POLITIK
Det är fler män än kvinnor i riksdagen, region- och kommunfullmäktige. Men könsfördelningen skiljer sig mycket åt beroende på parti och politisk nivå, visar ny statistik från SCB.
I SCB:s undersökning om nominerade och valda som publiceras i dag finns statistik om nominerade och valda i valen 2022.
– Inte mycket har hänt med könsfördelningen i Sveriges folkvalda församlingar efter höstens val. Det är genomgående färre kvinnor än män som har valts in i riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige, säger Jonas Olofsson, som arbetar med demokratistatistik på SCB.
Färre kvinnor
Av kandidaterna som valdes in i riksdagen var 46 procent kvinnor och i landets kommunfullmäktige var andelen 43 procent.
– I riksdagen och kommunfullmäktige var andelen kvinnor och män oförändrad efter höstens val jämfört med de som valdes in fyra år tidigare, säger Jonas Olofsson.
I regionfullmäktige ökade andelen kvinnor från 48 till 49 procent.
Stora skillnader
Könsfördelningen är på samtliga politiska nivåer minst jämn bland kandidaterna under 30 år och bland kandidaterna som är 65 år och äldre.
– Det är tydligast är bland unga riksdagsledamöter, där 24 procent av de invalda är kvinnor. Samtidigt var det en relativt liten grupp unga som valdes in i riksdagen, säger Jonas Olofsson.
Ojämn könsfördelning
Könsfördelningen skiljer sig mycket åt mellan partierna och mellan de olika politiska församlingarna runt om i landet. När en andel överstiger 60 procent och den andra hamnar under 40 brukar det betraktas som en ojämn könsfördelning.
– I riksdagen hade Sverigedemokraterna följt av Kristdemokraterna högst andel män bland sina invalda kandidater med 74 procent respektive 68 procent. I andra änden hamnar Vänsterpartiet följt av Miljöpartiet med en betydligt högre andel invalda kvinnor, 71 procent respektive 67 procent, säger Jonas Olofsson.
Även i regionfullmäktige och kommunfullmäktige är Sverigedemokraterna det parti som har högst andel män bland sina kandidater, 65 respektive 72 procent. Vänsterpartiet har även här högst andel kvinnor: 63 procent i regionfullmäktige och 53 procent i kommunfullmäktige.
Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag
