdsstrateg på hälso- och sjukvårdsförvaltningen i regionen.

Det innebär inte nödvändigtvis att regionen helt saknade underlag när förändringen beslutades, men regionen har inte kunnat tillhandahålla den specifika statistik som skulle göra det möjligt att i efterhand granska en central del av argumentationen: hur många oanmälda patienter som faktiskt kom till medicinakuten i Oskarshamn under nätterna, vid vilka tider de kom och vilka vårdbehov de hade.

Sedan den 1 oktober 2025 går det alltså inte längre att själv söka direkt till akutmottagningen i Oskarshamn.

Patienter ska först bedömas och hänvisas dit av exempelvis en hälsocentral, 1177 eller ambulanssjukvården.

Allvarliga och tidskritiska tillstånd styrs enligt regionen direkt till länssjukhuset i Kalmar eller till Västerviks sjukhus, där specialistkompetensen finns samlad.

Direktivet efterfrågade just patientdata

Att den särskilda nattstatistiken saknas är särskilt intressant mot bakgrund av det uppdrag som Region Kalmar län gav konsultbolaget EY.

I uppdragsbeskrivningen står det att konsulten skulle utreda hur regionens tre sjukhus kunde utvecklas utifrån sina respektive förutsättningar och kompetenser. Arbetet skulle omfatta såväl akuta som planerade vårdprocesser. I den akuta delen skulle hela vårdkedjan ingå – från primärvård och ambulans till sjukhusvård.

Konsulten skulle bland annat beakta patienternas sökmönster, belastningen på de tre akutmottagningarna, vilka akuta tillstånd varje sjukhus kunde hantera, hur många patienter som kunde tas om hand på hälsocentralerna samt hur ofta patienter transporterades förbi den närmaste akutmottagningen.

Även triageringen av patienter, primärvårdens kapacitet, informationen till invånarna och möjligheten att sätta in åtgärder tidigare i vårdkedjan skulle analyseras.

Regionen skulle enligt uppdragsbeskrivningen bistå med tillgängliga uppgifter, och konsulten skulle begära in de data som behövdes för analysen.

Trots detta går det alltså inte att få fram en särskild redovisning av de spontana nattbesök som senare lyftes fram när förändringen vid Oskarshamns sjukhus skulle genomföras.

15 medicinpatienter per dygn

I EY-rapporten finns det däremot statistik på en mer övergripande nivå.

Under 2023 registrerades i genomsnitt omkring 50 patientbesök per dygn inom den dåvarande akutverksamheten i Oskarshamn.

Cirka 15 av dem hörde till medicinakuten och omkring 35 till snabbspåret, där patienter med besvär på primärvårdsnivå togs om hand.

Omkring hälften av medicinakutens 15 dagliga patienter lades enligt EY in på sjukhuset, vilket motsvarade ungefär sju personer per dygn.

Siffrorna säger dock inte hur många av besöken som var spontana, hur många som skedde nattetid eller hur många patienter som efter undersökning bedömdes vara i behov av akut sjukhusvård. De kan därför inte användas som ersättning för den efterfrågade nattstatistiken.

EY påpekade dessutom flera begränsningar i regionens data. Bland annat fanns fel i registreringen av besökstider och veckodagar inom primärvården, begreppet ”primärvårdsnivå” användes inte på samma sätt överallt och telefonkontakter vid primärvårdens jourverksamhet registrerades inte systematiskt.

Utredningen kostade 700 000 kronor

EY fick uppdraget genom en direktupphandling enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, uppger Region Kalmar län.

Avtalsvärdet var 700 000 kronor.

Beloppet behöver sättas i ett upphandlingsrättsligt sammanhang. Under 2024 och 2025 var direktupphandlingsgränsen för varor och tjänster enligt LOU 700 000 kronor, exklusive moms. Huvudregeln var att en direktupphandling enligt beloppsgränsen fick användas när det beräknade värdet understeg gränsen.

Regionens svar anger inte om avtalsvärdet på 700 000 kronor är inklusive eller exklusive moms. Det framgår inte heller vilket beräknat värde upphandlingen hade från början, hur många leverantörer som tillfrågades, om konkurrerande anbud kom in eller exakt vilken rättslig grund som åberopades.

Det går därför inte att bedöma upphandlingens lagenlighet enbart utifrån svaret. Om beloppet är inklusive moms motsvarar det 560 000 kronor exklusive moms. Om det däremot är 700 000 kronor exklusive moms uppstår en befogad följdfråga, eftersom beloppet då ligger exakt på den dåvarande direktupphandlingsgränsen och inte under den.

