OSKARSHAMN

En 28-årig man, med adress i Oskarshamn, döms till livstids fängelse för mordet på Ulf Sandberg.

Han döms för mord, grovt rån och grovt vållande till kroppsskada.

Den dömde ska betala ett skadestånd på sammanlagt 330 000 kronor, i särskild anhörigersättning samt för psykiskt lidande, till Ulf Sandbergs mor och syskon  – och knappt 50 000 kronor till Ulf Sandbergs dödsbo.

En 30-årig man, med adress i Oskarshamn, som attackerade Ulf Sandberg tillsammans med 28-åringen döms till fängelse i sex år för grovt rån.

En beslagtagen klocka återlämnas till dödsboet efter Ulf Sandberg.

De dömda männen beskrivs som arbetslösa missbrukare som lever under oordnade sociala omständigheter.

”Anmärkningsvärd hänsynslöshet”

”Då NN och NN nu döms för brott med minimistraff två års fängelse är utgångspunkten att de ska vara fortsatt häktade om det inte är uppenbart obehövligt. Såväl NN som NN är tidigare dömda för våldsbrott, om än för relativt länge sedan. De har visat en anmärkningsvärd hänsynslöshet gentemot en försvarslös människa. Det föreligger återfallsrisk. De står nu inför långvariga fängelsestraff och det finns risk att de undandrar sig avtjänandet av dessa. Det finns således skäl för fortsatt häktning av båda. NN (28-åringen) avtjänar emellertid ett honom tidigare ådömt fängelsestraff med tidigaste dag för villkorlig frigivning den 24 februari 2024. Häktning är obehövlig under den tid han är fängslad”, skriver tingsrätten i domen.

30-åringen ska stanna kvar i häktet tills fängelsestraffet kan verkställas.

Rätten konstaterar också att de båda männen saknade pengar och var berusade på morddagen.

”På Slottsgatan träffade de på Ulf Sandberg som de omedelbart konfronterade. Sandberg led efter en hjärntumöroperation av påtagliga nedsättningar av rörelseförmåga, balans, syn och hörsel. Han var helt nykter. Det saknar betydelse om NN och NN förstod att han var funktionsnedsatt eller trodde att han var berusad (ett misstag som tidigare förekommit); oavsett anledningen kunde han uppenbart varken fly eller försvara sig”, står det i domen.

Fyra ögonvittnen

”Vad som sedan följde är väl utrett genom ögonvittnena NN, NN, NN och NN samt genom övervakningskameran i porten på Slottsgatan 9 och eftersom NN (28-åringen) först råkade ”fickringa” sin bekanta NN så att hon hörde det inledande skedet och därefter gav telefonen till NN (30-åringen) med uppmaning att filma, vilket han också gjorde”, skriver rätten.

”Under hela händelseförloppet har NN (28-åringen) krävt pengar av Sandberg under förevändning av en skuld, samt har NN (30-åringen) upprepat kraven; inledningsvis 1 000 kronor, vilket sedan sänkts först till 500 kronor och sedan 400 kronor. Ingenting har framkommit som skulle tyda på något tidigare samröre mellan Sandberg (vars ekonomi var god) och NN (28-åringen, som var ”utblottad”) och vad skulden skulle avse tycks inte ens ha nämnts. Påståendet om en skuld framstår som en grundlös förevändning för att pressa Sandberg på pengar och misshandla honom. Tämligen omgående har våld kommit till användning och summorna börjat minska, fortfarande utan att det nämnts någon anledning till skulden. NN (30-åringen) har således förstått att han deltog i ett brott mot en försvarslös människa och han måste ha förstått att det sannolikt inte fanns någon skuld; i vart fall har han varit uppenbart likgiltig till detta. Såväl NN (28-åringen) som NN (30-åringen) har alltså haft uppsåt till rån”, skriver rätten.

Ringde SOS

Två ögonvittnen – som kom tillsammans med en dotter i bil – och två ögonvittnen som kom i en annan bil såg när 28-åringen och 30-åringen korsade Slottsgatan och konfronterade Ulf Sandberg, som stod med ryggen mot väggen.

De, eller åtminstone någon av dem, började strax därpå slå honom.

Två ögonvittnen ringde direkt till SOS.

