Mathias Karlsson befarar att de styrande politikerna egentligen inte vill ha en ny arena i Oskarshamn

Mathias Karlsson befarar att de styrande politikerna egentligen inte vill ha en ny arena i Oskarshamn

2022-05-16 Av av Peter A Rosén

OSKARSHAMN

Det nya Kustlandspartiet anser att den nya hockey- och evenemangsarenan i Oskarshamn bör byggas på det gamla soptippsområdet i Fredriksberg.

Det berättar partiledaren Mathias Karlsson, som nyligen gick ur Liberalerna och kort därpå lämnade oppositionsrådsposten och övriga kommunuppdrag.

Han undrar dessutom om den politiska majoriteten verkligen vill bygga en ny arena.

Kustlandspartiet konstaterar att Fredriksberg ligger nära Oskarshamns centrum – med ett bra skyltläge.

– Vi måste ta ansvar för hur vi hanterar våra gemensamma medel. En placering vid E22, med ett sådant skyltläge, ger möjligheter för verksamheter att synas, och få in sponsorpengar, vilket kan påverka förutsättningarna i framtiden. Även kommunen får ett bra skyltläge.

”Vi ser också ett stort värde i att Herrgårdssjön kan grävas fram och ligga som ett smycke intill det nya området”

MATHIAS KARLSSON, KUSTLANDSPARTIET

– Vi ser också ett stort värde i att Herrgårdssjön kan grävas fram och ligga som ett smycke intill det nya området. Vi kan skapa en fin och härlig vandringsled längs med Döderhultsbäcken, en försköning som kan nyttjas av alla som ska till området. Det blir ett jättetillskott, som vandringsled, även när det inte är någon match i det aktuella området.

Porträttbild på Mathias Karlsson, partiledare för Kustlandspartiet i Oskarshamns kommun
Mathias Karlsson, Kustlandspartiet. Foto: Peter A Rosén

Soptippsområdet är förstås i behov av en rejäl sanering innan en eventuell arenabyggnation.

– Ja, men det måste ändå göras så småningom, påpekar Mathias Karlsson i en intervju med ON på måndagen.

– Och det är viktigt att tänka på långsiktigheten – att man tänker framåt.

Fredriksbergsområdet skulle kunna användas till både idrott och handel, konstaterar han och hans partikamrater.

”Ny sporthall”

– Det är en stor yta, på 17 hektar, som tillåter oss att expandera inom både inom hockey, andra idrotter, och mässverksamhet. Därmed kan vi möta behov som uppstår i framtiden. Vi kan exempelvis bygga en ny sporthall i området – och IK Oskarshamn säger redan i dag att de behöver tre isytor framöver. De ryms inte vid tennishallen, där träden och den begränsade ytan troligen innebär att man inte kan bygga arenan på den platsen. Går det, så får man kompromissa bort mycket – och den får pressas dit med skohorn.

– Hur mycket dyrare kommer det att bli med alla tillämpningar som platsen och nya förutsättningar kommer att ge? Vi får nog vara beredda på att arenan får ritas om och anpassas många gånger under tiden, säger Mathias Karlsson.

”Det tar inte längre tid än något annat förslag”

– Hur hanterar vi ett nej vid tennishallsområdet? Det är viktigt med ett parallellt spår. Det är bara att ge tjänstemännen ett utredningsuppdrag. Kostnaden och finansieringen kommer att vara avgörande för om det går att genomföra. Finansieringsdelen får vi således återkomma till, säger Mathias Karlsson, som konstaterar att arenan kommer att vara en av de stora valfrågorna i kommunen.

Hur lång tid skulle allt ta, med ert förslag?

– Det tar inte längre tid än något annat förslag. Jag tror snarare att det här går fortare. Här finns det nämligen en stor yta att jobba med – det finns inte så många som är negativt inställda till att vi försöker gå framåt här. Sedan är det bara en fråga om att sanera också – och det kommer vi ändå att behöva göra på sikt, som sagt var. Men här får vi en möjlighet att komma i gång med det och undersöka vilken typ av sanering som måste göras. Talar vi om arena-, handel- och kontorsverksamhet i området, så är det inte så stora krav på saneringen. Då kan man klara sig undan ganska bra. Det blir inte så dyrt.

– Vi får dessutom en yta som blir väldigt flexibel för andra aktiviteter. Marknadsföringsmässigt är läget jättebra, med tanke på närheten till E22:an. Det är en viktig faktor.

Hur mycket kostar saneringen, tror ni?

