EKONOMI
Under de senaste fem åren har svenska hushåll gått från att låna mer till att öka sparandet. Själva sparandet har också förändrats, nu väljer fler att spara i fonder i ställer för att sätta in pengar på bankkonton.
– Under de två decennierna före pandemin lånade hushållen mer än de sparade. Därefter skedde en dramatisk förändring. I stället för att leva över sina tillgångar drog hushållen i handbromsen, säger Linus Eriksson, nationalekonom på SCB.
En ny analys från SCB visar att hushållens likvida finansiella sparande har ökat med 974 miljarder kronor under de senaste fem åren. Sättet som hushållen sparar på har också förändrats under den här perioden.
Stora nettoinsättningar
Mellan 2020 och 2022 gjorde hushållen historiskt stora nettoinsättningar på bankkonton, där de sparade cirka 200 miljarder kronor per år. Men under 2023 och 2024 sjönk insättningarna till under 50 miljarder kronor. Samtidigt ökade sparandet i fonder rejält.
– Mellan 2023 och 2024 nettoköpte hushållen fondandelar för närmare 250 miljarder kronor. Det kan jämföras med fondköp för totalt 18 miljarder de två föregående åren, säger Linus Eriksson.
De senaste årens tuffare ekonomiska läge har också lett till ett skifte i valet av sparkonton. Under större delen av 2000-talet placerade hushåll främst sitt kortsiktiga sparande på så kallade avistakonton, det vill säga lönekonton och liknande konton med fria uttag.
Ökade sparandet
När inflationen steg efter pandemin höjdes också räntan på konton med villkor mer än på avistakonton. Hushållen valde då att öka sparandet på konton med villkor.
– Nu när inflationen har sjunkit har också inlåningsvolymen till konton med villkor stabiliserats. Men, den ligger fortfarande på en nivå som är dubbelt så hög som före räntehöjningsperioden under 2023/2024, säger Marcus Gustavsson, nationalekonom på SCB.
SPARA PENGAR: Så fungerar ränta-på-ränta-effekten
Redaktör, annonsering, webb- & ekonomiansvarig. Kontakta mig gärna om du är intresserad av att annonsera på ON!