”På film från en övervakningskamera i ett trapphus syns hur Sandberg backar uppåt och NN (28-åringen) följer efter honom och sparkar omkull honom med två sparkar. När han reser sig upp ställer sig NN (28-åringen) nära framför honom så att han trängs mot väggen och NN (30-åringen) ställer sig alldeles bredvid NN (28-åringen). 24 sekunder saknas sedan i filmen. Därefter ses i vart fall NN (28-åringen) slita i Sandbergs vänsterarm och därefter plocka upp något från marken och ge det till NN (30-åringen) som också själv tar upp något från marken. Sandbergs klocka har sedermera anträffats avsliten i två delar i NN:s (30-åringens) ficka, och bland Sandbergs skador finns skador som är förenliga med att de orsakats genom att klockan dragits av honom. Det är styrkt att NN (28-åringen) och NN (30-åringen) med våld stulit Sandbergs klocka.”

”En förevändning”

Enligt 30-åringen var det 28-åringen som drog av klockan och gav den till 30-åringen, som ”tog emot den utan att reflektera över vems den var”.

”Av övervakningskameran framgår emellertid att NN (30-åringen) aktivt deltog i att avtvinga Sandberg hans klocka, och han kan inte ha undgått att förstå att det var denna han stoppade på sig. Han har förklarat att han uppfattade det som att NN (28-åringen) drev in en verklig skuld. Någon anledning till skulden tycks dock inte ens ha nämnts och i ljuset av det omedelbara våldet måste påståendet framstått som en förevändning.”

”Dom slår ju för helvete ihjäl han!”

Ögonvittne i samtal med SOS

”Dom slår ju för helvete ihjäl han!”, sa ett ögonvittne i samtalet med SOS, konstaterar rätten, som skriver att ”redan det inledande våldet var kraftigt” och att ögonvittnets bedömning av situationen ”inte framstår som någon överdrift”.

”En jämförelse mellan obduktionsprotokollets utlåtande om skadeorsaker och den film som NN (30-åringen) något senare påbörjade visar att Sandberg redan i detta skede sparkats i huvudet.”

”Lät rädd och panikslagen”

Tack vare 28-åringens fickringning har en person hört åtminstone huvuddelen av inledningsskedet.

Hon har berättat att hon kände igen 28-åringens och 30-åringens röster och att de skrek på en okänd person, som de krävde på 500 kronor – alternativt att han skulle lämna över ett bankkort och följa med dem till en bankomat.

”Den okände personen lät rädd och panikslagen och svarade att han inte hade några pengar och inte var skyldig några pengar. NN (30-åringen) upprepade NN:s (28-åringens) krav ”som ett eko”. Fickringningen bröts samtidigt som någon argt sa ”filma, filma!”, skriver rätten.

På uppmaning av 28-åringen filmade 30-åringen det fortsatta förloppet med 28-åringens mobiltelefon.

”Faller handlöst”

”Han har förklarat att han inte vågade säga emot och att han i situationen var rädd för att inte göra som NN (28-åringen) sa, även om han annars inte är rädd för honom. De måste dessförinnan ha korsat gatan för när filmen inleds, och NN (28-åringen) hörs säga ”filma, filma”, korsar de båda gatan tillbaka till Sandberg som står på benen men tar sig för en skada ovanför pannan. Omedelbart sparkar NN (28-åringen) Sandberg över armen och slår honom i huvudet, först en gång med öppen hand och sedan med ett kraftigt knytnävsslag som fäller Sandberg till marken; han faller handlöst och slår i stenläggningen hårt med huvudet först och blir liggande stilla. Sedan NN (28-åringen) sett att Sandberg inte gör någon ansats att resa sig eller skydda sig sparkar han honom tre gånger i magen.”

”Av slagen, sparkarna och fallet mot marken har Sandberg tillfogats ett flertal skador som dokumenterats vid obduktionen. Särskilt sårskador ovanför pannan som Sandberg har redan när NN (30-åringen) först börjar filma och vars utseende talar för att den orsakats av en skobeklädd fot, samt i pannan, samt även brott på två revben på vänster sida.”

Två män försökte avbryta misshandeln.

”När NN backat bilen för att markera att gärningsmännen var iakttagna har NN (28-åringen) – som var lätt att identifiera på grund av sin storlek och en ansiktstatuering – sprungit mot bilen som för att slå mot bilen varför NN (som hade sin familj i bilen) körde vidare och snabbt rundade kvarteret för att komma tillbaka. NN har lämnat sin bil och skrikit ”sluta!” och ”du behöver väl inte slå ihjäl honom!”, varvid NN (28-åringen) jagat honom tillbaka till bilen och slagit till bilen när NN kört i väg. Det är ett mått på NN:s panik att han inte uppmärksammat att sonen också klivit ur bilen; sedan bilen kört iväg har NN (28-åringen) konfronterat NN på cirka en halv meters avstånd och frågat om han tyckte det var fel att slå ned Sandberg då han var skyldig NN (28-åringen) pengar. NN (30-åringen) var då inte med Sandberg utan cirka 2–3 meter bakom NN (28-åringen).”

”Gå fram och filma nära”

”Efter ett avbrott har NN (30-åringen) åter filmat det fortsatta förloppet. NN (28-åringen) uppmanar NN (30-åringen) att ”gå fram och filma nära – nära så han syns”. Återigen korsar de båda gatan tillbaka till Sandberg som halvsitter och tar sig för benet där han tidigare blivit sparkad, och NN (28-åringen) hjälper Sandberg upp varefter han kräver honom på pengar. Det är blod på stenläggningen där Sandberg fallit. Därefter vänder NN (28-åringen) sig till NN (30-åringen) och skryter om att det inte syns något på hans knogar eftersom han haft knytnäven i tröjan när han slog Sandberg. Den korta diskussionen avslutas med att NN (30-åringen) säger ”ja, smacka han”. NN (28-åringen) upprepar sedan kraven på pengar – först 1 000 kronor, sedan 500 kronor – som Sandberg svarar att han inte har. NN (30-åringen) frågar Sandberg om han har ett kontokort och säger att de ska gå och ta ut pengar. Återigen skryter NN (28-åringen) för NN (30-åringen) om att han ”spräckt” Sandberg med en smäll. NN (28-åringen) omväxlande klappar om och daskar till Sandberg och trycker sedan den hatt han tappat på hans huvud, som för att markera sin kontroll över honom. Till slut säger NN (28-åringen) ”vänta här, jag går upp och hämtar kniven”, vilket NN (30-åringen) med visst eftertryck protesterar mot; bland annat säger han ”nej, ingen kniv, ingen kniv, NN (hans namn) skärp dig nu för fan, vi tar det här ändå, sluta då”. Sedan NN (28-åringen) gått in i trapphuset (och in till lägenheten, där han i ett samtal med en anhörig sa att han skulle döda en man) upprepar NN (30-åringen) flera gånger kraven på pengar – nu 400 kronor. NN (30-åringen) påtalar för Sandberg att NN (28-åringen) gått för att hämta kniv, och påstår också, när Sandberg flera gånger säger att han inte har 400 kronor, att de har koll på hans konto och vet att han har den summan. Sandberg går nu, med svårighet men utan hjälp, längs gatan med NN (30-åringen) bredvid och snett framför Sandberg på gatsidan; NN (30-åringen) har alltså lett Sandberg bort från vittnena och mot bankomaten, om än utan att hålla tag i honom. NN (30-åringen) är ensam med Sandberg i två minuter.”

30-åringen har sagt att han hela tiden försökte hjälpa Ulf Sandberg genom att uppmana honom att betala och föreslå att han kunde ta ut pengar från en bankomat, som han visste låg runt hörnet, så att 28-åringen skulle bli nöjd och sluta med misshandeln.

”Snuten kommer nu”

