SÖNDAGSKRÖNIKAN
Hur ofta hör man inte uttrycket: ”det var bättre förr”?
Det kan handla om vädret, maten, fotbollslandslaget, nyhetsuppläsarna i teve eller bildningen hos dagens unga.
Allt var inte bättre förr.
Mycket har blivit bättre: standarden på boende, hygien och sjukvård för att ta några exempel.
Men språket från förr ger mig ofta positivare upplevelser än det som används idag.
Jag älskar ord och språk, läser mycket och löser korsord, ser film och teve och det är ofta där jag stöter på uttryck som i stor utsträckning skrivits ut ur vår dagliga vokabulär.
Härom veckan såg jag den gamla svenska långfilmen ” Lilla Märta kommer tillbaka” från 1948.
En rätt skruvad uppföljare till ”Fram för lilla Märta” där vi för första gången mötte Kurre och Sture, spelade av Hasse Ekman och Stig Järrel, som två arbetslösa musiker.
För att lösa sin situation ikläder de båda sig kvinnokläder och peruk och vad som händer sedan är inte svårt att räkna ut.
Förvecklingar av allehanda slag och många glada skratt som en följd.
Men varför detta babblande om drygt sjuttio år gamla filmer?
För språkets skull, givetvis.
”Humbug”
Det är i gamla svenska filmer jag återupptäckt bortglömda uttryck som förtjänar att dammas av och användas igen.
När kallade DU senast någon humbug, knöl eller sjajas?
Jag vill inte på något sätt uppmuntra till förolämpningar eller grovt språk men skulle du plötsligt känna behov av att uttrycka dina känslor på ett nygammalt sätt, varför inte drämma till med ”slusk”, ”sjajas” eller ”slabbedabbe”.
”Slabbedabbe” är vad Sickan Carlsson kallar Hasse Ekman i ”Sjunde himlen” när hon kommit på honom med att luras på ett ganska oskyldigt sätt.
”Sjajas” har bränt sig fast efter att Julia Caesar använde det i en av de roligaste filmer jag sett, ”Pensionat Paradiset”.
Att det kan finnas all anledning att använda sig av gamla ord och uttryck blir extra tydligt då direkt försvenskning av utländska uttryck inte blir helt lyckade.
Ett exempel på detta fick jag när jag tidigare i våras kunde höra Tomas Nordegren i P1:s ”Nordegren & Epstein” beskriva hur ”fitta cyklister drog fram på sina cyklar i Stockholmstrafiken”.
Att vi har ordet ”fitta” i SAOL vet vi, men det används inte för att beskriva vältränade människor.
Försvenska gärna utländska uttryck om de tillför något och förnya gärna vårt vackra språk, men låt bli ord som blir pinsamma eller plumpa när de används fel.
I veckan som gick kunde man läsa att många arbetsgivare tackat nej till unga arbetssökande på grund av bristande förmåga att uttrycka sig i skrift.
”Fastnar bättre”
Stavfel, grammatiska fel och att inte kunna använda skiljetecken på ett korrekt sätt borde inte förekomma hos välutbildade unga människor idag.
Släpp smartphonen och stäng av ljudboken för ett tag.
När det blir dags att koppla av inför morgondagen, ta en bok ur hyllan och läs ett kapitel eller två.
Jag lovar att det du läst i boken fastnar bättre än det du scrollat dig igenom på skärmen.
I väntan på en virusfri värld, eller ett vaccin: håll avståndet, håll kontakten och håll ut.
TEXT
CAROLINE ANDERSSON
