INSÄNDARE
Jag läste insändaren med rubriken Att acceptera jakt är inte samma sak som att gilla jakt.
Mycket bra.
I grunden sköter naturen balansen i ekosystemen utan människans inblandning.
Det handlar om att äta eller ätas, och alla arter har sin funktion i det större kretsloppet.
Människan har däremot gång på gång visat hur respektlöst vi behandlar naturen.
Vi exploaterar, förstör livsmiljöer och tränger undan andra arter.
Därför är det inte konstigt att många människor reagerar starkt när jakt framställs som något odelat positivt.
Motstånd och förakt
När det gäller jakt är det viktigt att skilja på acceptans och gillande.
Att acceptera jakt i vissa sammanhang betyder inte att man uppskattar jakt, eller att man accepterar tjuvjakt, troféjakt, nöjesjakt eller rovdjurshat.
Så länge sådant förekommer kommer jakten också att mötas av motstånd och förakt.
Om de seriösa jägarna vill bli respekterade borde det ligga i deras eget intresse att tydligt ta avstånd från tjuvjakt, olagliga metoder, troféjakt och den typ av attityder som skadar förtroendet för hela jägarkåren.
Detsamma gäller användningen av jakthundar i områden där det finns stora rovdjur. Jag har svårt att förstå hur man kan säga sig älska sina hundar och samtidigt utsätta dem för stora risker i rovdjursrevir.
Jag reagerar också på hur tamdjur ibland hålls. Om djurägare inte vill använda fungerande rovdjursstängsel eller andra skyddsåtgärder måste de ta ansvar på annat sätt. Djurskyddslagen borde tydligare värna djurens rätt till ett tryggt och drägligt liv.
Människan har tagit sig rätten att exploatera skogar, marker och andra arters livsmiljöer. Samtidigt talar vi gärna om ”viltvård” och ”balans”, trots att naturen själv har fungerat i miljoner år utan vår styrning.
Mycket svårt att förstå
Att människor ser dödandet av andra arter som rekreation är något jag har mycket svårt att förstå.
För mig är det självklart att den som dödar ett djur också ska ha ett tydligt och etiskt försvarbart skäl. Det man dödar ska tas tillvara. Jakt som bygger på nöje, status eller hat mot rovdjur hör inte hemma i ett civiliserat samhälle.
Jag anser också att Jägareförbundet behöver vara betydligt tydligare. Om organisationen vill framstå som seriös måste den aktivt motverka tjuvjakt, troféjakt, nöjesjakt och rovdjurshat. Att tiga eller relativisera problemen riskerar att uppfattas som ett tyst accepterande.
Djurhållningen i det industriella jordbruket är ett annat exempel på hur människan ofta sätter produktion före etik, miljö och djurens livskvalitet. Djur behandlas alltför ofta som produktionsenheter i stället för levande varelser.
Jag har därför valt att inte köpa animaliska produkter från den industriella produktionen. Jag föredrar produkter från naturbete och från producenter som arbetar med respekt för djuren, miljön och ekosystemen.
Stark skepsis
Sakfrågan kvarstår: tror Jägareförbundet verkligen att deras verksamhet och retorik uppskattas av folket så länge de inte tydligare tar avstånd från jaktens avarter?
Om man vill ha respekt måste man också visa ansvar.
Jägareförbundet borde städa upp i den egna organisationen, ta tydligt avstånd från oetisk jakt och visa att man står på djurens, naturens och ekosystemens sida.
Så länge detta inte sker kommer många, inklusive jag själv, att se på jakten med stark skepsis.
Pensionerad evolutionsbiolog
