CHEFREDAKTÖRENS KRÖNIKA
Vi betalar redan för vården, via skatten.
Patientavgifterna borde sänkas rejält eller, helst, slopas helt.
750 kronor.
Så mycket fick ”Britt” betala i patientavgifter efter att hon hade drabbats av ett njurstensanfall.
Först åkte hon till akutmottagningen i Västervik.
Sedan fick hon åka tillbaka dit för en undersökning med datortomografi.
Därefter väntade ytterligare en undersökning på Oskarshamns sjukhus.
En njursten – tre vårdbesök och tre avgifter.
”Det är inte okej, som den tidigare statsministern Stefan Löfven (S) brukade säga”
Peter A Rosén, chefredaktör, ansvarig utgivare, reporter och krönikör på ON
Sammanlagt tillbringade hon omkring fem timmar i bilen.
Till patientavgifterna ska bränsle och andra kostnader för resorna läggas.
”Det är inte okej”, som den tidigare statsministern Stefan Löfven (S) brukade säga.
Britts berättelse fick mig att fundera.
Varför ska den som blir sjuk egentligen betala en särskild avgift för att få vård?
Vi har redan betalat.
Vi betalar skatt varje månad, under hela våra yrkesliv, just för att samhällets grundläggande verksamheter ska finnas där den dag vi behöver dem.
Sjukvården är en av de allra viktigaste.
Ändå står det en liten biljettlucka mellan patienten och vården.
Varsågod och betala 250 kronor.
Och ytterligare 250 kronor om du behöver komma tillbaka.
Slår olika
I Region Kalmar län kostar ett mottagningsbesök 250 kronor.
Det kostar lika mycket för den som har 60 000 kronor i månadslön som för den som lever på en låg pension, är sjukskriven eller befinner sig mellan två arbeten.
På pappret behandlas alla lika.
I verkligheten slår avgiften helt olika.
För en person med god ekonomi är 250 kronor kanske inte särskilt mycket.
För någon som redan vänder på varje krona kan samma belopp påverka om det går att köpa mat eller betala en annan räkning.
Den som blir sjuk drabbas dessutom ofta av fler kostnader.
Det kan handla om mediciner, resor, parkering och förlorad arbetsinkomst.
I vårt område kan en resa till vården också innebära många mil på vägarna och flera timmar hemifrån.
Då blir patientavgiften ännu en kostnad ovanpå alla de andra.
Högkostnadsskyddet löser inte allt
Ja, det finns ett högkostnadsskydd.
Under 2026 betalar en patient högst 1 450 kronor i patientavgifter inom den öppna vården under en tolvmånadersperiod.
Barn och ungdomar samt personer som har fyllt 85 år är befriade från patientavgifter i öppenvården.
Det är bra och viktiga skydd. SKR redovisar de aktuella avgifterna och beloppsgränserna.
Men 1 450 kronor är också pengar.
Högkostnadsskyddet hjälper dessutom först efter att patienten har betalat sig fram till gränsen.
För den som tvekar inför det första besöket är det en ganska klen tröst att vården så småningom blir avgiftsfri.
Sverige står sig visserligen väl internationellt när det gäller ekonomisk tillgänglighet till sjukvården.
Men hindret är inte obefintligt.
I en undersökning svarade 6 procent av de tillfrågade svenskarna att de hade avstått från ett läkarbesök på grund av kostnaden.
Lika många hade avstått från rekommenderad provtagning, behandling eller uppföljning.
När det gällde vård för psykisk ohälsa var andelen 8 procent.
Det framgår av en undersökning av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Det är en minoritet.
Men bakom varje procenttal finns människor som ansåg sig behöva vård men som ändå stannade hemma.
Det borde räcka för att vi ska ta frågan på allvar.
Vård efter behov
Hälso- och sjukvårdslagen säger att målet är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.
Den som har störst behov ska ges företräde. Det står uttryckligen i hälso- och sjukvårdslagen.
Det står inte att den som har råd ska gå först.
Ändå använder vi patientens plånbok som ett slags tröskel vid dörren.
Förespråkarna för patientavgifter brukar säga att människor annars kommer att söka vård i onödan.
Det är en invändning som måste tas på allvar.
Avgiftsfri vård kan öka efterfrågan och vårdens resurser är inte obegränsade.
Men är plånboken verkligen rätt redskap för att skilja nödvändig vård från onödig vård?