– Det finns ingen kalkyl på det. Det finns dock spekulationer på kostnader ända uppemot 40 miljoner kronor för att göra i ordning den marken. Men egentligen har vi ingen aning.

– Saneringen på tekniska kontorets gamla område kostade knappt 20 miljoner kronor. Men just nu har vi ett fönster öppet – med tanke på Storskogen, som kan ta emot förorenade massor.

Hur tidskrävande är saneringen?

– När man väl börjar, så går det nog ganska fort. Det handlar om att gräva upp det och köra det till Storskogen. Det rör sig följaktligen inte om några längre transporter. När man är där och sanerar, så kan man även gräva upp Herrgårdssjönsytan och ta upp de massorna – så att man tar allt i ett enda stort paket.

Men kommunen kan inte få något saneringsbidrag från staten?

– Nej, det tror jag inte. Det är nog en kostnad som kommunen får ta själv. Men det är en kostnad som vi ändå måste ta, eftersom det är en egen deponi.

Ni ser således flera nackdelar med en ny arena på tennishallsområdet?

– Ja, vi vet ju att behovet är större än två isytor. Och hockeyn är en del – vi vill se möjligheter till fler isaktiviteter, som konståkning och curling, med mera. Då måste man ta höjd för det redan nu. Vi ska inte sätta oss i en sits där det inte finns några expansionsmöjligheter. Vi behöver ju inte göra samma misstag som man gjorde när Arena Oskarshamn byggdes 2004. Det var tydligt att man inte hade ytor att jobba på. Man kunde inte ha något hopptorn eller en tillräckligt lång bassäng i badhuset.

”Jag misstänker att förslaget om tennishallsområdet egentligen handlar om att man inte ska kunna bygga en ny hall”

– Jag misstänker att förslaget om tennishallsområdet egentligen handlar om att man inte ska kunna bygga en ny hall. Det är ett förslag som är omöjligt att genomföra, både ekonomiskt och ytmässigt. Kanske finns det en baktanke där – men det vet jag inte. Det är i alla fall ett väldigt svårframkomligt alternativ, säger Mathias Karlsson.

”Ännu dyrare”

– Risken finns att man tvingas rita om arenan två–tre gånger under processens gång, och då blir det ännu dyrare. Man blir kanske tvungen att dra ned på publikkapaciteten. I värsta fall måste man kompromissa bort det som anses vara attraktivt med den nya arenan. Och då står vi där med en fördyring utan expansionsmöjligheter.

Vad säger du om Centerns förslag? Partiet vill bygga den nya arenan på östra Storskogen…

– Jag tycker att det är synd. Det är för långt ut. Storskogen är ett industriområde med tung trafik. Vi vill inte att våra ungdomar ska cykla ut dit. Det kan bli lite farligt. I övrigt tycker jag att det är bra att Centerpartiet ändå ser det viktiga med långsiktigheten och att tennishallsområdet inte är en bra plats, säger Mathias Karlsson.

Är ekarna det största hindret på tennishallsområdet?

– Ja, dels ekarna. Man fick ju inte bygga en kastbana i området, så varför skulle vi få bygga en arena? Varför skulle länsstyrelsen säga ja till det? Ingenting har förändrats. Och området är fortfarande för litet även om man får tillstånd att fälla ekarna. Grundförutsättningarna för en expandering i framtiden finns inte. Sedan handlar det om infrastrukturfrågorna i området. Till sist kanske det bara blir en arena för 3 000 åskådare, på grund av att man inte fick plats med något större.

Parkeringsmöjligheterna är också en aspekt i det hela, förstår jag…

– Ja, det blir bökigt om den nya arenan ska ligga på tennishallsområdet. I Fredriksberg finns de nödvändiga parkeringsytorna.

Har kommunen soptippsområdet som en plan B i arenafrågan?

– Liberalerna yrkade om behovet av en plan B, och att det skulle vara Fredriksberg. Men i fullmäktige togs inget beslut om någon plan B. Därefter har dock Henrik (kommundirektören Andersson) sagt att kommunen kommer att titta på alternativ. För att komma framåt borde man ge ett uppdrag till tjänstemännen om att titta på förutsättningarna på soptippsområdet. En utredning för 100 000 kronor kan verkligen ge ett ordentligt beslutsunderlag.

”Frågan är om man ens vill lösa det?”

Ja, man måste kanske utreda två ställen samtidigt…

– Ja, om man verkligen vill bygga en ny arena – och om man vill att staden ska växa. Då måste man titta på alternativ som är realistiska även på lång sikt. Det saknar jag i dag. Frågan är om man ens vill lösa det?

