LISTA: Ungsvenskarnas tio krav inför ett eventuellt maktskifte

En ung man med ljust hår pratar med en äldre man.
Anton Liljegren Johansson, ungsvensk och sverigedemokrat, samtalar med en äldre man på valtorget i Oskarshamn under valrörelsen. Foto: Peter A Rosén

ANNONS

OSKARSHAMNS KOMMUN

”Ungsvenskarna pekar ut tio krav inför ett eventuellt maktskifte i Oskarshamns kommun”, skriver Ungsvenskarna och Sverigedemokraterna i ett gemensamt pressmeddelande.

”Ungsvenskarna i Oskarshamn går in i valspurten med rekordmånga medlemmar och fler aktiva unga än tidigare. Inför ett eventuellt maktskifte i Oskarshamn vill Ungsvenskarna att ungas framtid prioriteras i de politiska förhandlingarna. Framför allt lyfts skolan, utbildningen och tryggheten fram, men även kampen för Oskarshamns sjukhus”, skriver Ungsvenskarna och SD.

– Ungsvenskarna har aldrig varit större lokalt och vi har fler ungdomar som vill engagera sig än tidigare. Det ger oss också ett ansvar att se till att ungas frågor inte glöms bort när framtidens Oskarshamn ska formas. En trygg och kunskapsfokuserad skola är helt avgörande för unga människors framtid”, säger 18-årige Anton Liljegren Johansson, kontaktperson för Ungsvenskarna i Kalmar län och sverigedemokrat (han står på elfte plats på SD:s valsedel i kommunfullmäktigevalet och kan därmed bli den yngste någonsin som väljs in i fullmäktigeförsamlingen; hans välkände far, partisekreteraren och riksdagsledamoten Mattias Bäckström (SD), var 21 år när han valdes in i fullmäktige i Oskarshamns kommun 2006).

Tio krav

Ungsvenskarnas tio krav:

1. Stoppa skolstöket – återinför ordning och studiero

Hot, våld och stök ska aldrig få gå ut över elever som vill lära sig. Rektorer ska få tydligare befogenheter och det ska finnas tydliga konsekvenser när elever bryter mot skolans regler. Skolan ska vara en plats där elever kan känna sig trygga och där läraren har möjlighet att bedriva undervisning utan att ständigt behöva hantera störande beteenden. Vi vill stärka lärarnas och rektorernas mandat att ingripa mot elever som upprepade gånger stör undervisningen eller utsätter andra för hot och våld. Regler ska vara tydliga, konsekventa och gälla alla elever. Föräldrar ska också informeras tidigt när en elev uppvisar ett allvarligt eller återkommande problematiskt beteende.

2. Sätt in stöd innan elever halkar efter

Elever som har problem med exempelvis läsning, skrivning eller svenska ska få hjälp tidigt. Ingen elev ska lämnas efter när problemen går att upptäcka och åtgärda i tid. Skolan ska arbeta mer systematiskt med tidiga insatser och uppföljning. Elever som visar tecken på att halka efter ska snabbt få det stöd de behöver, innan problemen växer sig stora. Det kan handla om extra undervisning, specialpedagogiskt stöd eller förstärkt undervisning i svenska. Målet ska vara att varje elev lämnar grundskolan med de kunskaper som krävs för att klara gymnasiet och senare arbetslivet

3. Inför skolväktare och trygghetsvärdar på utsatta skolor

Det ska finnas fler vuxna på plats som kan ingripa snabbt vid hot, våld och droganvändning. På skolor där problemen är störst ska även kameraövervakning kunna användas. Trygghetsvärdar och skolväktare ska kunna finnas på de skolor där behovet är störst och fungera som en extra trygghet för både elever och personal. De ska kunna förebygga konflikter, upptäcka otrygga situationer och snabbt tillkalla polis eller annan hjälp vid behov. Kameraövervakning ska kunna användas på särskilt utsatta platser och i enlighet med gällande lagstiftning.

4. Stärk svenska språket och svensk kultur i skolan Svenska ska vara det självklara huvudspråket i undervisningen och svenska traditioner och kulturarv ska få en tydligare plats i skolan. Goda kunskaper i svenska är en förutsättning för att kunna klara skolan, delta i samhällslivet och senare etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi stärka svenskundervisningen och säkerställa att elever får tillräckliga kunskaper i svenska. Skolan ska också ge eleverna kunskap om Sveriges historia, kulturarv, traditioner och demokratiska utveckling.

5. Inför demokratiundervisning med substans

Istället för symbolpolitik vill vi se riktiga övningar i demokrati, t.ex. skolval, debatter och beslutsfattande rollspel, gärna i samverkan med kommunen. Där är även Ungsvenskarnas förslag om införande av en temadag i demokrati en viktig del i det arbetet. Elever ska inte bara läsa om demokrati i en lärobok – de ska få möjlighet att praktiskt förstå hur demokratiska beslut fattas. Genom exempelvis debatter, motioner, omröstningar och rollspel kan eleverna få en bättre förståelse för hur kommunen, riksdagen och andra demokratiska institutioner fungerar. En återkommande demokratidag kan samla flera av dessa aktiviteter och skapa ett större intresse för samhällsfrågor.

