EKONOMI
Högre ersättningstak, nya regler för bostadsbidrag och en höjd åldersgräns för skattelättnaden till äldre.
Flera förändringar väntar under 2027.
Samtidigt kan nästa deklaration bli en ekonomisk besvikelse för den som har lån utan säkerhet.
ON har gått igenom ett urval av förändringarna som påverkar hushållens ekonomi framöver. Genomgången bygger på myndigheternas besked och politiska beslut som hade publicerats fram till den 2 oktober.
Ersättningstaken höjs
Regeringen har fastställt prisbasbeloppet för 2027 till 59 600 kronor. Det är en höjning med 400 kronor, motsvarande cirka 0,7 procent, jämfört med 2026.
Prisbasbeloppet används vid beräkningen av flera ersättningar. Höjningen innebär bland annat att taken för sjukpenning och föräldrapenning stiger. Även garantipensionens nivåer höjs.
Ett högre tak innebär dock inte att alla som får sjukpenning eller föräldrapenning automatiskt får mer pengar.
Ersättningen beror även på inkomsten och de övriga villkoren.
Skattelättnaden kommer senare
Den 1 januari 2027 höjs åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget, som sänker skatten på bland annat pensionsinkomster.
För personer födda 1960 eller senare innebär förändringen att avdraget ges från det år de fyller 68, i stället för 67.
Den som är född 1960 får alltså det förhöjda grundavdraget först under 2028. Hur stor skillnaden blir i kronor beror bland annat på inkomsten och kommunalskatten.
Det finns också ett separat förslag om att förstärka jobbskatteavdraget för seniorer som arbetar. Enligt Finansdepartementets beräkning skulle det ge en skattesänkning på i genomsnitt knappt 1 600 kronor om året.
I samma förslag ingår en höjd åldersgräns: den som får det särskilda jobbskatteavdraget skulle behöva ha fyllt 67 år vid årets början, jämfört med dagens 66 år.
Detta är ett remitterat förslag inför budgeten för 2027 och ska skiljas från den redan beslutade förändringen av grundavdraget. Jobbskatteavdraget gäller arbetsinkomster.
Avdraget försvinner helt
För hushåll med blancolån, kortkrediter och andra lån utan säkerhet har en viktig förändring redan börjat gälla.
För räntor som betalas under 2026 finns inget ränteavdrag för lån som inte uppfyller kraven på säkerhet. Det märks i deklarationen våren 2027. Under inkomståret 2025 var hälften av dessa ränteutgifter fortfarande avdragsgilla.
Ett räkneexempel visar skillnaden:
Den som betalade 20 000 kronor i ränta på ett lån utan säkerhet under 2025 kunde få en skattereduktion på 3 000 kronor. Det förutsätter ett kapitalunderskott inom gränsen för 30 procents skattereduktion och tillräckligt mycket skatt att räkna av mot.
Med samma ränteutgift under 2026 blir skattereduktionen för lånet noll kronor.
Ränteavdrag finns däremot kvar för exempelvis bolån som uppfyller reglernas krav.
Högre skattefri nivå för sparandet
Nästa deklaration innehåller också en förändring som kan vara positiv för sparare.
Från och med inkomståret 2026 är den skattefria grundnivån 300 000 kronor för det sammanlagda sparandet på investeringssparkonto, kapitalförsäkring och PEPP-produkter. Tidigare var nivån 150 000 kronor.
Gränsen gäller per person för det sammanlagda sparandet, inte för varje konto. Beskattningen bygger på ett beräknat kapitalunderlag.
För ISK är skatten under inkomståret 2026 1,065 procent på den del av kapitalunderlaget som överstiger den skattefria nivån. Avdraget hanteras automatiskt i deklarationen.
Bostadsbidraget ändras
Från den 1 januari 2027 införs nya regler för bostadsbidrag. För många mottagare ska bidraget beräknas utifrån månadsinkomster i stället för en uppskattad årsinkomst.
Tanken är att ersättningen ska följa inkomsten bättre och att färre ska behöva betala tillbaka pengar i efterhand.
Förändringen innebär inte en generell höjning av bostadsbidraget. Beloppet kan förändras när inkomsten förändras.
De nya reglerna gäller beslut från och med årsskiftet. Den som redan har ett pågående beslut omfattas först när det löper ut och personen söker nytt bostadsbidrag. Egenföretagare och personer med inkomster från utlandet omfattas inte av övergången till månadsinkomster, enligt Försäkringskassan.
Nya regler för försörjningsstödet
Riksdagen har beslutat om ett reformerat försörjningsstöd, det som ofta kallas socialbidrag.
Huvuddelen av lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027. Reformen omfattar bland annat förändringar av riksnormen, en begränsning av försörjningsstödet för större hushåll och ett minskat utrymme att bevilja stöd över riksnormens nivå.
Det så kallade bidragstaket är alltså flera förändringar av försörjningsstödet. Det är inte ett gemensamt tak för alla svenska bidrag och ersättningar.
Även reglerna om bistånd till boendekostnader vid andrahandsuthyrning skärps.
Kvalificeringskrav införs
Vid årsskiftet införs också kvalificeringskrav för vissa ersättningar till personer som flyttar till Sverige.
Det berör bland annat barnbidrag, bostadsbidrag och vissa andra bosättningsbaserade ersättningar. Rätten till ersättning ska då prövas mot nya villkor om bosättning eller arbetsinkomst.
Personer som är bosatta i Sverige före den 1 januari 2027 omfattas inte av de nya kvalificeringsbestämmelserna, enligt Försäkringskassan.
Den lägre matmomsen gäller även nästa år
Momsen på livsmedel sänktes från 12 till 6 procent den 1 april 2026.
Den beslutade sänkningen gäller till och med den 31 december 2027. Hushållen behöver alltså inte räkna med att matmomsen återgår till 12 procent vid det kommande årsskiftet.
Vad som gäller därefter beror på om nya beslut fattas. Den nuvarande sänkningen är tillfällig.
