KOMMENTAR
73 sidor.
Så omfattande är ON:s ämnestagg för Sverigedemokraterna, enligt en man som kommenterade ett av våra inlägg på Facebook.
Han använde uppgiften som ett argument för att SD förekommer väldigt ofta på vår sajt.
Och 73 sidor låter förstås mycket.
Om antalet arkivsidor vore ett säkert sätt att avslöja en tidnings politiska färg hade fallet kanske varit avslutat där.
”ON är en SD-sajt”.
Fram med partiboken.
Hissa partiflaggan.
Stäng utredningen.
Men siffror har en besvärlig förmåga att förstöra enkla teorier.
Jag räknade…
Därför räknade jag.
Jag bestämde mig för att kontrollera hur många publiceringar som finns under respektive partitagg på ON.
Inte bara Sverigedemokraterna.
Samtliga partier som mannen och andra läsare brukar hänvisa till när de diskuterar vår politiska bevakning fick vara med.
Sajtens publiceringssystem håller reda på hur många publicerade inlägg som har försetts med varje tagg.
Siffrorna kontrollerades även mot sajtens postindex.
Så här såg det ut söndagen den 9 augusti 2026:
Socialdemokraterna: 1 659 publiceringar.
Sverigedemokraterna: 1 512 publiceringar.
Moderaterna: 1 228 publiceringar.
Centerpartiet: 998 publiceringar.
Kristdemokraterna: 979 publiceringar.
Vänsterpartiet: 647 publiceringar.
Liberalerna: 511 publiceringar.
Oskarshamnspartiet: 158 publiceringar.
Kustlandspartiet: 92 publiceringar.
Socialdemokraterna förekommer således i 147 fler taggade publiceringar än Sverigedemokraterna.
”Betyder det att ON är en socialdemokratisk sajt? Nej. Självklart inte.”
Peter A Rosén, ansvarig utgivare, chefredaktör, reporter och krönikör på Oskarshamns-Nytt
Betyder det att ON är en socialdemokratisk sajt?
Nej.
Självklart inte.
Och det är det som är poängen.
Säger inget om innehållet
En tagg avslöjar inte innehållet.
En partitagg visar bara att partiet förekommer i publiceringen.
Den berättar inte om texten är positiv, negativ eller neutral.
En debattartikel där SD presenterar ett politiskt förslag får taggen Sverigedemokraterna.
En insändare där en väljare sågar SD får samma tagg.
En artikel där Socialdemokraterna kritiserar SD får sannolikt både taggen Socialdemokraterna och taggen Sverigedemokraterna.
En nyhetsartikel om en konflikt mellan flera partier kan vara märkt med fyra eller fem partitaggningar.
Det innebär att samma artikel kan räknas under flera partier.
Taggsiffrorna kan därför inte summeras till ett totalt antal unika politiska artiklar.
De visar inte heller vilket parti som har behandlats mest positivt eller negativt.
För att få svar på det krävs en riktig innehållsanalys.
”Man måste skilja mellan nyhetsartiklar, pressmeddelanden, insändare, debattartiklar och krönikor”
Man måste skilja mellan nyhetsartiklar, pressmeddelanden, insändare, debattartiklar och krönikor.
Man måste undersöka ton, rubriker, placering, källor, motfrågor och vem som får möjlighet att svara.
Att enbart räkna arkivsidor är ungefär som att bedöma en fotbollsmatch genom att räkna hur många gånger lagens namn nämndes i referatet.
Det säger inte vem som spelade bäst.
Det säger inte vem som kritiserades.
Och det säger definitivt inte vem domaren höll på.
Det finns ytterligare en förklaring till att vissa partier förekommer oftare än andra.
Vissa är aktivare än andra
Vissa partier är aktivare än andra.
Vissa skickar regelbundet pressmeddelanden, debattartiklar och repliker.
Andra hör nästan aldrig av sig.
Det gäller både lokalt och regionalt.
