OSKARSHAMN
ON intervjuar Oskarshamns oppositionsråd Leif Axelsson (SD) inför höstens kommunfullmäktige- och regionfullmäktigeval.
Vi sitter på trivsamma Café Felice vid Ernemarvikens småbåtshamn i Oskarshamn – vi dricker kaffe och äter fantastiskt goda våfflor med grädde och sylt.
73-årige Leif Axelsson står på fjärde plats på Sverigedemokraternas kommunfullmäktigelista i det kommande valet.
Inte etta längre, således.
– Men jag är inte på väg ut. Jag är inte på något vis på väg bort från politiken. Jag växlar om, betonar Leif Axelsson, som dessutom är med på regionfullmäktigevalsedeln (femte plats).
Du pratade innan intervjun om yngre personer i politiken. Vad vill du säga till dem?
– Jag har varit med ett antal år i politiken och har lärt mig en del under resans gång. Jag har haft politiska kollegor som har gjort stort intryck på mig. En sådan politiker var Lars Rundbäck (M). Jag tyckte att han var en fantastiskt duktig politiker – karismatisk och ärlig. Jag lärde mig mycket av honom.
– Till unga som kommer in i politiken vill jag säga: var frågvisa. Var inte rädd för att ställa frågor. Våga ifrågasätta. Tryck inte bara på gilla-knappen på ett inlägg på Facebook för att någon annan politiker tycker någonting. Tänk till. Vad är det jag trycker på? Vad är det jag gillar?
– Man måste våga ifrågasätta även sin egen politik och sitt eget parti ibland. Det är inte alltid man håller med. Den diskussionen måste man våga ta hemma på kammaren. Lyssna, lär och ta till dig. Samtidigt måste vi äldre också lyssna på de yngre. Vi måste mötas i politiken.
Vilka politiker har påverkat dig mest?
– Lars Rundbäck var en sådan person som jag kände stort förtroende för då jag var aktiv inom Moderaterna. Jag har även haft ett mycket bra samarbete med Ingemar Lennartsson i Kristdemokraterna. Och jag har inga problem med exempelvis Lucas Lodge (M), Andreas Erlandsson (S) eller Anton Sejnehed (S). Vi sitter tillsammans i stadshuset. De respekterar mig och mina åsikter.
– Under den tid jag har suttit i kommunstyrelsen har jag aldrig upplevt att de har frusit ut mig eller mobbat ut mig. Tvärtom. De har kommit in på mitt kontor och pratat. Sedan har vi förstås olika åsikter när det kommer till politiken. Men som personer tycker jag att de är väldigt bra att ha att göra med.
Hur gammal var du när du gick in i politiken?
– I 30-årsåldern, ungefär.
Var det Lars Rundbäck som fick in dig i politiken?
– Ja, jag ringde upp honom. Han blev väldigt glad och tyckte att det var jättebra. Sedan träffade jag Göte Pettersson (M) – och på den vägen var det.
Blev du aktiv direkt, eller började du som passiv medlem?
– Jag har alltid varit ifrågasättande och jag har inte varit rädd för att sticka ut. Jag kom in i hetluften ganska tidigt. Jag var med i dåvarande barn- och utbildningsnämnden och kom även in i fullmäktige efter en kort tid. Jag blev väl omhändertagen och mottagen av Moderaterna.
Hade du någon hjärtefråga som fick dig att gå in i politiken?
– Jag gillade inte äldreomsorgens organisation på den tiden. Jag jobbade själv inom äldreomsorgen och tyckte att det var för toppstyrt. Det var en eller två, möjligtvis tre personer, som bestämde allting. De satt i stadshuset och ingen vågade ifrågasätta dem. Mina kollegor fegade ur, måste jag säga. Men jag gjorde inte det.
Du var chef inom äldreomsorgen?
– Ja, enhetschef.
Och du ville påverka?
– Ja. Jag tänkte att jag inte bara kunde sitta och tycka. Jag måste påverka också. Och det gjorde jag faktiskt.
Fick du stöd av Moderaterna?
– Ja, och även av politiska motståndare.
Vad ledde det till i praktiken?
– Bland annat byttes delar av ledningen ut. Det var i samband med Ädelreformen 1992. Jag kom från dåvarande landstinget till kommunen, och det var två olika världar som skulle mötas. Det blev en krock. Vi som kom från landstinget såg saker med andra glasögon.
Fanns det andra frågor som blev viktiga för dig?