Den som har gott om pengar kan söka för småsaker även om besöket kostar 250 kronor.
Den som har dålig ekonomi väntar, i värsta fall, för länge, trots allvarliga symtom.
En patientavgift sorterar inte människor efter medicinska behov.
Den sorterar dem efter betalningsförmåga.
Det är vårdens bedömningar, prioriteringar och arbetssätt som ska styra patienterna till rätt vårdnivå.
Den uppgiften ska inte lämnas över till bankkontot.
Inte gratis – gemensamt finansierad
Avgiftsfri sjukvård är förstås inte gratis.
Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och övrig personal ska ha lön.
Lokaler, utrustning, mediciner och behandlingar kostar pengar.
Frågan är inte om vården ska betalas.
Frågan är hur den ska betalas.
Jag anser att den nödvändiga, offentligt finansierade hälso- och sjukvården ska betalas gemensamt via skatten – inte delvis genom avgifter som tas ut när människor är som mest utsatta.
Region Kalmar län redovisade 156,8 miljoner kronor i patientavgifter inom hälso- och sjukvården under 2025.
Det ska jämföras med regionens samlade verksamhetskostnader på närmare 11,9 miljarder kronor.
Patientavgifterna motsvarade därmed omkring 1,3 procent av kostnaderna. Siffrorna finns i regionens årsredovisning för 2025.
156,8 miljoner kronor är inte småpengar.
De kan inte trollas fram genom att sluta köpa gem till regionhuset.
Ett avskaffande måste finansieras genom tydliga politiska prioriteringar, effektivare användning av skattepengarna eller en stegvis omställning.
Men siffrorna visar också att patientavgifterna inte bär upp sjukvården. Det allra mesta är redan gemensamt finansierat.
Därför borde det vara möjligt att ta det sista steget.
Använd skattepengarna klokare
Innan politikerna ber sjuka människor om ytterligare pengar bör de kunna visa att varje skattekrona används så klokt som möjligt.
Hur mycket kan sparas genom bättre upphandlingar?
Hur mycket kostar onödig administration, dyra tillfälliga lösningar, konsulter, bristande samordning och vård som försenas tills den blir mer omfattande?
Hur mycket skulle regionen spara på att människor får rätt hjälp i tid?
Det finns ingen enkel besparing som ensam ersätter alla patientavgifter.
Men det finns en budget på många miljarder kronor och ett politiskt ansvar att prioritera.
Vi betalar mycket i skatt i Sverige.
Då ska vi också kunna kräva att kärnverksamheten prioriteras framför sådant som är mindre viktigt.
Sjukvården är definitivt kärnverksamhet.
Behåll ansvaret
Avgiftsfri sjukvård betyder inte att man ska kunna strunta i en bokad tid utan följder.
En särskild avgift för den som uteblir utan att lämna återbud kan finnas kvar.
Den är inte en betalning för vård, utan en markering mot att gemensamma resurser slösas bort och att en annan patient går miste om tiden.
Men den som kommer till sitt besök, tar ansvar och behöver vård ska inte mötas av en räkning.
Vi bygger välfärden på en enkel tanke:
Den som är frisk i dag hjälper till att betala för den som är sjuk.
I morgon kan rollerna vara ombytta.
”Ingen av oss vet vem som drabbas av cancer, en hjärtinfarkt, psykisk ohälsa eller njursten”
Ingen av oss vet vem som drabbas av cancer, en hjärtinfarkt, psykisk ohälsa eller njursten.
Det är just därför vi delar på kostnaderna.
Sjukdom är ingen beställning.
Vård är ingen nöjeskonsumtion.
Och patientavgiften är ingen lämplig entrébiljett.
Slopa den, eller sänk den rejält, som sagt var.
130 kronor per dygn
Och om en blir inlagd på sjukhus, då?
Ja, då kostar det 130 kronor i avgift per vårddag.
Det är mycket pengar för den fattige.
Avgiften ingår inte i öppenvårdens högkostnadsskydd.
Frikort gäller således inte.
Även personer som är 85 år eller äldre betalar dygnsavgiften.
Barn och ungdomar under 20 år har helt avgiftsfri sjukvård.
Psykiatrisk tvångsvård är avgiftsfri.
Det borde den vara för alla former av sjukhusvård, oavsett hur gammal patienten är.
Vad säger partierna inför valet i höst?
Här kan du läsa mer om patientavgifterna i Region Kalmar län
