INSÄNDARE
Sverige har inte för få läkare, men de tvingas att ägna orimligt stor mängd åt pappersarbete som borde utföras av särskild administrativ personal.
Läkare ska sitta framför patienter, inte datorer.
Det finns en rad strukturella problem.
Den politiska styrningen sker av politiker utan tillräcklig insyn i, och kunskap om, sjukvården.
Byråkrati är ett av de vanligaste problemen.
”Rent slöseri”
Kravet att dokumentera har ökat kraftigt de senaste 30 åren, vilket innebär mycket merarbete, speciellt som alla systemen är ett ständigt aber för vårdpersonalen.
En stor del av frustrationen är alla olika system.
Undersökningar har visat att en läkare lägger ungefär hälften av sin tid åt att träffa patienter medan resterande tid är administrativt arbete.
Det är rent slöseri med kompetens, och ett mycket dyrt sådant.
En OECD-undersökning visar att antalet patienter som upplever att läkaren lägger tillräcklig tid på dem är klart lägre i Sverige än i OECD-genomsnittet.
”Positiva trender”
Läkarsekreterare var tidigare vanliga i vården men försvann till stora delar under 1990-talets nedskärningar.
Idag finns positiva trender där yrket är på väg tillbaka i sjukvården, om än i långsam takt.
För att såväl läkare som sjuksköterskor och annan vårdpersonal ska kunna ägna sig åt sitt yrke borde läkarsekreterare anställas i stor omfattning.
För att det ska ske behöver fler utbildas till läkarsekreterare och ekonomiska resurser avsättas för att anställa dessa i såväl primärvård som sjukhus.
Kevin Johansson
Foto: Freepik