– Företagsklimatet, exempelvis. Det har varit eftersatt under många år. Vi behöver våra företagare. Jag kommer själv från en företagarfamilj, min far – som var moderat – slet och jobbade som företagare under hela sitt liv. Jag ömmar väldigt mycket för den verksamheten. Det ska vara lätt att vara företagare i vår kommun.
Har du själv testat på företagandet?
– Jag har lite av det i blodet. Jag tycker att det är kul. Jag har jobbat med försäljning, bland annat i livsmedelsbutik i Bockara, och jag har varit på marknader. Jag tycker om att sälja saker. Men jag har inte slitit med bokföring och sådant. Det jag hör från företagare handlar ofta om hur svårt och trögt det kan vara att ha kontakt med kommunen.
– Det är bland annat bemötandet och handläggningstiderna som måste förbättras. Handläggningstiderna har alltid upplevts som långa. Samtidigt har vi en näringslivschef som gör ett jättebra jobb.
Om ni får mer att säga till om efter valet – vad vill du förbättra inom näringslivspolitiken?
– Det måste bli mer öppet och transparent. Det måste vara lätt att vara företagare i Oskarshamns kommun. Vi ska vara välkomnande mot dem som vill etablera sig här. Vi måste ha mark för dem som vill etablera sig. Bemötandet är jätteviktigt. Företagen ska känna sig välkomna och vi ska ha en bra dialog med dem.
Vilken är den viktigaste frågan för SD – eller för dig personligen – i valet?
– För mig personligen är det tryggheten. Tryggheten genomsyrar allt. Det ska vara tryggt i skolan. Det ska vara tryggt på våra gator och torg. Det ska vara tryggt inom äldreomsorgen och inom vården. Tryggheten är en otroligt viktig fråga och det är något jag gärna vill fortsätta jobba med.
”Om jag får väljarnas förtroende och partiets förtroende, så är jag väldigt villig att ta mig an socialnämnden. Och jag vill gärna fortsätta som ledamot i kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott”
Leif Axelsson (SD), oppositionsråd i Oskarshamns kommun
Vilka förtroendeuppdrag känns intressantast för dig efter valet i höst?
– Om jag får väljarnas förtroende och partiets förtroende, så är jag väldigt villig att ta mig an socialnämnden. Och jag vill gärna fortsätta som ledamot i kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott.
Kan du tänka dig att bli ordförande i socialnämnden – alternativt vice ordförande, beroende på hur det går i valet?
– Ja, jag har den erfarenheten. Jag skulle inte vara orolig för att ta mig an klubban i socialnämnden.
Om väljarna bara ska minnas ett löfte från dig och SD under valrörelsen – vilket är det?
– Att vi ska återinföra hemleveranser av varm mat till hemtjänsttagare. Det är nummer ett. Och vi ska slåss för vårt sjukhus.
Kan du kombinera eventuella socialnämnds- och kommunstyrelseuppdrag med uppdraget som ledamot i regionfullmäktige?
– Ja, socialnämndsuppdraget går hand i hand med regionfullmäktigeuppdraget, särskilt nu när vi går mer och mer mot nära vård, hemsjukvård och mobila team.
SD vill att akuten i Oskarshamn ska återöppnas för oanmälda direktbesök?
– Ja. Vi ska ha kvalitet på vårt sjukhus. Vi vill att duktiga läkare, sjuksköterskor och övrig personal ska vilja stanna kvar och komma hit och jobba. Vi har ett sjukhus mitt i länet och för mig får det inte bli en något större hälsocentral eller en äldremottagning. Det vill jag inte. Det ska vara ett sjukhus.
– Sjukhuset är också viktigt om vi ska få hit barnfamiljer och företagare. Det är väldigt viktigt för hela kommunens attraktivitet, säger Leif Axelsson, som får medhåll av ett par kafébesökare som han pratar med strax efter intervjun.
”Det förvånar mig”
En del påpekar att SD inte får igenom sina förslag i kommunpolitiken. Hur ser du på det?
– Vi är i opposition. Det är Socialdemokraterna och Moderaterna som styr. Vi har skrivit många motioner och interpellationer, men av någon anledning har de bestämt sig för att det som kommer från oss inte ska lyssnas på eller anammas. Sedan kan det gå ett halvår, och då kommer ett omarbetat förslag som ändå bygger på vårt grundförslag – och då landar det rätt.
