EKONOMI
I dag, måndagen den 14 september, är sista dagen att betala in kvarskatten för dig som fick slutskattebeskedet i juni. Den som glömmer bort inbetalningen riskerar onödiga räntekostnader, kravavgifter och i värsta fall besök av Kronofogden.
Att skjuta upp kvarskatten är ett vanligt fenomen, men att drabbas av ”strutsbeteende” under sista dagen kan snabbt stå dig dyrt.
Om pengarna inte finns på Skatteverkets konto vid dagens slut uppstår ett underskott på skattekontot.
– Många väntar in i det sista med kvarskatten. Problemet är att en missad betalning snabbt kan bli dyrare än själva skulden man redan hade räknat med. Ränta, krav och Kronofogdens avgifter är onödiga kostnader som går att undvika genom att agera i dag, säger Marcus Sätherström på Plus1.
Swisha direkt till Skatteverket
För den som är ute i sista minuten finns det fortfarande goda möjligheter att rädda situationen. Det snabbaste och säkraste alternativet är att betala via Swish på Skatteverkets hemsida, eftersom pengarna bokförs direkt samma dag.
Det finns dock en viktig begränsning att ha i åtanke för dig som har en större skatteskuld.
– Viktigt att tänka på är att du som max kan Swisha 40 000 kronor till ditt skattekonto per dag, så om du har kvarskatt på mer än det beloppet riskerar du att bli sen med betalningen, förklarar Marcus Sätherström.
Det händer om du inte betalar i tid
Om du ignorerar kvarskatten skickar Skatteverket ut en betalningsuppmaning eller ett betalningskrav. Ligger underskottet kvar vid nästa avstämning lämnas ärendet över till Kronofogden.
I samband med att skulden hamnar hos Kronofogden tillkommer automatiskt en avgift på 600 kronor, utöver den kostnadsränta som löpande läggs på beloppet.
Ett viktigt undantag gäller för mindre summor: Om din totala kvarskatt är under 100 kronor behöver du inte drabbas av panik i dag.
Skatteverket tillåter att du väntar med inbetalningen tills det samlade beloppet överstiger 100 kronor.
– Det viktiga är att inte ignorera kvarskatten. Även om man inte kan betala hela beloppet direkt bör man kontrollera skattekontot, betala det man kan och undvika att låta skulden gå vidare. Det är ofta passiviteten som blir dyrast i slutändan, avsutar Marcus Sätherström.