6. Krav på utdrag ur belastningsregistret – även för entreprenörer och skolskjuts

Vi vill införa krav på utdrag ur belastningsregistret för alla som ska arbeta inom skolans område – även entreprenörer, tillfälliga aktörer och de som kör skolskjuts. Det är en självklarhet för barnens trygghet. Reglerna ska inte kunna kringgås genom att en person arbetar för ett externt företag i stället för att vara direkt anställd av kommunen eller skolan. Samma krav på trygghet ska gälla oavsett vem som utför uppdraget. Rutinerna ska också följas upp så att kommunen vet vilka personer som regelbundet arbetar nära barn och ungdomar.

7. Stärk barn- och ungdomsidrotten – grunden för ett hälsosamt liv

Vi vill rikta resurser till föreningslivet för att fler barn och unga ska kunna delta i idrott, oavsett familjens ekonomi. Avgiftsfria prova-på-aktiviteter bör uppmuntras. Föreningslivet spelar en viktig roll för barns hälsa, gemenskap och möjlighet att träffa vuxna förebilder. Kommunens stöd ska därför bidra till att sänka trösklarna för deltagande och göra det möjligt för fler barn att prova olika idrotter. Vi vill också se en tydligare uppföljning av kommunens föreningsstöd så att pengarna går till verksamhet som faktiskt kommer barn och ungdomar till del.

8. Inför utökad tillgång till simskola och vattenvana

Alla barn ska få chansen att lära sig simma tidigt. Simkunnighet är en livsviktig färdighet som också främjar hälsa och självförtroende. Ingen elev ska lämna grundskolan utan att ha fått möjlighet att utveckla grundläggande simkunnighet och vattenvana. Kommunen bör därför säkerställa att simundervisningen är tillräcklig och att elever som behöver extra stöd får möjlighet till detta. Särskilda insatser bör kunna riktas mot elever som av olika anledningar inte fått möjlighet att lära sig simma tidigare.

9. Stoppa stöd till föreningar som inte motverkar kriminalitet

Föreningsbidrag ska villkoras med att föreningar aktivt arbetar mot droger, brottslighet och antisocialt beteende. Föreningslivet ska vara en positiv kraft i samhället och bidra till att barn och ungdomar får en meningsfull fritid. Kommunen ska därför ställa tydliga krav på föreningar som tar emot skattebetalarnas pengar. Det ska finnas nolltolerans mot exempelvis narkotika, våld, hot, kriminella nätverk och annan allvarlig misskötsamhet inom verksamheten. Föreningar som inte lever upp till kraven ska kunna få sitt stöd minskat eller indraget.

10. Följ upp alla som får försörjningsstöd och bidrag – regelbundet och noggrant

Skattepengar ska aldrig gå till fusk. Vi vill ha återkommande uppföljning av alla som får ekonomiskt bistånd, boendestöd eller andra bidrag – för att säkerställa att ingen lurar systemet eller lever på skattebetalarnas bekostnad utan giltig grund. Kommunen ska ha fungerande kontroller för att upptäcka felaktiga utbetalningar och bidragsfusk. Uppgifter ska så långt det är möjligt kontrolleras mot relevanta register och förändringar i den enskildes situation ska följas upp. Samtidigt ska den som faktiskt har rätt till stöd kunna känna sig trygg med att få hjälp. Målet är att varje skattekrona ska användas på rätt sätt och att resurserna ska gå till dem som verkligen behöver dem.

”Ungsvenskarna kommer att fortsätta sin kampanj runt om i Kalmar län under valrörelsen med fler aktiviteter och möjlighet för unga att träffa företrädare och engagera sig”, skriver Ungsvenskarna och SD.

SD lyssnar på Ungsvenskarna

– Vi vill att fler unga ska kunna se en framtid i Oskarshamn. Då krävs en skola som ger kunskaper, ett samhälle där man känner sig trygg och ett föreningsliv där unga får möjlighet att utvecklas. Det är frågor vi kommer att driva hårt om det finns möjlighet att åstadkomma ett maktskifte i Oskarshamn, säger Anton Liljegren Johansson.

– Det är svårt att inte imponeras av den kraft, målmedvetenhet och framtidstro som Anton och Ungsvenskarna visar. Vi har en otrolig tillgång i vår lokala ungdomspolitik, och deras engagemang stärker hela vår rörelse. Det stärker också demokratin när unga inte bara får komma till tals, utan ges verkligt inflytande över de beslut som formar deras framtid. Sverigedemokraterna i Oskarshamn tar därför emot både engagemanget och de tio kraven med varmt hjärta. Vi kommer självklart att lyssna på Ungsvenskarna och ta stor hänsyn till deras förslag när vi utvecklar vår skolpolitik och arbetar för en tryggare vardag för Oskarshamns elever, säger Ted Nyberg, ordförande för Sverigedemokraterna i Oskarshamn.

Två män står och pratar med varandra.
Ungsvensken och sverigedemokraten Anton Liljegren Johansson i samspråk med Ted Nyberg (SD) på valtorget i Oskarshamn. Foto: Sverigedemokraterna

Läs mer om valet 2026 på vår valsajt

+1
22
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1

ANNONS

ANNONS

Få vårt nyhetsbrev gratis varje lördag! Veckans mest lästa och engagerande artiklar, tips på evenemang mm.

ANNONS

ANNONS

Vill du synas här? Boka en lokal annons!

Från 500 kr/vecka