– Det är tråkigt att Moderaterna inte i större utsträckning anammar våra förslag. Det förvånar mig.
Tror du att Moderaterna kan tänka sig att samarbeta mer med SD efter valet?
– Ja, jag hoppas det. Men jag tror att man vill invänta valresultatet. Sedan får man sätta sig och förhandla. Jag tror på samarbete över partigränserna i vissa frågor. Vi måste försöka få till det som blir bra för Oskarshamns kommun.
Vilka frågor kräver samarbete över partigränserna?
– Trygghetsfrågorna är ett exempel. Vi ska inte behöva stå så mycket mot varandra, utan kanske jobba åt samma håll. Vi har skolor där det förekommer narkotika. Elever mobbas och utsätts. Det måste vara tryggt att gå i skolan.
Kommunen har stora investeringar framför sig. Vad ska prioriteras?
– Just nu har vi kört i gång med ishallarna, och det ser bra ut när man åker förbi. Ridhuset är också viktigt. Idrotten måste få sin del. Men om du frågar mig, så önskar jag ett nytt äldreboende i stan.
Varför i stan?
– Det är i staden många vill bo. Sedan har vi även äldreboenden i de andra delarna av kommunen. Jag vill behålla dem så länge vi kan rekrytera personal dit och så länge det finns önskemål om att bo där. Ingen ska behöva bli tvångsförflyttad mot sin vilja. Har man bott i stan hela sitt liv kanske det är här man vill bo.
”Riv Kikeboskolan och bygg ett äldreboende där”
Var skulle du vilja se ett nytt äldreboende?
– Riv Kikeboskolan och bygg ett äldreboende där, gärna kombinerat med serviceboende. Jag pratar om ett modernt och trevligt äldreboende med en fantastisk utemiljö. Det ska inte vara ett tråkigt äldreboende. Det ska vara roligt och trevligt.
Hur skulle du själv vilja bo som äldre?
– Jag skulle vilja ha en egen lägenhet, men ändå möjlighet till gemenskap. Man ska kunna gå ut i en park och sätta sig. Man ska kunna dra sig tillbaka när man vill. Jag skulle vilja ha en särskild matsal där man kan äta, med frukostvärdar eller värdinnor som serverar frukost och lunch. Det ska vara lite hotelliknande. Det handlar om livskvalitet.
Personalscheman inom äldreomsorgen har varit en het fråga. Hur ser du på det?
– Vi måste ha personalen med oss. Vi måste lyssna på vår personal. Samtidigt har vi arbetsrättsliga regler som vi inte kan förhandla bort. Men i min värld behöver det inte se likadant ut på alla boenden. De olika boendenas och hemtjänstgruppernas förutsättningar måste kunna styra scheman – inom lagens ramar.
Hur ser du på det som brukar kallas minutstyrning?
– Jag tycker inte att minutstyrning är rätt begrepp. Det handlar om ett administrativt schemaläggningssystem för att veta ungefär hur mycket personal som behövs. Men det får inte betyda att man rusar. Om man kommer hem till någon och personen exempelvis ligger på golvet, mår dåligt eller är ledsen, då ska man självklart stanna kvar och ge hjälp.
Om kommunen måste spara – var ska man spara?
– Då får man kanske våga titta på tjänstemannaadministrationen och den politiska organisationen. Behöver vi en så stor administration? Det måste man se över. Vi måste naturligtvis ha administratörer också, men kanske inte så många och kanske inte på det sättet.
Vad vill SD göra för landsbygden?
– Det är en gammal klyscha, men hela landet ska leva. Folk ska kunna bo på landsbygden. Då är skolan väldigt viktig. Om en barnfamilj ska köpa hus på landsbygden tittar man på vilken service som finns. Framför allt måste skolan finnas. Det måste också finnas fritidsaktiviteter.
– Man kanske inte kan ha ett bibliotek i Bockara eller en simhall i Fårbo, men då måste ungdomarna kunna ta sig in till stan. Det ska vara tryggt att åka buss och tryggt att besöka simhallen. Landsbygden är jätteviktig för oss.
Hur ser du på infrastrukturen – E22, väg 37/47 och kollektivtrafiken?
– Tack och lov byggs delar av E22 om, och det finns planer för väg 37/47 också. Men det tar lång tid. Vägarna är undermåliga och viltstängsel är väldigt viktigt. Det är också viktigt med bra och säkra vägar för lastbilstrafiken mellan västkusten och ostkusten.
– När det gäller tåg skulle det vara trevligt om vi fick igång persontågstrafiken till och från Oskarshamn igen, men då måste det finnas underlag. Vi kan inte ha tomma vagnar. Jag är glad över att vi har färjeförbindelsen med Gotland. Färjorna är vackra när de kommer in i stan. Kanske skulle man också kunna utveckla färjeförbindelser mot Baltikum. Bussarna går ganska tätt mot Kalmar och Västervik, men biljettpriserna kan man behöva titta på.
”De som röstade på Moderaterna kanske ska ta sig en tankeställare”
Varför ska en moderat väljare rösta på SD i stället?
– De som röstade på Moderaterna kanske ska ta sig en tankeställare. Fick jag det jag röstade på? Fick jag det de lovade? Hur har de skött sin politik och hur har vi skött vår politik? Det får väljarna avgöra.
– Vi driver frågan om fri parkering med p-skiva. Det är viktigt för att få in folk i centrum som kan parkera och handla i våra butiker. Moderaterna har tyvärr svängt i den frågan. Jag tror att det ligger dem lite i fatet.
Varför ska en socialdemokratisk väljare rösta på SD?
– Vi har den bästa politiken. Framför allt står vi för trygghetsfrågorna. Väljarna får fråga sig: Har Socialdemokraterna levererat det jag röstade på? Känner jag mig tryggare? Om inte, så finns det andra alternativ. Vi överlovar inte. Det vi lovar ska vi genomföra.
Många socialdemokrater och andra väljare har svårt för Sverigedemokraternas bagage. Partiet bildades 1988 och det fanns kopplingar till nazism, rasism och fascism. Hur ser du på det?
– Om det var så en gång i tiden, så är det naturligtvis inte bra. Men det är något som tvättas bort mer och mer. Jag tillhörde inte partiet på den tiden och jag känner inte igen det partiet. Framför allt känner jag inte igen mig själv i det. Jag skulle aldrig ställa upp för något sådant. Jag är varken rasist, nazist eller homofob.
Står du bakom alla människors lika värde?
– Självklart. Det är viktigt. Men vi måste också ha ordning och reda i vårt land och i vår kommun. Vi kan inte ha det så att folk inte vågar gå ut på gator och torg.
”Vi har religionsfrihet”
Hur ser du på andra religioner, till exempel islam?
– Vi har religionsfrihet. Vi får tycka vad vi vill om religioner, men vi har religionsfrihet. Samtidigt måste vi känna igen oss kulturellt i Sverige. Vi har vår kristendom och våra värderingar, som mycket av våra lagar bygger på, och det vill jag ha kvar. Men vi ska ha religionsfrihet.
Är du själv kristen?
– Ja, absolut. Jag står för det. Jag känner mig hemma i det.
Du gick med i SD inför valet 2018 efter att ha lämnat Moderaterna några år tidigare. Innan SD-tiden var du liberal under en kort period. Hur ser du på det i dag?
– Jag kände att jag gick lite fel när jag gick till Liberalerna. Jag kände mig inte riktigt hemma där. SD har varit bra för mig. Jag har haft förmånen att få vara med och styra SD lokalt, och jag hoppas att jag får väljarnas förtroende att fortsätta vara med och styra.
Har du märkt av rasistiska tendenser bland medlemmar i SD lokalt?
– Nej. Vi har medlemmar som har lämnat vår fullmäktigelista, men det är av andra anledningar. Någon rasism har jag inte sett under mina år.
Finns det en skillnad mellan SD lokalt och SD på riksnivå?
– Vi har våra lokala frågor, men vi har också ett partiprogram att förhålla oss till. Riks har sitt och kommunen har sitt. Det kan låta mer på riksnivå än lokalt, och jag kan förstå att väljarna tycker att det kan vara lite rörigt ibland. Men inget parti är felfritt. Alla har sina problem.
Tror du att SD kan öka ytterligare i Oskarshamns kommun?
– Ja, det hoppas jag. Men då får det inte bli interna schismer som skadar oss. Jag vill framhålla att vi är ett lag. Sverigedemokraterna är ett lag. Det är inte en person. Även om vissa syns mer på bild och i text, så är det partiet som är viktigt.
”Jag hoppas att det inte skadar oss”
Hur mycket skadar det partiet när personer hoppar av och kritiserar ledningen?
– Jag hoppas att det inte skadar oss, men jag har respekt för dem som har lämnat. Vi kan inte bara säga ”bort med dem”. Vi måste analysera varför de har lämnat och vad vi kan lära oss av det. De som lämnar gör det av en anledning. Det måste vi ta lärdom av.
Barnafödandet minskar i hela landet, även i Oskarshamns kommun. Vad kan politiken göra åt det?
– Vi måste fråga människor varför. Förr hade man många barn i varje familj, men då såg samhället annorlunda ut. I dag jobbar båda föräldrarna, många bor långt från sina anhöriga och det finns en oro inför framtiden. Jag tror att tryggheten är viktig. Vågar man skaffa barn om man inte vet vilket samhälle barnen ska växa upp i?
– Ekonomin spelar också in. Vi måste skapa förutsättningar. I vårt budgetförslag har vi föreslagit en liten peng till dem som flyttar hit. Kanske kan man också diskutera stimulans till dem som skaffar barn, men jag tror att tryggheten är avgörande.
Du har fyra barn?
– Ja, fyra barn och elva barnbarn. Det tolfte är på gång.
Vad gör du på fritiden?
– Mycket handlar om familjen. Med barn och barnbarn är det alltid någon som behöver hjälp. Jag är också ordförande i min bostadsrättsförening. Det tar mycket tid, med förberedelser och efterarbete, men det är väldigt intressant och roligt.
Hur skulle din familj beskriva dig?
– När jag först berättade att jag skulle gå med i Sverigedemokraterna var det inte jättepopulärt. De ifrågasatte mig och undrade vad jag skulle där och göra. Men det har förändrats. De ser mig som en trygg pappa, en trygg politiker och en trygg människa.
Vilka är de viktigaste konkreta trygghetsåtgärderna?
– Synlig polis och övervakningskameror. Det är viktigt att det finns folk ute. Vi ska vara tacksamma för svensk polis och poliskåren som gör ett fantastiskt arbete. Men tryggheten handlar också om skolan, förskolan och barnens uppväxt.
”Föräldrar måste vara uppmärksamma”
SD pratar ofta om skärpta straff. Men hur ska man förhindra att unga hamnar i kriminalitet från början?
– Föräldrar måste vara uppmärksamma. Vad gör mitt barn på fritiden? Vad händer på sociala medier? Skolan har också ett stort ansvar. Många unga luras in i kriminalitet. Hela samhället måste vara uppmärksamt.
– Vi måste våga vara vuxna. Förr kunde man säga till varandras barn. Det måste man våga göra igen. Man ska inte slå barn, men man måste kunna säga ifrån. Barn behöver tydliga ramar.
Vilka insatser behövs för barn som växer upp otryggt?
– Samhället måste kliva in. Jag tror mer på placering i vanliga familjer än på institutioner i många fall. Då får barnen se hur en familj fungerar. Det kan vara vändningen för många. Vi måste också minska köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, så att barn kan få prata med någon.
Hur ser du på straff för unga som begår brott?
– Jag tror mer på elektronisk övervakning i många lite mindre allvarliga brott. Det begränsar fritiden, men de kan fortfarande gå i skolan och vara kvar i sin miljö. Vid ett visst klockslag ska de vara hemma. Det blir kännbart, men de behåller kontakten med skolan och familjen. Men när det gäller de allra grövsta brotten som mord misshandel, förnedringsrån, skjutningar, våldtäkt, etcetera, där har jag inga problem med att sätta 14-åringar i fängelse.
Vad har föreningslivet för ansvar?
– Ett stort ansvar. Idrottsledare ska inte bara satsa på de bästa. Alla barn måste få vara med och känna gemenskap. Man måste vara pedagogisk och förklara varför man gör olika val. Föreningslivet är viktigt för barns fostran och trygghet.
Vad är det bästa med Oskarshamns kommun?
– Naturen och skärgården. Vi har en otroligt fin skärgård, många fina öar och många smultronställen. Jag tycker även att inlandet, Bråbygden, Kristdalaområdet och Misterhultsbygden är väldigt vackert. Fler borde få upp ögonen för landsbygden.
– Oskarshamn är en liten småstad. Vi ska vara stolta över det vi har, men vi får inte slå oss till ro. Vi måste växa och få hit fler människor.
Känner du själv av otrygghet i Oskarshamn?
