Larm från äldreomsorgspersonal i Oskarshamns kommun: ”Gör ont i hjärtat”

Larm från äldreomsorgspersonal i Oskarshamns kommun: ”Gör ont i hjärtat”

2021-10-18 Av av Peter A Rosén

OSKARSHAMN

Personal inom äldreomsorgen i Oskarshamns kommun slår larm om utbredd språkförbistring.

Många timvikarier talar så dålig svenska att de inte klarar av att utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt.

– Det rör sig om svåra språkbrister. Situationen är densamma på ett flertal arbetsplatser inom äldreomsorgen i kommunen, säger en omsorgsanställd person till vår tidning.

Hon väljer att vara anonym i artikeln, vilket är en grundlagsskyddad rättighet.

– Antagningsprocessen bör granskas. Bemanningsenheten har tidigare påstått att kommunen använder sig av ett språktest. Men många av dem som kommer ut och jobbar förstår inte ens enkla instruktioner.

Är det så pass illa?

– Ja, gud, ja. Och de får ändå vara kvar, trots att vi som personal inte godkänner dem på grund av språkbristerna.

Hur många handlar det om?

– Mellan tio och 20. Det kommer ständigt nya – samtidigt som bemanningen säger att nyutbildade undersköterskor måste jobba upp sina LAS-dagar för att få ett vikariat. De outbildade går före, helt enkelt, trots att de är olämpliga.

”Kvaliteten är inte bra”

ANSTÄLLD INOM ÄLDREOMSORGEN I OSKARSHAMNS KOMMUN

– Det uppstår problem hela tiden. Jag personligen känner med de äldre. Det gör ont i hjärtat. Kvaliteten är inte bra. Kan du inte prata svenska på en skälig nivå, så kan du inte kommunicera med de gamla över huvud taget. Det är ingen värdig vård.

”Inte maskiner”

– Vi jobbar ju med människor – och inte med maskiner. Man får känslan av att de äldre används som försökskaniner, för personer som ska ut i arbetslivet. Det är riskfyllt för våra äldre att ha personal som inte behärskar språket. Det uppstår stora missförstånd. Och det är jättevanligt att inhopparna i fråga inte säger till när de inte förstår. ”Förstår du?”, frågar man – och de svarar ”ja”. Det kan handla om så enkla grejer som att hämta en tröja – men i stället går de exempelvis och torkar av ett bord, eller gör något annat. Det rör sig verkligen om chansningar. ”Det här fungerar inte”, säger vi till chefen. ”Nej, men säger vi nej till den här personen, så kommer det någon annan och det kommer att vara exakt likadant”, får vi till svar. Mer ansvar läggs på oss i stället. Arbetar man med personal som inte riktigt kan följa instruktioner eller arbetsupplägg, så blir belastningen på oss andra hög. Detta har också resulterat i en högre sjukfrånvaro. Det är många överens om. Många vill dessutom lämna äldreomsorgen på grund av detta.

Finns det inte tillräckligt med vikarier som kan tala flytande svenska?

– Vi ser mer eller mindre inte röken av några svenska vikarier.

Personen som Oskarshamns-Nytt pratar med säger dessutom att cheferna inte tar tillbud och avvikelser på allvar.

”Det kan handla om riktigt allvarliga avvikelser ibland”

ANSTÄLLD INOM ÄLDREOMSORGEN I OSKARSHAMNS KOMMUN

– Det kan handla om riktigt allvarliga avvikelser ibland – och de är ofta kopplade till vikarier med stora språkbrister. Men tillbuden skickas inte vidare till facket, Kommunal. De säger att de inte har fått något. Men vi vet att vi har skrivit massor och skickat in till chefen.

Vår tidning ringer upp socialchefen Anna Lindquist på måndagen.

– Jag kan inte uttala mig om det som den här personen har uttalat sig om. Men jag kan svara generellt, säger hon och bekräftar att det finns en språkförbistringsproblematik inom äldreomsorgen.

Hon betonar att de styrande politikerna har tagit ett beslut om en utbildningssatsning på språkkunskapsfronten.