– Väljer man att ha arenan på Fredriksbergsområdet, så skulle man verkligen kunna bygga ut badhusverksamheten på ett bra sätt. Det skulle gynna staden jättemycket, besöksmässigt.

Vill ni riva den befintliga ishallen?

– Ja, absolut. Det finns ingen anledning att ha två hallar. Det är alldeles för dyrt. Förslaget som är aktuellt nu, att man ska ha kvar den befintliga hallen samtidigt som man har tagit ett beslut om att bygga en ny hall – det kommer att bli jättedyrt driftsmässigt. Vi ska ju ha råd med det här på sikt också.

Ni anser att man ska ha en träningshall inbakad i den nya arenan?

– Ja, absolut. Och att man kan bygga ut med en tredje isyta på sikt. Men initialt kan det kanske räcka med två.

Vänsterpartiet säger nej till en ny arena. Partiet föreslår i stället att den befintliga hallen ska byggas om – och att en träningshall ska byggas på parkeringsplatsen där Jysk låg tidigare. Hur ser ni på det förslaget?

– Vi har diskuterat en hel del om det. I grunden handlar det om vad kommunen har råd med. Men Vänsterpartiets förslag faller på det här med nybyggnadskraven vid en ombyggnation. Då blir det troligen dyrare att bygga om den gamla hallen jämfört med att bygga en ny. Allt i den ombyggda arenan ska leva upp till de krav som ställs på en ny anläggning. Man tvingas bygga om hela arenan. Och då står vi med en arena som varken är större eller modernare än den vi hade innan.

”Vi tycker att hockeyn och arenan är en viktig del för Oskarshamn och för kommunens möjligheter att synas utåt”

– Vi tycker att hockeyn och arenan är en viktig del för Oskarshamn och för kommunens möjligheter att synas utåt – och då är det bättre att bygga en ny arena än att bygga om Be-Ge Hockey Center. Men vi har inte sagt att vi vill att kommunen ska bygga en ny arena för 550 miljoner kronor. Det finns ett par privata aktörer som har kommit in med prisförslag. Kostnaden ligger runt 350 miljoner kronor om vi köper tjänsten.

Man kan kanske få mervärdespengar också?

– Nej, jag tror inte det. En ny arena ligger inte riktigt inom ramen för mervärdesavtalet.

Varför?

– Det är kanske inte så jobbskapande. Mervärdespengarna ska vara kopplade till sådant som skapar jobb. Därför kan man inte säga att det är självklart att vi kan få mervärdespengar till en ny arena. Mervärdespengarna ska lyfta kommunen och göra den attraktivare för företagen, så att det blir lättare att anställa – alternativt att det skapas nya jobb under en ganska lång tid.

– Arenan betyder jättemycket för kommunen – men kanske inte som jobbskapare.

Men kommunen fick ju pengar för Sagabiografen i Oskarshamn. Den har väl inte skapat särskilt många jobb…

– Nej, men huvudtanken med mervärdesavtalet är att pengarna ska vara jobbskapande, säger Mathias Karlsson.

Fakta / Soptippen i Fredriksberg

Det var mellan åren 1958 och 1978 som soptippen användes som deponi för avfall från Oskarshamn.

Foto: Privat

Miljöfarligt avfall

Här slängde man, exempelvis, hushållsavfall, industriavfall, byggavfall, schaktmassor och miljöfarligt avfall. Soptippen sträcker sig över ett område på ungefär tio hektar.

Enligt kommunen sluttäcktes soptippen, med lera och utgrävda massor av moräntyp, mellan åren 1976 och 1979. Arbetet gjordes utifrån de krav som fanns på den tiden.

”Vid sluttäckningen lades i norr och nedströms deponin en dränering som skulle fånga upp avrinnande lakvatten från deponin. Denna dränering leds till en brunn och en pumpstation där insamlat lakvatten pumpas vidare till Ernemar avloppsreningsverk”, skrev samhällsbyggnadskontoret i ett protokoll från slutet av 2016.

”Stor risk”

”En MIFO fas 1-undersökning och riskklassning för deponin gjordes 2011. Enligt denna riskklassning så har deponin fått riskklass 2, vilket innebär att den utgör en stor risk för människors hälsa eller miljön. I motiveringen till riskklassningen anges att ”områdets känslighet och skyddsvärde bedöms som stort med anledning av att området idag används som rekreationsområde. Föroreningarnas farlighet bedöms också som stora liksom föroreningsnivån på grund av deponins storlek. Spridningsförutsättningarna från deponin bedöms däremot som små utifrån att deponin delvis ligger på material som är täta samt att en inneslutning i celler har gjorts av farligt avfall. Deponin är täckt med täta skikt. Lakvatten från deponin samlas upp och pumpas till reningsverk”, skrev samhällsbyggnadskontoret.