– Förr hade jag inga problem med att röra mig ute nattetid i Oskarshamn. I dag vet jag inte om jag skulle känna mig lika trygg. Jag är inte rädd av mig, men jag tänker mer på mina anhöriga och vänner. Det finns människor som uttrycker oro.
Hur lockar man fler invånare till Oskarshamns kommun?
– Vi måste ta reda på varför människor flyttar härifrån. Är det för att de fått jobb någon annanstans? Passade inte Oskarshamn familjen? Handlar det om sjukhuset? Det måste vi undersöka. Vi träffar gärna dem som flyttar hit, men vi borde också fråga dem som flyttar ifrån.
Kommunens mål har varit 30 000 invånare år 2030. Är det realistiskt?
– Nej, det är omöjligt som det ser ut nu. Vi minskar ju. Man kan sätta upp mål, men då måste man också jobba med dem. Man måste ha en konkret handlingsplan. Det räcker inte att bara säga att vi ska bli 30 000 invånare.
Kan utvecklingen kring Oskarshamns sjukhus ha påverkat viljan att flytta hit?
– Det är en gissning från min sida, men ja, i vissa fall kan det ha bidragit. Om man ser att Kalmar har ett akutsjukhus och Västervik har ett akutsjukhus kanske man börjar fundera på vad som händer här. Monteras det ner? Våra politiska motståndare säger att sjukhuset utvecklas, men på vilket sätt?
”När kommer de mobila teamen?”
Vad saknar du i regionens besked om sjukhuset?
– Tydlighet. När kommer de mobila teamen? När blir väntetiderna till 1177 kortare? Vilka ska de mobila teamen uppsöka? Gäller det bara äldre? Det är väldigt diffust. Jag tycker att de lokala regionråden från Oskarshamn, Peter Wretlund (S) och Lena Granath (V), borde stå upp mer för vårt sjukhus. Jag har inte sett att de har svarat konkret på folks och mediers frågor.
Vad betyder det för dig att kunna söka vård direkt på akuten i Oskarshamn?
– Jag vet själv hur mycket det betyder att kunna sitta i väntrummet och veta att man är på sjukhuset. Om något allvarligt händer, då är man redan där och kan prioriteras upp. Den tryggheten är viktig, säger Leif Axelsson.
Kan man säga att du är de äldres företrädare?
– Ja, absolut. Jag tycker inte att man ska dra ett streck bara för att man har uppnått en viss ålder. Så länge man har intresse, tycker att det är roligt och har något att tillföra, så har åldern ingen betydelse.
Du har fått många personkryss tidigare. Vad tror du att det beror på?
– Jag tror att folk uppfattar mig som social. Jag känner många människor och pratar med många. Ibland åker jag ut till Ica Maxi eller Willys för att handla, men syftet är också att träffa folk. Det finns alltid någon som vill prata och har synpunkter.
Vad tar människor oftast upp med dig?
– Parkeringsavgifterna, sjukhuset och maten till de äldre. Det är de tre stora sakerna. Även Kikeboskolan kommer upp – att den borde rivas.
Du träffar även unga människor. Vad tar de upp?
– Då handlar det ofta om trygghet och livsfrågor. Vi måste lyssna på ungdomar. Inte bara på äldre. Ungdomarna är jätteviktiga för framtiden.
”Jag hoppas på väljarnas förtroende”
Ska politiker som pratar med ungdomar själva vara unga?
– Inte nödvändigtvis. Många tänker att man ska skicka en ung person, men ibland kanske det är bättre att skicka någon äldre. Jag har erfarenhet. Jag har varit ung själv och blivit äldre. Ibland kan ungdomar känna trygghet i att prata med en äldre person.
Vad tog ungdomarna upp när du besökte gymnasieskolan tillsammans med Ingemar Lennartsson (KD)?
– Skolmiljön och skolmaten samt att det florerar droger på Oscarsgymnasiet. Jag tyckte själv att skolmaten var fantastiskt god den dagen. Men tryggheten i skolmiljön och drogerna är viktiga frågor.
Vad vill du att väljarna ska ta med sig från den här intervjun?
– Att jag inte är på väg bort. Jag växlar om. Jag hoppas på väljarnas förtroende. Och jag vill fortsätta arbeta med tryggheten, äldreomsorgen, socialnämnden, Oskarshamns sjukhus och regionfrågorna. För mig är trygghet och tydlighet det viktigaste, säger Leif Axelsson.
Läs mer om valet 2026 här, på vår valsajt