”Vi har inte kommit i gång med den utbildningen”

ANNA LINDQUIST, SOCIALCHEF I OSKARSHAMNS KOMMUN

– Men vi har inte kommit i gång med den utbildningen än. Pandemin har ställt till det och det har varit svårt att få tag i undervisande personal. Jag tror dock att utbildningen är på gång – men jag vet inte om det blir innan eller efter årsskiftet.

Om vi tittar på nuläget – hur stora språkkunskaper ska vikarierna ha för att ni ska kunna släppa ut dem i skarpt läge?

– Vid varje anställning så görs bedömningar inom utbildnings- och kompetensområdet. Vi har många olika parametrar – det handlar inte bara om språket, säger Anna Lindquist.

– Man ska klara av yrket. Och man får gå bredvid under några dagar. Uppdagas det att någon inte klarar jobbet – det kan finnas olika skäl till det – ja, då gör man en återkoppling om det.

Men de som arbetar inom äldreomsorgen ska förstå enkla instruktioner på svenska?

– Det är en bedömningsfråga, där språket är en del. Man ska klara en konversation.

Det blir svårt att jobba om man inte förstår vad man ska göra…

– Ja.

Men ni har ingen lägstanivå på språkkunskapsområdet?

– Nej, vi har inget språktest. Vi genomför bedömningar, där flera delar är viktiga för att man ska klara av arbetet. Och språket är en del i det.

– Det finns ingen färdig mall – utan man måste sätta in det i sitt sammanhang för varje enskild individ.

Jag tänker på de äldre. Är det inte viktigt att de förstår vad personalen säger?

– Jo, det är viktigt. Har man svårare att förstå någon, så behöver man ibland få hjälp av annan personal i omgivningen.

Då lägger man en tyngre börda på dem som har goda språkfärdigheter?

– Generellt sett så får den ordinarie personalen ta ett större ansvar än vikarierna – och det handlar inte bara om språket. De har mycket större kunskap om brukarna och om vårt arbetssätt, våra rutiner och riktlinjer, svarar Anna Lindquist.

”Vi hoppas inte att det ska skapa en otrygghet”

ANNA LINDQUIST

Jag har själv jobbat inom äldreomsorgen – och jag vet att det till och med, många gånger, kan vara svårt för de äldre att förstå olika dialekter på svenska språket. Det blir givetvis ännu värre om aktuell personal inte kan prata begripligt på svenska. Det kan skapa en enorm otrygghet hos den äldre personen…

– Ja, vi hoppas inte att det ska skapa en otrygghet.

Men om det gör det?

– För att det ska bli bättre så har man bestämt sig för att genomföra den här satsningen, för att öka på språkkompetensen.

Och ni är fortfarande tvungna att ta in outbildad personal?

– Ja, det är vi.

Hur jobbar ni för att få in fler utbildade?

– Äldreomsorgslyftet är ett exempel. Det är en statlig satsning. Pengar betalas ut till undersköterskevidareutbildningar. Det är en del. Det finns olika satsningar. Och vi uppmuntrar personal att läsa vidare. Men vi kommer nog att ha outbildad personal även i fortsättningen.

– Den personliga lämpligheten är jätteviktig. Du kan vara jätteduktig och omhändertagande även om du inte har utbildning.

”Vårt önskemål är att man har utbildning”

ANNA LINDQUIST

Hur ser kraven ut för den som ska jobba inom äldreomsorgen?

– Vårt önskemål är att man har utbildning – motsvarande undersköterska. Men den personliga lämpligheten är också en viktig del.

Hur viktigt är det att tillbud rapporteras in?

– Tillbudsrapporteringen är en viktig del av vår verksamhet – för att förhindra att det uppstår saker. Och om något har hänt så är det viktigt att det inte händer igen. Det är viktigt att titta på det systematiskt – om det är något vi behöver ändra på.

– Det är viktigt att skriva tillbud och det är viktigt att vi tar hand om dem när de kommer in.

Ni har en rutin för det?

– Ja.

Man blir uppmanad att skriva tillbud om det händer något?

– Ja, svarar Anna Lindquist.

Läsarfråga:

Anser du att det är viktigt att vårdpersonal kan svenska?
841 röster

Foto: Freepik

Dela gärna artikeln: