INSÄNDARE
Har du svårt att få ekonomin att gå ihop?
Bor du trångt på grund av att du inte har råd med en större bostad?
Vad tycker du då om marknadshyror, där hyran i högre grad styrs av efterfrågan och människors betalningsvilja?
Låter det bra?
Låter det bra?
Nej, jag tänkte väl det.
Hyresgästföreningen har låtit konsultföretaget Ramboll genomföra scenarioanalyser av vad marknadshyror skulle kunna innebära i sju svenska städer.
Enligt analyserna skulle hyrorna i de undersökta städerna öka med i genomsnitt omkring 25 procent.
I flera av städerna ligger de beräknade genomsnittliga höjningarna på mellan 20 och 40 procent.
Vad skulle det innebära?
”En hyra på 10 000 kronor skulle efter en höjning på 20 procent landa på 12 000 kronor”
Margaretha Thidé, Arboga
En hyra på 10 000 kronor skulle efter en höjning på 20 procent landa på 12 000 kronor.
Vid en höjning på 40 procent skulle den bli 14 000 kronor.
Det innebär mellan 2 000 och 4 000 kronor mer i månaden.
Det rör sig om scenarioanalyser och inte om en exakt prognos för varje enskild lägenhet.
Men beräkningarna visar vilken utveckling Hyresgästföreningen befarar om hyrorna i högre grad sätts efter marknadens betalningsvilja.
Ännu större hyreshöjningar
I vissa attraktiva bostadsområden blir de beräknade höjningarna ännu större.
I Stockholm handlar det om upp till 78 procent och i Göteborg om upp till 58 procent.
Om hyrorna inte längre förhandlas kollektivt riskerar hyresgästernas inflytande att minska, samtidigt som hyrorna kan stiga kraftigt där efterfrågan är stor.
Frågan är därför viktig inför valet.
Moderaterna har lanserat så kallade trygghetshyror, som Hyresgästföreningen beskriver som en form av marknadshyra när nya hyreskontrakt tecknas.
Den som vill slå vakt om dagens system med kollektivt förhandlade hyror bör fråga partierna tydligt var de står.
Margaretha Thidé
Arboga