”Mellan åren 2013 och 2014 genomfördes en utökad provtagning vid Fredriksbergs deponi med provtagning av grundvatten, ytvatten och lakvatten. Slutsatserna från dessa provtagningar är att det sannolikt finns en påverkan på Döderhultsbäcken från den nedlagda deponin i Fredriksberg, men den är inte så stor att den bedöms påverka statusen i bäcken. Halter av vissa ämnen ökar i bäcken vid passagen vid Fredriksberg, men inte i sådan omfattning att några åtgärder bedöms nödvändiga i nuläget. Halter av vissa ämnen har hittats i grundvattnet utanför deponigränsen som tyder på ett visst läckage från deponin.”

Liberalerna har föreslagit att soptippen ska saneras och partiet har i en motion påpekat att Naturvårdsverket har ett bidrag som kommuner kan söka för att finansiera sanering av förorenad mark som man kan bygga bostäder på.

Partiet har betonat att det i samband med saneringen av hamnen kändes extra viktigt att ta tag i de områden som direkt kan ge en fortsatt förorening av hamnen.

”Inte möjligt att bebygga”

Den dåvarande majoriteten i samhällsbyggnadsnämnden avslog motionen i slutet av 2016, med hänvisning till att området vid Fredriksbergs soptipp ”inte är möjligt att bebygga med bostäder”.

”Grundvattnet för området bedöms inte vara skyddsvärt och det är framförallt påverkan på Döderhultsbäcken som bör styra om åtgärder ska vidtas. Den provtagning som utfördes medverkade till att ett skärpt kontrollprogram för fortsatt kontroll av läckaget från deponin tagits fram. Årliga kontroller i olika intervall utförs nu på ytvatten, grundvatten och lakvatten”, skrev samhällsbyggnadskontoret i slutet av 2016.

”Förhållandena vid en nedlagd deponi skiljer sig från dem som råder vid andra typer av förorenade områden. Innehållet i en deponi är ofta extremt heterogent. Och i princip kan inga föroreningar uteslutas finnas i deponin. Deponier utgör också ofta stora volymer, vilket gör att det i många fall inte är möjligt att sanera deponierna genom att gräva bort avfallet. De flesta nedlagda deponier innehåller organiskt material, vilket gör att det bildas deponigas som kan utgöra en risk för explosioner vid grävning.”

”Väldigt kostsamt”

”Vanligaste förekommande åtgärderna på nedlagda deponier är att provtagning av lakvatten och grundvatten sker, lakvattenrening och eventuellt en slutlig täckning av deponin. Att gräva bort deponin, eventuellt också genom sortering och eventuell återvinning av det material som finns i deponin är väldigt kostsamt. Det betyder också att stora mängder massor måste läggas på en deponi någon annanstans.”

”För att söka bidrag från Naturvårdsverket för sanering av förorenade områden för att bygga bostäder krävs följande: Utförda miljötekniska undersökningar som visar föroreningens omfattning. Framtagna lämpliga saneringsåtgärder och uppskattade kostnader. Ett beslut om att upprätta detaljplan för bostäder. En huvudman för saneringsåtgärden. En av Naturvårdsverkets godkänd ansvarsutredning. En bedömning av värdeökningen.”

”En utökad provtagning är utförd vid den nedlagda deponin i Fredriksberg. Denna utökade provtagning har dock inte medfört någon ny riskklassning enligt MIFO fas 2, vilket skulle behöva kompletteras för att ansöka om bidrag för sanering. Deponins utbredning är inte heller helt avgränsad och ytterligare provtagning för att bedöma vart deponins gränser går skulle behövas inför en eventuell sanering.”

”Pågående miljöfarlig verksamhet”

”I och med den utökade provtagningen som är utförd bedöms inte bortgrävning av materialet som en lämplig saneringsåtgärd och några uppskattade kostnader för en sådan åtgärd finns inte framtagna.”

”Ansvar att förvara avfall i en deponi räknas som pågående miljöfarlig verksamhet även om deponin inte tar emot något nytt avfall, enligt 9 kap miljöbalken. Det beror på att utsläppen av föroreningar ändå fortsätter. Därför gäller miljöbalkens regler, och den som är ansvarig för deponin måste också utföra åtgärder för att minska miljöpåverkan”, skrev samhällsbyggnadskontoret.

Foto: Privat
Dela gärna artikeln: