INSÄNDARE
Den gröna omställningen måste tåla granskning.
Debatten om bilar, elektrifiering och klimat har blivit onödigt hätsk.
Förespråkare för elbilar beskrivs som naiva, medan den som ställer kritiska frågor riskerar att avfärdas som klimatförnekare.
Jag tänker därför inte kalla någon för ”nyttig idiot”.
Däremot vill jag ha svar på ett antal frågor.
Betydande risker
Northvolts konkurs och den norska batteritillverkaren Morrow Batteries konkurs visar att stora gröna industrisatsningar kan innebära betydande ekonomiska risker.
Stegra, tidigare H2 Green Steel, är inte i samma situation.
Anläggningen i Boden byggs fortfarande och produktionen planeras att starta 2027.
Därför går det ännu inte att avgöra om projektet blir långsiktigt lönsamt.
Investerare och företagsbyggare som Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz har haft centrala roller i flera av dessa satsningar.
Det är i sig inget bevis för att något har gått fel, men deras projekt måste kunna granskas på samma sätt som andra miljardinvesteringar.
Hur fördelas riskerna mellan ägarna, långivarna och skattebetalarna?
Hur stora är de offentliga stöden och garantierna? Vilka krav ställs på resultat och återbetalning?
Jag skulle också vilja ha svar på följande frågor:
- Varför lönar det sig ibland att behålla den gamla bilen?
Den förhöjda malusskatten innebär att en ny bensin- eller dieselbil med relativt höga koldioxidutsläpp kan få en hög fordonsskatt under de första tre åren.
Samtidigt kan det vara betydligt billigare att behålla en äldre bil. En bil som är minst 30 år gammal kan dessutom vara skattebefriad om den inte används yrkesmässigt.
Nyare bilar med högre Euroklass har generellt bättre rening av kväveoxider och partiklar. Det betyder inte automatiskt att de har låga koldioxidutsläpp, men de kan ändå vara betydligt bättre för den lokala luftkvaliteten än mycket gamla fordon.
Inlåsningseffekt
Kan skattesystemet skapa en inlåsningseffekt där människor behåller äldre bilar längre än de annars skulle ha gjort? Borde inte politiken även underlätta en stegvis övergång till renare fordon för dem som ännu inte har råd med en elbil?
- Varför ställs inte tydligare krav på reparerbara batterier?
Det är missvisande att påstå att alla elbilar får kort livslängd eller automatiskt måste skrotas när batteriet har försämrats. De flesta moderna elbilsbatterier verkar hålla länge.
Men det finns fortfarande ett problem. Batteripaketen är inte standardiserade mellan olika bilmärken och modeller. Reparationer och batteribyten kan därför bli mycket dyra, särskilt när bilen har några år på nacken och garantin har löpt ut.
Varför ställs inte hårdare krav på utbytbara batterimoduler, tillgång till reservdelar, reparationsinformation och rimliga batterigarantier? En bil som i övrigt är fullt fungerande ska inte behöva bli ekonomiskt värdelös på grund av ett fel i en del av batteripaketet.
- Hur robust är ett alltmer elberoende samhälle?
Det gamla kopparnätet avvecklas och stora delar av vår kommunikation är beroende av mobilnät, fiber och fungerande elförsörjning. Samtidigt elektrifieras allt fler transporter.
Ett omfattande elavbrott eller ett angrepp mot elnätet skulle kunna få stora konsekvenser för både kommunikation och mobilitet.
Inte immuna
Även bensinstationer och distributionen av flytande drivmedel behöver el. Fossildrivna fordon är därför inte immuna mot ett långvarigt elavbrott.
Detta talar för reservkraft, prioriterade ladd- och tankstationer och en blandning av olika energislag inom samhällsviktiga verksamheter. Hur ser den nationella planen för detta ut?
- Vad händer med dieselbilar som inte klarar framtida partikelkontroller?
EU diskuterar modernare utsläppskontroller vid besiktningen. Partikelräkning kan bli obligatorisk omkring 2029, men något slutligt införandebeslut finns ännu inte.
Syftet är framför allt att upptäcka trasiga eller manipulerade partikelfilter. Det handlar främst om hälsoskadliga luftföroreningar, inte om bilarnas klimatutsläpp.
Om en bil underkänns måste det finnas rimliga möjligheter att reparera den. Annars finns risken att den exporteras och fortsätter att släppa ut partiklar i ett annat land. Då har vi flyttat luftföroreningen snarare än löst problemet.
Vilka krav ska ställas på reparation, reservdelar och export av fordon som inte längre klarar miljökontrollen?
- Vilka konsekvenser får kraftigt höjda drivmedelspriser?
Ett bensinpris på exempelvis 50 eller 100 kronor litern skulle sannolikt minska både bilkörningen och utsläppen.
Det är därför fel att säga att priset inte skulle göra någon skillnad alls.
Bristfällig kollektivtrafik
Men ett sådant pris skulle också få mycket stora konsekvenser för människor som behöver bilen för arbetet, bor där kollektivtrafiken är bristfällig eller saknar möjlighet att köpa och ladda en elbil.
Klimatpolitiken måste ta hänsyn till människors inkomster och geografiska förutsättningar. Vilken utsläppsminskning förväntas en viss prishöjning ge, och hur ska de som saknar alternativ kompenseras?
En klimatnormal beräknas vanligtvis över 30 år. Det innebär däremot inte att en 25-åring är för ung för att diskutera klimatet. Sakargument måste bemötas med sakargument, oavsett skribentens ålder eller bostadsort.
- Hur säkerställs insynen i de gröna miljardprojekten?
Northvolts konkurs visar att höga klimatambitioner inte garanterar industriell eller ekonomisk framgång.
Därför behövs full insyn i hur offentliga stöd, lån och garantier fördelas. Det bör framgå hur mycket ägarna själva riskerar, vilka resultatkrav som ställs, vilka kontrollstationer som finns och vad som händer om ett projekt inte levererar.
Grön etikett räcker inte
Kontakter mellan politiker, tjänstemän, investerare och företag bör redovisas öppet. Stora stöd bör dessutom följas upp genom oberoende granskningar.
Det är betydligt mer konstruktivt än att spekulera om jäv eller hemliga överenskommelser utan belägg.
Jag vill minska utsläppen och förbättra luftkvaliteten. Men den gröna omställningen måste vara tekniskt genomförbar, ekonomiskt hållbar, socialt rättvis och robust i en kris.
Det räcker inte att sätta en grön etikett på ett projekt. Det måste också fungera i verkligheten.
Micke
Läs fler insändare här