För direktupphandlingar över 100 000 kronor finns också ett dokumentationskrav. För en fullständig insyn behöver regionen därför redovisa upphandlingsdokumentationen, beräkningen av kontraktsvärdet och hur konkurrensen togs till vara.

Kan inte svara

Regionen kan inte heller uppge hur mycket förändringen sparar.

På frågan om hur mycket Region Kalmar län sparar på att stänga akutmottagningen i Oskarshamn för oanmälda besök blir svaret:

”Det går tyvärr inte att ge svar på. Den här förändringen har heller inte primärt syftat till att spara pengar”, skriver Håkan Ehlin.

Det är riktigt att patientsäkerhet, kvalitet och en sammanhållen vårdkedja lyftes fram som bärande mål i utredningsarbetet. EY skrev också att förslagen inte hade tagits fram ur ett strikt ekonomiskt perspektiv.

Samtidigt går det inte att beskriva ekonomin som frånvarande.

Regionstyrelsen gav den 18 april 2023 verksamheterna i uppdrag att ta fram åtgärder motsvarande 200 miljoner kronor för att nå en ekonomi i balans, med full effekt 2025. I uppdragsbeskrivningen till EY anges att slutsatserna skulle ge underlag för fortsatt utveckling och effektivisering. Den övergripande rapporten skulle ha fokus på bland annat resurseffektivitet och ”varaktig kostnadseffektivitet”.

EY jämförde också kostnaden per besök på medicinakuterna. För 2023 angavs kostnaden i Oskarshamn till 3 280 kronor per besök, jämfört med 2 230 kronor i Kalmar och 1 900 kronor i Västervik. Oskarshamns kostnad var därmed cirka 47 procent högre än Kalmars och cirka 72 procent högre än Västerviks.

Konsultbolaget ansåg att relativt stora resurser användes för få medicinska akutbesök i Oskarshamn och såg en möjlighet att frigöra resurser. De ekonomiska och resursmässiga motiven fanns således tydligt med i både uppdraget och analysen, även om regionen säger att förändringen inte i första hand var en besparing.

När regionstyrelsen fattade beslut om den fortsatta inriktningen den 31 oktober 2024 angavs att de ekonomiska effekterna skulle hanteras inom den ordinarie budgetprocessen. Någon särskild beräkning av den faktiska besparingen – eller av eventuella kostnadsökningar inom ambulans, primärvård och andra sjukhus – har regionen inte presenterat i sitt svar.

För skattebetalarna saknas därmed fortfarande ett samlat ekonomiskt bokslut för förändringen.

Sex rödmärkta risker

Inför förändringen gjorde regionen en riskanalys med rubriken ”Stänga dörrar på akutmottagningen för spontanbesök och helgöppen hälsocentral”.

I dokumentet finns 22 riskposter med ett riskvärde över noll. Sex av dem är rödmärkta och har riskvärdet 9 eller 12.

Riskvärdet har räknats fram genom att konsekvens och sannolikhet har multiplicerats. Bland de rödmärkta riskerna finns följande:

• En person som plötsligt blir sjuk kan avvakta för länge hemma när vägen till vård går via telefonrådgivning eller 112. Konsekvensen anges kunna bli en undvikbar vårdskada. Riskvärdet sattes till 12.
• Vården kan bli fördröjd och ojämlik eftersom Oskarshamnsområdet inte längre har en mottagning för spontana besök dygnet runt. I analysen nämns att vissa personer har svårt att göra sig förstådda per telefon och att förändringen bara genomförs vid en av länets tre akutmottagningar. Riskvärdet sattes till 9.
• Väntetider hos hälsocentralen eller 1177 kan göra att det tar för lång tid innan patienten hamnar rätt. Primärvården beskrivs få en omfattande filterfunktion, samtidigt som patienten själv får ta ett stort ansvar för att söka vård på rätt sätt. Riskvärdet sattes till 9.
• Patienter kan i stället åka till akutmottagningarna i Kalmar och Västervik, med risk för högre belastning och längre väntetider där. Analysen tar också upp fler och längre resor med ambulans och sjuktransport samt risken för att resurser i Oskarshamn inte utnyttjas. Riskvärdet sattes till 9.
• En patient kan hänvisas hem för att invänta kontakt med en hälsocentral, få vänta för länge och drabbas av en undvikbar vårdskada. Situationen beskrivs också kunna skapa ett etiskt dilemma för personalen. Riskvärdet sattes till 9.
• Akut sjuka barn som tidigare kommit spontant till Oskarshamn kan drabbas av undvikbar vårdskada om omhändertagandet tar för lång tid. I analysen står det att barn tidigare har tagits om hand av läkare i snabbspåret. Om ambulanserna är upptagna kan rådet i stället bli att familjen kör barnet i egen bil till Kalmar eller Västervik, trots att vård skulle kunna ges i Oskarshamn. Riskvärdet sattes till 12.

