INSÄNDARE
När jag var tjugo år så lämnade jag inte bara min tonårstid bakom mig, utan även min hemstad.
Det var då jag träffade min första flickvän. Jag såg henne första gången när hon stod i en rökig källarlokal och läste upp egenhändigt skriven poesi på franska inför en förstummad publik. Ingen förstod ett ord.
Hon var mycket söt men dolde det bakom en fasad av ett smink, spretigt trassligt hår och trasiga kläder som skulle ge sken av att hon sket i allt och ställde sig utanför samhällets normer. Hon försökte spela tuff men hon var inte bra på det. Jag märkte direkt att hon var en tjej som gillade att man var snäll och mjuk mot henne.
Första gången jag höll om henne så var jag lika försiktig som när man lyfter upp en liten kattunge från sin mor.
Dessutom var hon min första flickvän och fick visa mig vägen.
Den sommaren tillbringade vi ofta nätterna på taket till höghuset där jag bodde eller vid någon parkbänk. Vi rökte John Silver och drack vin som smakade som något man rengör verktygen med på en illegal abortklinik.
Barndomens magi går förlorad när man växer upp. Man slutar att springa ikapp till kiosken och man hör inte längre de människoätande tigrarna ryta i skogen.
Virvelvinden inom oss mojnar.
Speciellt med en första kärlek
Men det är något speciellt med första flickvännen. När man för första gången håller om en kvinna så nuddar man vid barndomens magi. Det är samma hisnande känsla som när man fick ta på sig gympaskorna efter en lång vinter med tunga vinterstövlar – helt plötsligt kan man flyga!
Jag har sökt efter henne på nätet men aldrig hittat henne. Jag är naturligtvis inte intresserad av någon kontakt. Jag är bara nyfiken på vad det blev av henne.
Jag har inte funnit henne. Antagligen är det så oromantiskt som att hon gifte sig och fick ett annat efternamn.
Men ibland så hoppas jag att hon blev en fri kvinna som bor i Paris och försörjer sig på att skriva avantgardistisk poesi. Det var vad hon drömde om en gång, för länge sedan. När hon var en ung kvinna på tjugo år som hade livet framför sig.
Jag hoppas att hon klarade sig.
Jag hoppas att de aldrig fick henne.
Peter Ferm
Skribenten svarar för åsikter i denna insändare/debattartikel. Skribenter omfattas av källskydd och har rätt att vara anonym enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Skicka insändare till [email protected]
