CHEFREDAKTÖRENS KRÖNIKA
Just nu läser jag boken ”Sveriges långa historia” av Jonathan Lindström.
Det är fascinerande läsning.
Under de omkring 14 000 år som boken behandlar har klimatet hunnit förändras flera gånger.
Inlandsisen drog sig tillbaka, temperaturen steg, perioder med kyla återkom, det blev lite varmare igen, och lite kallare återigen i perioder; och människors möjligheter att leva, odla och överleva förändrades.
Allt detta hände långt innan bilen, flyget, kolkraften och den moderna industrin gjorde entré.
Rimlig fråga
Då infinner sig en ganska självklar fråga:
Om klimatet har förändrats så många gånger utan människans utsläpp, hur kan vi vara säkra på att dagens uppvärmning inte är ännu en naturlig svängning?
Det är en rimlig fråga.
Jag ställde den till AI (ChatGPT) och här är svaret:
”Tyvärr har klimatdebatten blivit sådan att den som ställer den ibland omedelbart placeras i ett fack.
Antingen förväntas man acceptera allt som sägs i klimatets namn, eller så beskrivs man som klimatförnekare.
Så borde det inte vara.
Klimatet har alltid förändrats.
Det är ett faktum att jordens klimat alltid har förändrats.
Istiderna har kommit och gått.
Solens aktivitet varierar.
Jordens bana och lutning förändras långsamt.
Tydligt svar
Vulkanutbrott kan påverka temperaturen och strömmarna i haven flyttar enorma mängder värme över planeten.
Men orden ”klimatet har alltid förändrats” ger egentligen inte hela svaret.
Varje större klimatförändring har nämligen en orsak.
Frågan är därför inte om klimatet kan förändras naturligt.
Det kan det bevisligen.
Frågan är om de naturliga orsaker som forskarna känner till kan förklara den snabba uppvärmning som pågår nu.
Där blir svaret betydligt tydligare.
Kolet avslöjar oss.
Koldioxidhalten i atmosfären har stigit kraftigt sedan industrialiseringen.
Forskarna kan dessutom undersöka varifrån kolet kommer.
Olika källor lämnar olika kemiska fingeravtryck.
Fossila bränslen är miljontals år gamla och saknar därför radioaktivt kol-14.
När kol, olja och gas förbränns förändras sammansättningen av kolets isotoper i atmosfären på ett sätt som går att mäta.
Pekar mot fossila bränslen
Fingeravtrycket pekar mot fossila bränslen.
Det handlar alltså inte bara om att utsläppen och uppvärmningen råkar inträffa samtidigt.
Forskarna kan spåra det gamla kolet från våra bränslen i den moderna atmosfären.
Inte heller solen kan förklara utvecklingen.
Den mängd solenergi som når jorden har inte ökat sedan 1950-talet på ett sätt som motsvarar temperaturökningen.
Om solen låg bakom uppvärmningen borde dessutom hela atmosfären bli varmare.
I stället värms jordytan och den nedre delen av atmosfären, medan stratosfären längre upp kyls.
Det är just det mönster som växthusgaser förväntas skapa.
Jorden borde egentligen bli kallare.
De långsamma förändringarna i jordens bana bidrog till att istiderna uppstod och försvann.
Men dessa cykler pågår under tusentals år.
Jordens nuvarande position i cyklerna pekar dessutom mot en mycket långsam avkylning, inte mot den snabba uppvärmning som vi nu ser.
Utesluter inte naturliga variationer
När forskarna räknar på solens aktivitet, vulkanutbrott och andra naturliga faktorer kan de inte återskapa den moderna temperaturökningen.
När människans utsläpp läggs till i beräkningarna stämmer resultatet däremot betydligt bättre med verklighetens mätningar.
Den globala medeltemperaturen låg under perioden 2011-2020 omkring 1,1 grader över nivån 1850-1900.
Enligt FN klimatpanel IPCC har temperaturen sedan 1970 stigit snabbare än under någon annan 50-årsperiod på åtminstone 2 000 år.
Det utesluter inte naturliga variationer.
Havsströmmar, vulkanutbrott och fenomen som El Niño kan fortfarande göra enskilda år varmare eller kallare.
De kan också påverka olika delar av världen på olika sätt.
Men de förklarar inte den långsiktiga globala trenden.
Historien talar inte emot forskarna.
Det intressanta är att kunskapen om äldre klimatförändringar inte försvagar slutsatsen om människans påverkan.
Den stärker den.
Genom att studera isborrkärnor, havsbottnar, trädringar och gamla sediment har forskarna lärt sig hur klimatet reagerar på förändringar i solinstrålning och växthusgaser.
Det är tack vare den kunskapen som dagens förändring går att jämföra med tidigare perioder.
Får ifrågasättas
Att skogsbränder har uppstått naturligt i alla tider betyder inte att varje skogsbrand är naturligt antänd.
På samma sätt bevisar inte tidigare klimatförändringar att den nuvarande måste ha samma orsak.
Politiken får fortfarande ifrågasättas.
Att acceptera forskningen om orsaken innebär inte att man måste acceptera varje politiskt förslag som presenteras i klimatets namn.
Det måste vara möjligt att ifrågasätta höga drivmedelspriser, skatter, reduktionsplikten, satsningar på elbilar och kostsamma klimatprojekt.
En åtgärd kan vara dyr, orättvis eller ineffektiv även om problemet som den försöker lösa är verkligt.
Det är där klimatdebatten ofta spårar ur.
Vetenskapen kan hjälpa oss att förstå varför temperaturen stiger.
Den kan däremot inte ensam avgöra hur kostnaderna ska fördelas, hur snabbt samhället ska ställas om eller vilka uppoffringar som är rimliga.
Det är politiska frågor.
Svårt att avfärda
Man kan därför fortsätta att vara kritisk till klimatåtgärder som slår orimligt hårt mot vanligt folk eller som ger liten nytta i förhållande till kostnaden.
Men efter att ha tittat närmare på bevisen är det svårt att avfärda dagens uppvärmning som ännu en normal klimatcykel.
Det hade kanske varit bekvämt om vi bara kunde luta oss tillbaka och vänta på att temperaturen skulle vända av sig själv.
Bevisen ger oss tyvärr inte den bekvämligheten.”