”Av filmen framgår att han sa till NN (28-åringen) att lägga av när vittnen visade tecken till att blanda sig i, och vid ett annat tillfälle har han sagt ”snuten kommer nu”, men lojt och utan att försöka övertyga. Han har emellertid vidgått att han uppmanat NN (28-åringen) att ”smacka han” (vilket hörs på filmen) och att ”smacka” betyder ”slå”. Han har inte vid något tillfälle försökt hindra NN (28-åringen), trots att han haft goda möjligheter att göra detta antingen ensam eller tillsammans med andra genom att avbryta misshandeln eller, när han var ensam med Sandberg, hjälpa denne undan, t. ex. till någon bil eller in på den restaurant som låg strax intill. Inte heller har han lämnat platsen. Han har aktivt deltagit i att tränga Sandberg mot väggen och att avtvinga honom hans klocka samt genom att filma våldet. Han har också tillsammans med NN (28-åringen) upprepat krävt Sandberg på pengar, och har fortsatt med detta då han lämnats ensam med denne varvid han också särskilt hotat med att NN (28-åringen) var på väg för att hämta kniv. Det är NN (30-åringen) som föreslagit att Sandberg skulle ta ut pengar från sitt kontokort, vilket han bland annat uttryckt som ”du ska ta ut pengar till oss”. När andra velat hjälpa Sandberg har han hållit sig bakom NN (28-åringen) så att de uppfattat att de även i detta agerat gemensamt. Först när NN (28-åringen) talat om att hämta kniv har han protesterat, vilket i sig visar att han inte varit rädd för att tydligt säga ifrån när NN (28-åringen) gjort något han inte velat vara med på.”

Rätten skriver att 28-åringen lugnt gick upp till sin lägenhet – vilket syns på övervakningsfilmen från trapphuset.

När han kom ner igen upprepade han kravet på 400 kronor några gånger.

”Har huggit honom”

”Men mer eller mindre direkt hörs ett kort tumult på filmen varefter NN (28-åringen) hörs säga ”jag har huggit honom” och Sandbergs fötter syns i bild; han ligger helt stilla”, skriver rätten.

30-åringen filmade fortfarande när han och 28-åringen lämnade platsen direkt efter knivhuggen.

28-åringen har hävdat att ”någon annan skulle ha utdelat huggen”.

”Samtliga ögonvittnen (förutom de tidigare nämnda ytterligare en person) har vittnat om att det varit endast två gärningsmän. NN (ett vittne) har tydligt identifierat den som slog de sista slagen (det vill säga utdelade huggen) som mannen med ansiktstatuering (det vill säga 28-åringen). Det är NN (28-åringen) som sagt att han ska hämta kniv och som på filmen syns hålla i en sådan efter huggen, samt även säger ”jag har huggt honom” och ”du såg var jag högg han va?”. Bevisningen för att NN (28-åringen) utdelat huggen är inte bara övertygande utan överväldigande”, skriver rätten.

Rätten slår fast att 28-åringen och 30-åringen – ”tillsammans och i samförstånd” – rånade Ulf Sandberg på öppen gata.

”Saknar all proportion”

”Det fysiska förhållandet mellan de båda gärningsmännen, vägande 114 och 105 kilo, och den ensamme Sandbergs 58 kilo saknar all proportion, och den rörelse-, balans-, syn- och hörselnedsatte Sandberg har vare sig kunnat fly eller försvara sig. Våldet, som innefattat att Sandberg sparkats i huvudet och slagits omkull så att han fallit handlöst i stenläggningen med huvudet före, har varit livsfarligt. När andra sökt avbryta rånet har NN och NN framhärdat genom att jaga bort dem och därefter fortsätta våldet och försöken att avtvinga Sandberg pengar. När Sandberg sagt sig sakna pengar har de framhärdat genom att kräva att han skulle följa med till en bankomat och ta ut pengar. Gärningen har varit tämligen utdragen och den funktionsnedsatte Sandberg har utsatts för betydligt mer och kraftigare våld än vad som behövts för att övermanna honom, delvis på ett utstuderat och särskilt kränkande sätt då våldet filmats och NN (28-åringen) skrutit om vad han gjorde. Gärningen är att bedöma som grovt rån”, skriver rätten.

Rätten konstaterar också att 28-åringen ”genomgående” var den som var ”drivande i rånet” och ”nästan uteslutande den som utövat våldet”.

”NN (30-åringen) har filmat våldet och upprepat och förstärkt hoten samt deltagit i att tränga Sandberg mot väggen och frånta honom klockan men har inte i övrigt själv utövat något våld. Straffvärdet är således högre för NN (28-åringen) än för NN (30-åringen).”

