INSÄNDARE
I morse när jag vaknade så blev jag mycket glad. Jag gick ut på balkongen och kunde notera att det fortfarande regnade och var plusgrader.
Jag uppfylldes av en varm och skön lyckokänsla.
Jag läser att många önskar sig en kall och snörik jul. Hur tänker man då?
Det finns ju ingen som tjänar på en kall och snörik vinter! Slipper man snön och den värsta kylan så sparar både privatpersoner, kommuner och landsting en massa pengar!
Villaägarna får lägre värmekostnader, kommunerna slipper att lägga en massa pengar på snöröjning, risken för förseningar minskar inom buss- och tågtrafiken och akutmottagningarna slipper att ta hand om en massa benbrott och andra halkrelaterade skador.
– När det är vinter ska det väl vara vinter och kallt!
Säger köld- och vinterförespråkarna.
Hoppas på en grön jul
Underlig logik. Man ska väl vara tacksam över att man klarar sig undan? Att önska sig en kall och snörik vinter istället för plusgrader och regn är ju som att önska att man hade fått in en slagbjörn i köket istället för bananflugor.
”I dreaming of a white christmas” sjöng Bing Crosby.
Drömde han verkligen om det? I så fall kan han inte ha varit riktigt klok. Vinterkylan kanske utlöste en slumrande psykos hos honom? Det räckte inte med en kyla som bet i kinderna och gjorde livet svårt, nu ville han att det skulle börja snöa också!
Jag drömmer och hoppas istället på en grön jul!
Eller, nä. Att hoppas på att vårfåglarna ska börja kvittra och att grönskan ska slå ut i december på dessa människofientliga breddgrader är nog att vara positiv i överkant.
Jag hoppas däremot på en brun jul. En jul med lera, plusgrader och gator och trottoarer som är snö- och isfria.
God Jul förresten!
Peter Ferm