Kan få vänta längre

Riskanalysen innehåller även en rad andra farhågor.

Patienter med enklare frakturer kan få vänta längre på gipsning. Det anges att gipskompetens inte finns under alla arbetspass, trots att behovet av utbildning tidigare hade lyfts.

Patienter kan också få svårt att hämta nödvändiga läkemedel när apoteket är stängt, och personer med svår smärta riskerar ett förlängt lidande om hälsocentralen inte har möjlighet att observera dem och utvärdera effekten av given behandling.

Andra risker gäller att patienter kan känna sig avvisade eller skickas runt mellan olika vårdgivare, att journalföringen kan brista när kontakten går genom flera led och att samordningen mellan hälsocentral, 1177, SOS Alarm, ambulans och sjukhus kan fallera.

Informationen pekas också ut som ett problem. Alla patienter känner inte till de nya reglerna, skyltningen med det röda akuttecknet kan signalera att mottagningen är öppen för alla och information enbart på svenska riskerar att inte nå personer som talar andra språk.

Analysen tar dessutom upp helgmottagningens kapacitet. Där anges 22–24 bokningsbara tider och frågan ställs vad som händer när tiderna är slut eller när patienter söker vård kvälls- och nattetid. Det varnas även för att vardagstider på hälsocentralerna kan bli färre när personal arbetar på helgen.

Dubbla patientavgifter

Ytterligare en risk är dubbla patientavgifter när en patient först bedöms i primärvården och därefter skickas vidare till sjukhuset.

En riskanalys ska inte bara identifiera faror. För att den ska få praktisk betydelse behöver det också framgå vilka risker som accepteras, vilka åtgärder som beslutas, vem som ansvarar för dem och hur resultatet ska följas upp.

I den PDF som Region Kalmar län har lämnat ut finns kolumner för fortsatt analys, uppföljningsmetod, beslut, ansvarig för genomförandet och uppdragsgivarens godkännande.

Dessa kolumner är tomma genom hela dokumentet.

Även fältet för föreslagna åtgärder är tomt vid flertalet risker. Vid några poster finns resonemang eller planerade insatser, exempelvis att primärvården hade förstärkt telefonrådgivningen och kapaciteten hos 1177 inför den 1 oktober. Men den utlämnade versionen visar inte vilka beslut som fattades för var och en av de identifierade riskerna, vem som fick ansvaret eller hur riskerna skulle följas upp efter förändringen.

Tomma fält bevisar inte att åtgärder helt har uteblivit. Det kan finnas andra handlingar eller ett senare arbete som inte ingår i den utlämnade PDF-filen. Men av det dokument regionen har skickat går det inte att följa riskerna hela vägen från varning till åtgärd och kontroll.

Detta är en central fråga att reda ut, särskilt för de två risker där regionens egen analys bedömde att undvikbara vårdskador kunde drabba plötsligt sjuka patienter respektive akut sjuka barn och satte riskvärdet 12.

EY föreslog drop-in

Det finns också en tydlig skillnad mellan EY-utredningens förslag och den modell som slutligen infördes.

EY föreslog att det dåvarande snabbspåret skulle utvecklas till en primärvårdsdriven närakut med ett bredare uppdrag. Konsultbolaget betonade en drop-in-verksamhet med god tillgänglighet för att skapa förtroende hos invånarna.

Den modell som började gälla den 1 oktober 2025 innebär däremot att patienten inte får gå direkt till akutmottagningen utan först måste bedömas och hänvisas av vården.

Det betyder inte att regionen var skyldig att följa konsultens förslag ord för ord. EY rapport var ett beslutsunderlag, inte ett beslut. Men när en utredning för 700 000 kronor används som en viktig del av underlaget är det rimligt att regionen öppet redovisar varför en central del av förslaget – möjligheten till drop-in – valdes bort och vilka nya risker den valda modellen bedömdes skapa.

Direktinläggningar

Regionens arbete har fortsatt efter att dörren stängdes för oanmälda besök.

Enligt regionens aktuella projektsida fattades under våren 2026 beslut om bland annat direktinläggning för vissa patienter och om en direkt kontaktväg för sjuksköterskor i den kommunala primärvården till en namngiven läkare. Primärvården ska också delta vid medicinklinikens ronder.

Ett mobilt hälso- och sjukvårdsteam ska enligt samma sida starta den 1 september 2026 – elva månader efter att hänvisningskravet infördes.

