INSÄNDARE
Öppet brev till statsminister Ulf Kristersson (M).
Den 25 februari 2026 tog den svenska regeringen emot en formell och allvarligt hållen FN-kommunikation med beteckningen AL SWE 3/2026.
Skrivelsen kom från FN:s särskilda rapportörer Mary Lawlor och Gina Romero, som arbetar med situationen för människorättsförsvarare respektive rätten till fredliga sammankomster och föreningsfrihet.
Det är viktigt att vara noggrann: skrivelsen är inte en dom och rapportörerna slår inte fast att Sverige har brutit mot folkrätten.
De redovisar uppgifter som de har tagit emot, uttrycker allvarlig oro och begär svar från regeringen.
Det gör dock inte innehållet mindre angeläget.
Hot och hatretorik
Rapportörerna tar bland annat upp uppgifter om:
- Hot, hatretorik och stigmatisering riktad mot människorättsförsvarare, civilsamhället och olika minoriteter,
- Minskade möjligheter för civilsamhället att verka, bland annat genom svagare finansiering och ökade administrativa krav,
- Rättsliga åtgärder som kan få aktivister och människorättsförsvarare att avstå från fredliga protester,
- Negativa och rasistiska beskrivningar av minoriteter, även i medier och från regeringsföreträdare,
- Människorättsförsvarare som uppges ha drabbats av hot, trakasserier och negativa konsekvenser i arbetslivet och privatlivet.
Rapportörerna uppmanar regeringen att motverka dessa tendenser och säkerställa att människorättsförsvarare kan arbeta utan rädsla för repressalier, trakasserier eller hot.
Bindande åtaganden
Sverige har ratificerat flera internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Det innebär bindande åtaganden, inte åsikter som regeringen kan avfärda när de blir politiskt obekväma.
Om yttrandefriheten, föreningsfriheten och demonstrationsfriheten urholkas kan det komma i konflikt med Sveriges internationella förpliktelser. Sveriges trovärdighet som försvarare av folkrätten och de mänskliga rättigheterna står därför på spel.
Regeringen svarade på FN-kommunikationen den 24 april.
I svaret redovisar regeringen bland annat Sveriges grundlagsskydd, Europakonventionens ställning, stödet till civilsamhället, olika samrådsformer och åtgärder för att skydda journalister och andra deltagare i samhällsdebatten.
Jag anser dock inte att svaret tillräckligt tydligt bemöter de konkreta uppgifter och den utveckling som rapportörerna beskriver. Att redogöra för vilka bestämmelser och system som finns är inte samma sak som att visa att de fungerar i praktiken.
Konkreta åtgärder?
Jag noterar att regeringen senare har angett att AL SWE 3/2026 ska beaktas i en statlig utredning om bland annat straffrätt, demonstrationer och vägblockader. Det är positivt, men det ersätter inte tydliga svar på rapportörernas bredare kritik.
Därför frågar jag dig, statsminister Ulf Kristersson:
Vilka konkreta åtgärder tänker regeringen vidta för att säkerställa att Sverige lever upp till de konventioner som landet har ratificerat?
Hur ska människorättsförsvarare skyddas i praktiken?
Vad tänker regeringen göra för att motverka hot, hatretorik och stigmatisering från offentliga och politiska företrädare?
Hur ska civilsamhällets möjligheter att verka långsiktigt säkerställas?
När kan vi förvänta oss konkreta åtgärder?
Du talar ofta om rättvisa. Men rättvisan måste gälla alla – även människor som kritiserar makten, försvarar minoriteter eller driver frågor som regeringen ogillar.
Ta frågan på allvar
Annars framstår det som en rättvisa som inte gäller lika för alla.
Du och din regering har fortfarande möjlighet att komplettera svaret till FN:s särskilda rapportörer och tydligare bemöta deras allvarliga påpekanden.
Ta frågan på allvar den här gången.
Här finns FN-kommunikationen och regeringens svar.
Allt gott
C.S.
Läs mer om valet 2026 på vår valsajt
