SVERIGE
Trots att kommunerna är skyldiga att verkställa beslut omedelbart, väntar tusentals äldre i månader på den vård och omsorg de har rätt till. En ny genomgång från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, visar på en oroande utveckling där platsbrist är den enskilt största boven.
Siffrorna för 2025 är tydliga: totalt rapporterade Sveriges kommuner in över 17 000 beslut som inte verkställts inom tre månader. Av dessa drabbade 7 100 personer inom äldreomsorgen. Det handlar om individer som har fått ett formellt beslut på att de behöver hjälp, men där hjälpen uteblir.
– Äldre riskerar att fara illa både fysiskt och psykiskt. Det här är insatser som de äldre behöver och där beslut är fattat. När insatser dröjer kan det ha stor påverkan på livskvalitet och hälsa, säger Pernilla Pehrson Niia, avdelningschef på IVO i ett pressmeddelande.
Platsbrist bakom de flesta fallen
Den mest kritiska punkten är bristen på platser i särskilt boende. Enligt IVO:s statistik gällde nästan tre av fyra försenade beslut inom äldreomsorgen just en plats på ett äldreboende.
När myndigheten granskade de fall som ledde till ansökan om böter, visade det sig att platsbrist låg bakom hela 85 procent av dröjsmålen.
Ekonomiska straff för kommunerna
För att sätta press på kommunerna kan IVO ansöka hos förvaltningsrätten om en så kallad särskild avgift. Under 2025 ökade dessa ansökningar kraftigt till totalt 736 fall. Av dessa gällde 236 fall personer över 65 år, där majoriteten av de drabbade var över 80 år gamla.
Syftet med avgiften är att skapa ett ekonomiskt incitament för kommunerna att prioritera de beslut som redan fattats, så att den enskilde faktiskt får sitt lagstadgade stöd.
Växande strukturellt problem
Utmaningen för kommunerna förväntas bli ännu större framöver. Statistiken visar att antalet personer som är 85 år eller äldre kommer att öka med över 60 procent fram till år 2033.
– Det här visar på ett strukturellt problem. Kommunerna behöver bli bättre på att planera sin äldreomsorg för att möta behoven hos en snabbt växande äldre befolkning, konstaterar Pernilla Pehrson Niia.
Sedan den 1 juli 2025 gäller också en ny socialtjänstlag som ställer betydligt högre krav på kommunernas långsiktiga planering och förmåga att anpassa sig efter den demografiska utvecklingen.
