OSKARSHAMN

Lägg pengarna på rätt saker.

Skolan, förskolan och omsorgen ska prioriteras i första hand.

Så kan vi sammanfatta det nya partiets, Kustlandspartiets, politik.

På fredagen bjuder Kustlandspartiet in de lokala medierna till en pressträff i centrala Oskarshamn.

Kenny Svahn (trea på partiets fullmäktigelista i höstens val), Linda Alakangas (tvåa på listan) och Magnus Jonneryd (nia på listan) ingår i arbetsgruppen som mejslar fram valplattformen.

Det var, som bekant, det tidigare oppositionsrådet Mathias Karlsson som startade partiet i samband med att han lämnade Liberalerna.

Kustlandspartiet är inte kopplat till någon av de välkända höger/vänster-ideologierna.

– Det innebär i praktiken att vi hamnar i mitten, säger Kenny Svahn.

Ni är följaktligen redo att samarbeta med alla partier om ni kommer in i fullmäktige?

– Ja, vi måste försöka hitta lösningar på de befintliga problemen – och då kan vi inte låsa in oss i någon särskild konstellation. Det går att samarbeta på olika sätt i enskilda frågor, svarar Kenny Svahn.

”Vi vill förbättra saker – det är vår drivkraft. Det finns stor potential i Oskarshamns kommun, med omnejd”

LINDA ALAKANGAS, KUSTLANDSPARTIET

– Vi vill förbättra saker – det är vår drivkraft. Det finns stor potential i Oskarshamns kommun, med omnejd, säger Linda Alakangas.

Under de senaste dagarna har vi fått in ett flertal insändare om problemen inom omsorgen. Hur ser ni på detta?

– Det är en väldigt stor personalpolitikfråga. Vi har sjuktal på mellan nio och tio procent inom äldreomsorgen – och inom andra delar av kommunen ligger de på två procent. Skillnaderna måste bero på arbetsmiljön. Omsorgspersonalen måste få förutsättningarna som krävs för att utföra jobbet. Vi måste få ner sjuktalen, säger Kenny Svahn, som betonar att Kustlandspartiet tveklöst sätter skolan, förskolan och omsorgen i första rummet när det kommer till resursfördelningarna.

”Har lyckats”

– Vi måste titta på kommuner som har lyckats få ner sjuktalen. Det finns de som har mer personal under hösten och vintern, som sedan kan täcka upp under sommaren. Vi måste titta på olika lösningar och lyssna på vad personalen säger. Vad är problemet? Det är den stora frågan, säger Linda Alakangas.

– Vi måste lösa problemen inom omsorgen, förskolan och skolan – sedan får vi se vad vi kan lägga resurser på i övrigt. För att få ordning på äldreomsorgen, så måste vi kanske ta bort något annat. Det får vi återkomma till, säger Kenny Svahn.

”Att inte köpa in standardsystem är väldigt udda”

MAGNUS JONNERYD, KUSTLANDSPARTIET

– Men logistikcentret är ett besparingsexempel. Och kommunens förslag om ett eget tidrapporteringssystem är ytterligare ett exempel. Tidigare sade man att man skulle köpa in en lösning – men sedan gick man fram med att kommunen ska göra detta, tillägger han.

Systemutvecklaren Magnus Jonneryd, som vet hur svårt det är att bygga ett eget IT-system, fyller i:

– Att inte köpa in standardsystem är väldigt udda. Man tjänar pengar på att använda standardsystem och satsa på att integrera dem. Jag vet att det finns några sådana projekt inom kommunen – men skulle jag få mer inflytande, så skulle jag definitivt säga att det är det som man behöver jobba med. Att få systemen att prata med varandra, för att få bort mycket av pappershanteringen.

”Jättekonstigt”

– Excelblad är en stor felkälla vid tidsrapporteringar. Det blir nästan alltid fel. Vi måste satsa på informationssäkerhet och effektivitet. Inom kommunen har de knappt några resurser till att bedriva egen systemutveckling. Det är jättekonstigt att försöka lägga ut det på dem, säger Magnus Jonneryd.

– Säg att kommunen utvecklar ett jättebra system. Då kommer det att hänga på några enskilda personer, med spetskompetens inom området. Kliver de ut genom dörren, så ska de ha 2 000 kronor i timmen som konsulter sedan. Det finns ingen som kan säga att de inte ska kunna få det. Och då har man kanske en driftsättning som kostar flera miljoner per år. Och detta under förutsättning att man lyckas med detta, vilket vi inte tror. Nej, köp ett system i stället, säger Kenny Svahn.

– Ja, annars riskerar man att bygga in sig i en kostnad, säger Linda Alakangas.

 Det gäller att ha koll på utgifterna, så att de viktigaste områdena – skolan, förskolan och omsorgen – kan få de resurser som behövs, betonar de tre kustlandspartisterna.

Kenny Svahn konstaterar att omkring 1 400 barn är inskrivna inom förskoleverksamheten i kommunen.

”Personalen orkar inte med det här”

KENNY SVAHN, KUSTLANDSPARTIET

– Enligt Skolverkets riktlinjer ska förskolegrupperna bestå av mellan 12 och 15 barn, beroende på ålder – men våra grupper är betydligt större. Jag har tittat på några av förskolorna. I Påskallavik har man mellan 15 och 20 barn i grupperna, i Södertorn har man 16 – och Sidensvansen har något liknande. När det gäller de något äldre barnen, så har Sidensvansen drygt 20 barn i grupperna – och Södertorn har uppemot 25. Vi har en överbeläggning på mellan 110 och 120 procent. Vi har alltså fler inskrivna än vi har plats för. Detta måste åtgärdas. Personalen orkar inte med det här, säger Kenny Svahn.

– Det är jättebra att man har en riktpunkt för antalet barn per grupp – men man måste också titta på hur många barn man ska ha per personalperson, betonar han.

”Två förskolor till”

– Därför har vi ett mål på fyra barn per pedagog, eller personalperson – och 4,5 till 5 barn per pedagog, eller personalperson, när det gäller de något äldre barnen. Och vi måste kanske bygga två förskolor till.

Linda Alakangas fyller i:

– Personal inom förskolan har sagt att de klarar av att ta hand om barnen – men det finns inte tid för pedagogiken, säger hon.

– Det här hänger även ihop med attraktiviteten. Ska vi få småbarnsföräldrar att flytta till Oskarshamns kommun, så måste förskoleverksamheten fungera. Gör den inte det, så kanske man fortsätter att pendla in från någon av våra grannkommuner, säger Kenny Svahn.

Skol-, idrotts- och föreningslivet är också kopplat till attraktiviteten, konstaterar Magnus Jonneryd.

”Vi har brist på träningshallar”

MAGNUS JONNERYD

– Vi har brist på träningshallar. Jag har varit engagerade i olika föreningar – nu är det framför allt inom innebandyn. Jag har fått en inblick i hur behovet ser ut. Och tyvärr har inte skolorna de hallarna och förutsättningarna som de behöver. Det är bara att titta på Norra skolan och Saltvik. Små hallar som är väldigt uppbokade, vilket också innebär att små barn kan få träningstider sent på kvällarna – eller väldigt tidigt på helgmorgnarna. Allt detta påverkar möjligheterna till ett aktivt och livskraftigt föreningsliv.

”Tre hallar till”

– Detta är något som vi måste ta tag i. Vi behöver kanske tre träningshallar till för att uppfylla behovet. Det är ett område som har varit eftersatt under lång tid, säger Magnus Jonneryd.

Han fortsätter:

– Det tog, exempelvis, en halv evighet innan vi fick ett nytt idrottsgolv på Oscarsgymnasiet. När man pratar med föreningar, så hör man att det är det här som är problemet. Basketen finns, exempelvis, bland dem som vill satsa. Då behöver de plats. Sedan har vi cheerleaders och handboll, med flera – ja, det finns många som behöver få sina behov tillgodosedda för att kunna fortsätta med sin verksamhet, säger Magnus Jonneryd.

”Soptippen är en surdeg som vi måste ta ansvar för oavsett var hockeyarenan ska placeras”

KENNY SVAHN

– Ja, det är ganska kostnadseffektivt att bygga träningshallar, där man kanske inte behöver fokusera på publiktal, fastslår Kenny Svahn.

Kustlandspartisterna vill att den nya hockeyarenan ska byggas på det gamla soptippsområdet på Fredriksberg.

– Ja, och vi ser att det i förlängningen kommer att behövas tre isytor. På Fredriksbergsområdet finns det plats för detta. Och soptippen är en surdeg som vi måste ta ansvar för oavsett var hockeyarenan ska placeras, säger Kenny Svahn.

Det optimala vore att samla ihop flera idrotter i Fredriksberg/Döderhultsdalen, påpekar kustlandspartisterna, som pekar på synergieffekter.

”Konståkning och curling”

– Flaggskeppet är förstås ishockeyn. Men har vi fler isytor, så kan fler idrotter få större möjligheter. Jag tänker exempelvis på konståkning och curling, säger Kenny Svahn.

”Det är faktiskt en jämställdhetsfråga”

MAGNUS JONNERYD

– Ja, det är faktiskt en jämställdhetsfråga, med tanke på att det i huvudsak är tjejer som håller på med konståkning. Med bättre träningstider kan antalet utövare öka – och även killar kan få upp ögonen för sporten, säger Magnus Jonneryd.

– Rörelse och aktivitet är viktigt för barn och ungdomar. Ju större utbud, desto bättre, säger Linda Alakangas.

Hur ser ni på IK Oskarshamns betydelse för staden och kommunen?

– De betyder jättemycket. Det är starkt av en underdog att ta sig till, och hålla sig kvar i, SHL, säger Kenny Svahn.

Men ni vill inte flytta på bandyn, friidrotten och fotbollen från Arena Oskarshamn, som andra har föreslagit?

– Där tror jag att man måste lyssna på föreningarna. Vilka utvecklingsmöjligheter ser de och vad vill de? Det är viktiga frågor, säger Linda Alakangas.

– Ja, man måste ha en dialog. Vi måste se över detta, säger Magnus Jonneryd.

Kustlandspartiets förslag är att man tar bort den befintliga ishallen, under förutsättning att det löser sig med den nya hallen och de tre isytorna.

Vill bygga ut badhuset

– Den befintliga hallen är dyr i drift. Vårt förslag är att man i stället bygger ut badhuset – och skapar förutsättningar för en 50-metersbassäng.

Och ni vill ha en ny sporthall i Fredriksbergsområdet?

– Ja, vi kan vara öppna för det. Det kanske blir i Döderhultsdalen. Vi tänker att det ska vara någon hall på den sidan av E22:an, säger Kenny Svahn.

”En jäkla massa utmaningar”

KENNY SVAHN

– När det gäller hockeyarenan så har majoriteten i kommunen kört in sig på ett område som man går vidare med. Där (tennishallsområdet) har man en jäkla massa utmaningar att jobba med, med fornminnen och stora träd. Det är också svårt att få till det rent byggtekniskt på ett sådant litet område. Det finns ingen möjlighet att rucka på konstruktionen. Det är skohorn som gäller. Fredriksbergsområdet, däremot, är stort, tillägger han.

”Det vore fint med ett promenadstråk längs med Döderhultsbäcken. Det skulle försköna hela byn”

LINDA ALAKANGAS

– Ja, och allt hänger ihop. Sanerarar man den gamla soptippen, så förstör vi inte miljön och den intilliggande Döderhultsbäcken. Jag tänker på den biologiska mångfalden. Öring har ju gått upp och lekt där, men förutsättningarna är ju inte jättebra för dem. Det vore bra om man kunde fixa till det, så att de kan leka där. Jag tänker på gäddorna också, säger Magnus Jonneryd.

– Ja, det vore fint med ett promenadstråk längs med Döderhultsbäcken. Det skulle försköna hela byn, säger Linda Alakangas.

Sophämtning på öar

– Man skulle kunna öppna upp Döderhultsbäcken ända fram till Kråkan. Visionen är att man ska kunna ta båten ända fram till Fredriksberg, säger Kenny Svahn.

Kustlandspartiet vill även förbättra skärgårdsmiljöerna.

– Tidigare hade man exempelvis sophämtning på öar – och det vill vi återgå till.