Det är inte ON:s fel att exempelvis Ted Nyberg (SD) och Leif Axelsson (SD) spottar ur sig debattartiklar, pressmeddelanden och repliker på andras insändare och debattartiklar.
Det är inte ON:s fel att exempelvis Andreas Erlandsson (S), Anton Sejnehed (S), Lena Granath (V), Fredrik Jonasson (V) och Lucas Lodge (M) nästan aldrig skickar in några debattartiklar eller repliker på debattartiklar/insändare.
När ett parti presenterar ett politiskt förslag som har nyhetsvärde kan det bli en nyhetsartikel.
När ett parti skickar in en debattartikel som håller sig inom våra publicistiska ramar kan den publiceras på opinionsplats.
Men en redaktion kan inte publicera ett pressmeddelande som aldrig har skickats eller en debattartikel som aldrig har skrivits.
”Vi kan, som alla givetvis förstår, inte skriva debattartiklarna åt dem”
Vi kan, som alla givetvis förstår, inte skriva debattartiklarna åt dem.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vi inte publicerar allt som skickas in till ON.
Vår tidning är ingen anslagstavla där partierna själva bestämmer innehållet.
Varje publicering föregås av en redaktionell bedömning.
Redaktionen har också ett ansvar att ställa frågor, söka svar och bevaka partier som är mindre skickliga på att skicka ut pressmeddelanden.
Men det går inte att införa ett matematiskt system där varje parti måste förekomma exakt lika många gånger.
Politik fungerar inte så.
Journalistik fungerar inte så.
Samma regler, inte samma antal.
Inget parti bestämmer över ON
Partipolitisk obundenhet innebär inte att alla partier får exakt lika många artiklar, lika stora bilder eller lika många positiva rubriker varje månad.
Det innebär att inget parti bestämmer över redaktionen.
Det innebär att samma publicistiska principer ska tillämpas oavsett om avsändaren är socialdemokrat, moderat, sverigedemokrat, vänsterpartist eller företrädare för något annat parti.
En nyhetsartikel ska vara korrekt och saklig.
Allvarlig kritik ska bemötas.
Åsikter ska skiljas från nyhetsrapportering.
”Granska oss gärna”
Insändare, debattartiklar och krönikor ska vara tydligt märkta, så att läsaren förstår vem som ansvarar för uppfattningarna.
Det är den typen av frågor som avgör om en tidning arbetar seriöst.
Inte hur många sidor en ämnestagg råkar omfatta.
Granska oss gärna.
Det här betyder inte att ON står över kritik.
Ingen redaktion är ofelbar.
Vi kan välja fel rubrik, missa en relevant motfråga, göra en felaktig bedömning eller helt enkelt skriva något som blir fel.
Vi förklarar hur vi har resonerat
När det händer ska vi kunna kritiseras.
Vi ska rätta faktafel.
Vi ska lyssna på sakliga invändningar.
Och vi ska kunna förklara hur vi har resonerat.
Den som anser att ON har behandlat ett parti osakligt får därför gärna komma med konkreta exempel.
Vilken nyhetsartikel innehåller felaktiga uppgifter?
Vilket parti fick inte möjlighet att bemöta allvarlig kritik?
Vilken rubrik gav en missvisande bild av innehållet?
Sådana invändningar går att undersöka och diskutera.
”Etiketten SD-media, grundad på att SD förekommer på över 70 arkivsidor, håller inte”
Men etiketten ”SD-media”, grundad på att SD förekommer på över 70 arkivsidor, håller inte.
För när vi använder samma räknemetod visar det sig att Socialdemokraterna förekommer oftare.
Det gör inte ON till en socialdemokratisk sajt.
Det visar bara hur lite en taggräknare säger om journalistikens innehåll.
Läs artiklarna
Så ja, Sverigedemokraterna förekommer ofta på ON.
1 512 gånger, enligt sajtens huvudsakliga SD-tagg när vi gjorde kontrollen.
Socialdemokraterna förekommer 1 659 gånger.
Men vill man veta vad vi faktiskt har skrivit om partierna finns det bara en fungerande metod:
Läs artiklarna.
