INSÄNDARE
Om man har engagerat sig i samhällets olika frågor blir man antingen populär eller ogillad av allmänheten.
Undertecknad får ofta frågan:
– Hur gammal är du?
Jag brukar oftast svara att det är helt oväsentligt, åldern är bara en siffra.
”Har passerat med råge”
Det är den fysiska och psykiska åldern som räknas.
Visst, jag har passerat 65 plus med råge – men har samma hälsa idag som jag hade vid 30 års ålder.
Självklart springer jag inte Lidingöloppets 30 kilometer på 1.54 eller åker Vasaloppet på 5.04 längre.
Där sätter åldern begränsningar.

Under mitt vuxna liv har jag haft en närmast paranoid drivning att arrangera och ordna aktiviteter för allmänheten.
Jag startade tillsammans med två kollegor upp Ostkustens Aktivitetscentrum och Äventyrsbanan i Havslätt på 90-talet.
Friskare oskarshamnare
Tidigare, på 80-talet, var jag en av de drivande krafterna i det stora folkhälsoarbetet Friskare oskarshamnare, som betecknats som ett av de största folkhälsoprojekten i landet genom tiderna.

Otaliga arrangemang och tävlingar har jag startat upp i vår kommun.
Bara för att nämna några:
- Eckern triathlon som var en av landets största triathlontävlingar på 90-talet.
- Herrgårdsstafetten runt Döderhultsdalen som lockade 250 lag som mest.
- Tunnelloppet i Äspö som lockade deltagare från åtta olika nationer några år och alltid var fullbokat.
- Havslättsmarodören som var föregångare till alla traillopp som idag arrangeras i landet.
Jag kunde nämna mer men slutar där.
Idag är jag väl mest känd som spårkörare i Havslätt/Fallebo vintertid – samt i viss mån som politiker i det nybildade Oskarshamnspartiet.

Några uppskattar vad jag gör och vissa inte.
Det handlar i första hand om tjänstemän och politiker.
Några som jag vet att de uppskattar mitt arbete i kommunen är anläggningschefen Olof Eriksson på fritidskontoret samt fritidschefen Daniel Stenberg.
En annan person som peppar mig och verkligen uppskattar vad jag gör är före detta kommunikationschefen på kommunen, Ted Lindquist.
”Ger mig drivkraft”
Sådana personer ger mig drivkraft.
Denna vinter – som är som en vinter skall vara – lockar ut mängder av folk i skidspåren, bland annat till området i Havslätt/Fallebo.
Jag tror att många av dem uppskattar mitt engagemang och ser arbetet med detta.

Dock arbetar jag inte med spårkörningen med bra förutsättningar.
Skotern jag använder drabbas oftast av driftstörningar och är miljöovänlig eftersom den drivs med tvåtaktsbensin.
”Helt groggy”
Efter ett spårpass – som ibland kan uppgå till fem timmar – är jag helt groggy på grund av avgaserna.
Jag har för några år sedan sökt bidrag till en ny skoter – men fick då blankt nej från styret i kommunen.
Nu gör jag en ny ansökan på 200 000 kronor.
”Jag skulle bli själaglad om jag blev beviljad det jag söker, men jag blir inte förvånad om jag får avslag”
Jan Johansson, spårdragare
Oskarshamns kommun gör för tillfället en unik satsning på idrottsverksamheten i kommunen.
Ombyggnad av ridhus, nybyggnad av träningshall för hockeyn, planerad ombyggnad av Be-Ge Hockey Center, upprustning av tennisbanor/hall och stora bidrag till Hjortbergets anläggning.
Allt detta stöttar jag helhjärtat.
Beräknad kostnad, minst en halv miljard kronor.
”Inte jag som gynnas”
Jag äskar nu 200 000 till en miljövänlig skoter – en droppe i havet jämfört med övriga investeringar.
Jag skulle bli själaglad om jag blev beviljad det jag söker, men jag blir inte förvånad om jag får avslag.
I min ansökan har jag skrivit att det inte är jag som person som gynnas – utan i första hand alla, och det finns många längdåkningsälskande invånare i Oskarshamns kommun.
Jan Johansson




Skribenten svarar för åsikter i denna insändare/debattartikel. Skribenter omfattas av källskydd och har rätt att vara anonym enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Skicka insändare till [email protected]