SVERIGE
”Drivkraften för par att skenseparera i syfte att få bostadsbidrag och underhållsstöd är förhållandevis liten för de allra flesta, och den ekonomiska vinsten blir inte alltid så stor. Det konstaterar Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i en ny rapport som publiceras i dag”, skriver ISF i ett pressmeddelande.
”ISF har på uppdrag av regeringen analyserat vilka incitament och ekonomiska fördelar som finns för skenseparation inom bostadsbidrag och underhållsstöd samt redogjort för hur Försäkringskassan arbetar för att upptäcka och motverka felaktiga utbetalningar av dessa förmåner när sammanboende personer uppger sig vara ensamstående.”
”Granskningen visar att incitamenten att skenseparera kan se olika ut för olika grupper. Om ett par inte har någon eller mycket låg inkomst och många barn finns ingen ekonomisk fördel av att skenseparera inom bostadsbidraget, men däremot inom underhållsstödet. Om paret har något högre inkomst, men fortfarande en förhållandevis låg inkomst, kan den ekonomiska fördelen bli större inom bostadsbidraget men mindre inom underhållsstöd”, skriver ISF.
”Inte möjligt”
– Det här innebär att det inte är möjligt att maximera fördelarna av skenseparation i båda förmånerna samtidigt, säger Susanne Fahlén, projektledare för rapporten.
”Granskningen visar också att det är mycket osäkert i vilken omfattning föräldrar skenseparerar i syfte att få bostadsbidrag och underhållsstöd. Under 2024 avslutades drygt 3 400 kontrollutredningar inom bostadsbidrag och cirka 1 600 kontrollutredningar inom underhållsstöd. I färre än hälften av de utredningarna fanns det en misstanke om att någon egentligen är sammanboende, men inte nödvändigtvis skenseparerad. De flesta av dessa utredningar ledde inte till återkrav och polisanmälan. I december 2025 fick Försäkringskassan utökade utredningsbefogenheter, bland annat att hämta in uppgifter om en annan person än den som ärendet gäller och fler uppgifter från banker och andra kreditinstitut”, skriver ISF.
”Komplext”
– Samtidigt är det fortfarande svårt för myndigheten att bedöma om två personer bor tillsammans eller inte. Att fastställa hur människors relationer och boendeförhållanden ser ut i praktiken är komplext, särskilt i de fall där någon medvetet försöker dölja den verkliga situationen för att få ersättning på felaktiga grunder, säger Susanne Fahlén.
Rapportens titel: Skenseparerade, särlevande eller sammanboende? En granskning av incitament för skenseparation och Försäkringskassans arbete för att upptäcka felaktiga uppgifter om särlevnad, ISF Rapport 2026:2
