SVERIGE
Svenskarnas förmåga att lägga undan pengar är extremt ojämnt fördelad. En ny studie från SCB visar att medan hushåll med höga inkomster sparar hundratusentals kronor varje år, tvingas de lägsta inkomstgrupperna spendera mer än vad de tjänar.
Sparandet i Sverige är långt ifrån den jämna fördelning som man kanske kan tro. I en omfattande studie som SCB genomfört tillsammans med flera andra EU-länder, däribland Nederländerna, Frankrike och Italien, framgår ett tydligt mönster: sparandet är koncentrerat till toppen.
– Sparandet är koncentrerat till hushåll med höga inkomster, medan de lägsta inkomstgrupperna har ett negativt sparande, konstaterar Alice Hindersson, statistiker på SCB.
Miljardregn i toppen – minus i botten
Statistiken, som baseras på siffror från 2021, delar in svenska hushåll i fem lika stora grupper baserat på inkomst. Skillnaderna mellan den högsta och lägsta gruppen är svindlande:
- Högsta inkomstgruppen: Sparade i snitt cirka 400 000 kronor per hushåll. Totalt sparade denna grupp omkring 400 miljarder kronor under året.
- Medianhushållet: Sparade mer blygsamma 30 000 kronor.
- Lägsta inkomstgruppen: Hade ett negativt sparande på ungefär 100 000 kronor per hushåll. Det innebär att deras konsumtion var högre än inkomsterna, vilket ofta finansieras genom lån eller tidigare sparade medel.
I den lägsta gruppen återfinns ofta unga och äldre hushåll, där inkomsterna främst består av studiemedel eller pension. I den högsta gruppen dominerar hushåll med höga löner och kapitalinkomster.
Konsumtionen jämnare än inkomsten
Trots att den rikaste gruppen har drygt sex gånger så hög disponibel inkomst som den fattigaste, är skillnaderna i konsumtion betydligt mindre. Alla hushåll oavsett inkomst lägger ungefär en fjärdedel av sina utgifter på boende. Däremot går en större andel av pengarna till mat i de lägre inkomstgrupperna.
Att konsumtionen är jämnare beror delvis på att det finns en ”bottenplatta” för vad ett hushåll måste spendera på livsnödvändigheter, oavsett inkomstnivå.
FAKTA / Om studien
Hushållsfördelningsräkenskaperna är en del av nationalräkenskaperna och ger en detaljerad bild av hur ekonomiska förändringar slår mot olika grupper. Statistiken anses fortfarande vara under utveckling (experimentell) men ger en viktig inblick i hushållens ekonomiska hälsa och ojämlikhet.
LÄS MER: Om ekonomi, sparande och plånboksfrågor
Redaktör, annonsering, webb- & ekonomiansvarig. Kontakta mig gärna om du är intresserad av att annonsera på ON!
