OSKARSHAMN

Hur bra, eller dålig, är skolmaten i Oskarshamns kommun?

Det vill Sverigedemokraternas gruppledare Leif Axelsson ta reda på.

Han berättar att föräldrar har kontaktat honom och framfört kritiska synpunkter på skolmaten i kommunen.

– Stämmer det – eller stämmer det inte? Det vet inte jag. Jag har ingen anledning i världen att tvivla på det som föräldrarna har sagt till mig. Vårdnadshavare har även skickat bilder till mig – på skolmat som inte ser speciellt aptitlig ut. Ett sätt att kontrollera detta är ju att jag går ut själv – som politiker – och bildar mig en uppfattning om skolmaten, om kostchefen Lillemor Persson tillåter det. Säger hon ja, så kommer jag att äta maten i någon skola vid något tillfälle framöver. Jag säger inte vilken skola det blir. Jag kommer att gå ut oanmäld och betala för maten och äta den. Är maten bra, så ska de få beröm av mig. Är jag inte nöjd, så får de höra det.

– Som politiker måste man vara uppdaterad. Särskilt när man får till sig synpunkter och klagomål. Jag tänker även fråga en annan politiker, i ett annat parti, om vi kan slå oss ihop och gå ut och äta skolmat tillsammans.

Vem ska du fråga?

– Jag har inte tillfrågat vederbörande än – men jag har en politiker i tankarna, som jag ska fråga i alla fall, så att vi är två om den här upplevelsen.

En politiker från ett annat oppositionsparti?

– Ja. Snart blir jag vald till oppositionsråd – och då företräder jag oppositionen.

”Jag själv reagerade på de vegetariska kroppkakorna”

Leif Axelsson (SD)

Är det många skomatskritiker som har hört av sig till dig?

– Ja, några stycken – och jag följer debatten på Facebook. Jag själv reagerade dessutom på de vegetariska kroppkakorna som hade serverats vid ett tillfälle. För mig är en riktig kroppkaka fylld med fläsk, lök, kryddpeppar och grejer. Så är det i min värld.

– Jag hoppas att det finns två kroppkakealternativ när man serverar den vegetariska varianten.

Om du och SD fick bestämma – vilken typ av skolmat skulle vi då ha i kommunen?

– Ja, jag tycker att det är viktigt med mångfald. Man måste anamma det nya – och man måste ta in det gröna. Det är jag absolut inte motståndare till. Merparten av maten får dock inte bestå av grönsaker. Det måste finnas kött, fågel och fisk på menyn också.

– Det är väldigt viktigt att barn som växer får sitt protein på ett naturligt sätt.

Det ska finnas vegetariska alternativ plus kött/fisk/fågel på skolmatsedeln varje dag?

– Ja, absolut – och vi måste naturligtvis tänka på dem som inte äter kött.

– Sedan har vi flexitarianer (de som växlar mellan de vegetariska rätterna och kött/fisk/fågel). Men vi ska inte tvinga barn och ungdomar att äta vegetariskt. De där diskussionerna om klimatet köper jag inte heller riktigt, fullt ut.

”Jag vill försöka skapa mig en egen uppfattning”

– Men jag säger inte att skolmaten är bra eller att den inte är bra. Jag vill försöka skapa mig en egen uppfattning. Jag hoppas att jag får möjligheter till det – och jag har pratat med den tekniske chefen, Richard Bergquist, som lovade att ta upp det med kostchefen och återkomma till mig under morgondagen (onsdagen) och svara på om det är tillåtet eller inte. Jag har svårt att se att det kan finnas något hinder för detta.

Leif Axelsson berättar att han redan har provat äldreomsorgsmaten på Solbacka i Oskarshamn.

– Den maten var helt okej. Det fanns inget att klaga på den dagen då jag var där, säger han.

– Miljön är också viktig när man sitter och äter. Hur ser det ut runtomkring skoleleverna? Det är viktigt att få matro. Får eleverna matro – eller är det bullrigt och stimmigt? Hur rena är borden som de sitter vid? Är de avtorkade? Är det snyggt där jag sitter och äter? Ligger det matrester på stolen? Helheten är jätteviktig. Där vill jag bilda mig en egen uppfattning.

”På min tid, på 60-talet, serverade skolan vanlig husmanskost. Det var kåldolmar, köttbullar – och Fattiga riddare, och det tyckte jag var jädrigt gott”

Vilken typ av mat fick ni när du var skolbarn i Bockara?

– På min tid, på 60-talet, serverade skolan vanlig husmanskost. Det var kåldolmar, köttbullar – och Fattiga riddare, och det tyckte jag var jädrigt gott. Man fick till och med en hetvägg, en semla med varm mjölk, vid något tillfälle. Då var det verkligen fest.

– På den tiden fanns det bara ett alternativ i skolmatsalen. Och om jag minns rätt, så var det väldigt sparsamt med grönsaker. Däremot fick man rejält med mat – och man blev tilldelad maten på tallrik. Och jag minns inte det som något dåligt. Man kunde säga ”stopp” eller ”lite mer” eller ”lite mindre”, svarar Leif Axelsson, som betonar att han var nöjd med skolmaten under hela sin skoltid.

Fick ni äta braxen i skolan på din tid?

–  Nej, aldrig. Fick man braxen när man var ute och fiskade, så slängde man tillbaka den.

Det låter som att du skulle vilja se lite mer husmanskost i skolan?

– Om jag fick bestämma, så skulle jag personligen vilja se det, ja. Men jag tycker att det är viktigt att barnen och ungdomarna får vara med och bestämma över skolmatsedeln. Jag tycker också att föräldrarna ska ha något att säga till om. En 7-, 8- eller 9-åring kan inte bestämma allt själv – för då kan det kanske komma önskemål om pizza och hamburgare varje dag.

”För en del barn och ungdomar kan skolmåltiden vara det enda de äter på hela dagen”

– För en del barn och ungdomar kan skolmåltiden vara det enda de äter på hela dagen. Passar inte maten, så kanske de bara äter ett eller två knäckebröd. Det är inte speciellt bra. Maten i skolan måste vara aptitlig, god och näringsrik.

Ja, ska de orka göra ett bra jobb i skolan, så…

– Ja, precis. Absolut.

– Men jag vill inte måla skolmaten i mörka färger. Jag har dock lyssnat på dem som har hört av sig till mig. De säger att maten är bedrövlig ibland. Jag har fått både text och bilder på skolmat.

Det känns som att kommunen är ute efter att spara pengar…

– Ja.

Hur ser du på det?

– Nej, det är galet. Vi kan inte spara på sådant som är kopplat till våra barn och ungdomar – varken på tryggheten eller maten.

– Vi har råd att servera bra måltider i skolorna. Det anser jag att vi har. Om vi inte har det, ja, då får vi tänka om.

Har kommunen råd med två kommunalråd i majoritet, så har man kanske även råd med vettig skolmat…

– Ja, det var du som sa det, säger Leif Axelsson.

Foto: Peter A Rosén

Grafik: Sverigedemokraterna