”Uppsåtligt dödande straffas som mord om inte förmildrande omständigheter medför att det i stället bör rubriceras som dråp; några sådana omständigheter föreligger inte i detta fall. Normalpåföljden för fullbordat mord är enligt gällande lagstiftning och praxis 16 års fängelse, men vid försvårande omständigheter kan längre fängelsestraff, och även livstidsstraff, utdömas. Lagstiftaren har tydligt markerat att en helhetsbedömning av samtliga omständigheter ska göras, och av den exemplifiering som därvid gjorts framgår att utrymmet för en strängare bedömning är tämligen stort”, skriver rätten.

Syftet var att döda

Rätten slår fast att 28-åringen på öppen gatan konfronterat och i numerärt och fysiskt överläge helt oprovocerat angripit den för honom främmande Ulf Sandberg.

”Inledningsvis har han rånat honom, men därvid använt betydligt mer och kraftigare våld än vad som behövts för att övermanna den rörelse-, balans-, syn- och hörselnedsatte Sandberg. Han har sedan lugnt gått för att hämta en kniv varvid han haft tillfälle att besinna sig, men i stället uttryckligen sagt att han tänkte ”slå ihjäl honom” och när han återvänt till Sandberg har han i princip direkt överöst honom med ett flertal knivhugg riktade mot bröstet; vart och ett av huggen var livsfarligt och flera av dem i sig tillräckliga för att döda. Såväl uttalandet som det faktum att kniven inte egentligen använts som påtryckning i rånet utan i stället nästan direkt använts för att hugga Sandberg, samt antalet hugg och deras placering, visar att det direkta och enda egentliga syftet varit att döda”, skriver rätten.

Rätten konstaterar också att övergreppet filmades på initiativ av 28-åringen.

”Skyddslös”

”En kränkning i sig. Och på filmen ger NN (28-åringen) tydligt uttryck för stolthet och tillfredsställelse över att skada en försvarslös människa och över att ”jag har huggt honom”. Oavsett om NN (28-åringen) förstått att Sandberg var funktionsnedsatt eller trodde att han exempelvis var kraftigt berusad har Sandberg uppenbart varit skyddslös och helt ur stånd att varken fly eller försvara sig, vilket NN (28-åringen) med särskild hänsynslöshet utnyttjat. Efter dådet har han skrutit för kamraten om att ”jag har huggt honom” och fortsatt smäda och hota den döende Sandberg genom att kalla honom ”fittluffare” och skrika att ”jag kommer hugga halsen av dig”. Mordet måste ses som en fortsättning på det grova rånet, som präglats av övervåld, och våldet har således varit tämligen utdraget. Någon annan påföljd än livstids fängelse kan inte komma ifråga. Att NN (28-åringen) också döms för vållande till kroppsskada, grovt brott, påverkar inte påföljden”, står det i domen.

28-åringen dömdes för grovt vållande till kroppsskada efter att ha kastat ett rör på en man. Det träffade ena ögonbrynet – med smärta, blödning, sårskada, svullnad, blåmärke och ärr som följd.

Fick ingen strafflindring

30-åringen gjorde anspråk på strafflindring.

Rätten konstaterar att rätten vid straffmätning i skälig omfattning ska beakta om den tilltalade lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet, eller av annans brott, vilket 30-åringen menat var tillämpligt på honom.

”Bestämmelsen förutsätter att de uppgifter som lämnats ska ha lett till att utredningen i något väsentligt avseende påskyndats eller underlättats, eller åtminstone varit ägnade att på något väsentligt sätt föra utredningen framåt. NN (30-åringen) har emellertid i princip inte berättat någonting alls utöver vad som framgår av filmerna. Han har således inte berättat något om vad som sagts mellan honom och NN (28-åringen), eller mellan NN (28-åringen) och dennes mor, under vandringen från brottsplatsen i cirkel tillbaka till NN:s mors lägenhet eller senare i lägenheten. Hans påstående om var NN (28-åringen) kastat kniven har inte kunnat bekräftas och har heller inte lett till att den anträffats, vilket heller inte varit nödvändigt för utredningen. Hans uppgifter om hur det gått till när Sandberg avtvingats sin klocka, och när vittnen jagats bort, är påtagligt vaga. Det han berättat motsvarar vad som redan varit känt genom filmerna och har därför i princip varit utan betydelse. De uppgifter han lämnat motiverar således inte någon strafflindring”, står det i domen.

Arkivfoto: Peter A Rosén