Redan före förändringen beskrev regionen direktinläggningar, mobila arbetssätt och en förstärkt nära vård som viktiga delar av den nya modellen. Att vissa beslut och verksamheter färdigställs först efter stängningen väcker därför frågan om alla kompensatoriska åtgärder var på plats när patienternas sökväg ändrades.

Frågorna som återstår

Efter regionens svar och genomgången av handlingarna återstår flera frågor av tydligt allmänintresse:

1. Vilket underlag användes när regionen slog fast att de spontana nattbesöken var få, om den särskilda statistiken nu inte finns att tillgå?
2. Hur många oanmälda patienter kom nattetid före den 1 oktober 2025, och hur många av dem behövde sjukhusets resurser?
3. Vilka beslut fattades med anledning av de sex rödmärkta riskerna, vem ansvarade för åtgärderna och hur har de följts upp?
4. Har några av riskerna inträffat efter förändringen – exempelvis fördröjd vård, ökade transporter eller ökad belastning i Kalmar och Västervik?
5. Hur har ambulansresor, sjuktransporter, patientresor och belastningen på primärvården förändrats?
6. Vilken faktisk ekonomisk effekt har förändringen fått för regionen som helhet, när både besparingar och eventuella följdkostnader räknas in?
7. Var EY-avtalets värde 700 000 kronor inklusive eller exklusive moms, hur beräknades värdet och vilka leverantörer fick möjlighet att lämna anbud?
8. Varför genomfördes en hänvisningsmodell utan drop-in när EY hade pekat ut just drop-in och hög tillgänglighet som viktiga delar av den föreslagna närakuten?

Först när regionen redovisar svaren går det att fullt ut bedöma om förändringen har gett en säkrare och effektivare vård – och om skattebetalarna har fått det som utlovades.

Så har förändringen vuxit fram

• 18 april 2023: Regionstyrelsen ger verksamheterna i uppdrag att ta fram åtgärder motsvarande 200 miljoner kronor för en ekonomi i balans, med full effekt 2025.
• 2024: EY utreder regionens akuta och planerade vårdprocesser. Avtalsvärdet uppgår enligt regionen till 700 000 kronor.
• 23 maj 2024: Slutdatum enligt uppdragsbeskrivningen för konsultens rapport.
• 11 juni 2024: Regionstyrelsen tar del av EY-utredningen och beslutar om fortsatt arbete med inriktningen.
• 31 oktober 2024: Regionstyrelsen godkänner slutrapporten för den fortsatta utvecklingen av Oskarshamns sjukhus. Ekonomiska effekter ska hanteras i den ordinarie budgetprocessen.
• 1 oktober 2025: Akutmottagningen i Oskarshamn slutar ta emot oanmälda patienter. Hänvisning från vården krävs.
• Våren 2026: Enligt regionens projektsida fattas beslut om bland annat direktinläggning och nya kontaktvägar mellan kommunal primärvård och läkare.
• 1 september 2026: Planerad start för ett mobilt hälso- och sjukvårdsteam.

Källor och faktakontroll

• Region Kalmar läns svar på Oskarshamns-Nytts frågor.
• Region Kalmar län: Uppdragsbeskrivning extern konsult – akuta vårdprocesser samt organisering av elektiv vård.
• Region Kalmar län: Riskanalys Oskarshamns sjukhus – Akutmottagningen.
• EY: Utredning av akuta vårdprocesser och elektiva processer.
• Region Kalmar läns slutrapport och regionstyrelsens beslut den 31 oktober 2024.
• Region Kalmar läns information om arbetssätt och sökvägar från den 1 oktober 2025, projektet Närsjukvård Oskarshamn och hur patienter söker vård i Oskarshamn.
• Upphandlingsmyndighetens redovisning av direktupphandlingsgränserna samt lagen om offentlig upphandling.

Uppdatering, onsdagen den 22 juli:

”Hej Peter. Tack för ditt mejl. Jag vill först bekräfta att vi har tagit emot dina frågor och din begäran om handlingar. På grund av omfattningen kan det dock dröja något innan du får svar. Jag vill också korrigera en uppgift i mitt svar från i går. Jag uppgav att nattstatistiken inte fanns att tillgå, men statistiken är möjlig att ta fram och kommer att skickas till dig inom kort, i enlighet med din tidigare begäran”, skriver Håkan Ehlin, som är verksamhetschef på radiologiska kliniken på Länssjukhuset i Kalmar samt sjukvårdsstrateg på hälso- och sjukvårdsförvaltningen, i ett e-postmeddelande till undertecknad.

Läs fler artiklar med granskning av akutsjukvården

Läs mer om Oskarshamns sjukhus här