OSKARSHAMN
En mamma i Oskarshamn ringer till ON på tisdagen och undrar varför inte resursklasserna/resursskolorna finns kvar i kommunen.
– Många föräldrar pratar om hur stökigt det blev i många klasser efter att resursklasserna försvann, säger hon.
Mamman berättar att hon själv kommer ihåg resursklasserna från sin egen skoltid.
– Många av dem som gick i en resursklass på den tiden, då jag var barn, är lyckade vuxna i dag. Så varför tog man bort de här klasserna? Det är ju knappast som så att Oskarshamns kommun inte har råd att ha resursklasser. Och det kan inte betraktas som kränkande för de berörda barnen – resursklasser har man för barnens bästa.
Mamman, som använder sig av rätten att vara anonym i artikeln, konstaterar att elever med studiesvårigheter numera får stöd i klassen i stället.
”Många av de här eleverna kan vara stökiga – och det stör andra barn”
MAMMA I OSKARSHAMN
– Många av de här eleverna kan vara stökiga – och det stör andra barn.
Barn med särskilda behov mår sannolikt bäst i en mindre klass – där de får hjälp av speciallärare, fastslår mamman.
– Det kan vara svårt för en del att koncentrera sig i en stor klass. Andra föräldrar har berättat att det finns barn som sitter med hörselkåpor på sig i en del klasser, på grund av att det är så stökigt i klassrummet. Så ska det inte vara.
”2012 togs ett beslut om att de skulle avvecklas”
ANTON SEJNEHED (S), ORDFÖRANDE I BILDNINGSNÄMNDEN I OSKARSHAMNS KOMMUN
ON kontaktar bildningsnämndens ordförande Anton Sejnehed (S).
Varför försvann resursskolorna?
– Vi hade kommunala resursskolor/klasser, men 2012 togs ett beslut om att de skulle avvecklas och detta till följd av att skollagen fokuserar på inkludering av barn i skolan – samt att vi såg att det ledde till exkludering och ett utanförskap, svarar Anton Sejnehed.
”I Oskarshamns kommun arbetar vi med att inkludera alla barn i klassrummet”
ANTON SEJNEHED
– I Oskarshamns kommun arbetar vi med att inkludera alla barn i klassrummet. Detta gör vi genom att i kompetensutvecklingen för våra medarbetare lyfta frågor om hur man kan tänka kring bemötande, förhållningssätt och upplägg av undervisningen och utformningen av klassrummen för att möta alla barn och elever. På våra högstadieskolor arbetar vi också med något som kallas stödet. I stödet kan elever med särskilda behov få extrastöd, utöver det som ges i klassrummet. Hur mycket eleverna är på stödet varierar beroende på elevens behov. Stödet finns på skolan till skillnad från resursskolorna som låg på andra platser. Jag besökte i fredags stödet på en av våra skolor och pratade där med elever och medarbetare som beskrev en välfungerande verksamhet.
– Därutöver finns flera olika lösningar utifrån barn och elevers behov. Det kan handla om en mindre undervisningsgrupp i särskilda ämnen, eller stöd i klassrummet vid särskilda situationer. I budgeten för nästa år ökar vi resurserna till verksamhetsstödet, vilket är extra resurser till de barn och elever som har särskilda behov, säger Anton Sejnehed.
Foto: Freepik
Chefredaktör & ansvarig utgivare
