SVERIGE
Sverige har länge setts som ett föregångsland för en familjevänlig politik, men sedan 2010 har trenden vänt dramatiskt. En ny skrift från regeringens utredning En framtid med barn visar nu att det inte är ekonomiska faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet – utan snarare en djupgående förändring i livsstil, framtidstro och ungas välmående.
Socialminister Jakob Forssmed (KD) betonar vikten av den nya kunskapen som presenteras i utredningens andra skrift, författad av Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet. Enligt ministern är insikterna avgörande för att regeringen ska kunna arbeta mot ett mer barnvänligt samhälle.
Under en lång period utmärkte sig Sverige internationellt med höga födelsetal och en jämlik fördelning mellan olika samhällsgrupper. Men sedan början av 2010-talet föds betydligt färre barn, och Sverige börjar nu alltmer likna mönstret i många andra länder.
Det som är särskilt utmärkande för den svenska nedgången är att den främst handlar om det första barnet. De som väl har blivit föräldrar väljer fortfarande att skaffa ett andra eller tredje barn i ungefär samma utsträckning som tidigare.
Inte en fråga om ekonomi
Forskningen slår hål på myten om att det främst är sämre ekonomi eller brist på partners som bromsar barnafödandet. Nedgången syns i stället över hela landet och i alla socioekonomiska grupper. Det handlar snarare om att par väljer att vänta längre med att bilda familj eller väljer att avstå helt.
Enligt rapporten finns det en svagare vilja i samhället att ingå långsiktiga åtaganden, såsom äktenskap och föräldraskap. Detta kopplas samman med en ökad oro för framtiden och ett hårdare samhällsklimat. Dessutom pekar forskarna på att sociala medier skapar idealiserade och svåruppnåeliga bilder av livet, vilket i kombination med en ökande psykisk ohälsa bland unga vuxna, tycks påverka beslutet att skaffa barn negativt.
Utredningen leds av Åsa Hansson, docent i nationalekonomi, och arbetet fortsätter nu med att analysera hur politiken kan anpassas för att vända utvecklingen.
Orsaker till det minskade barnafödandet
Enligt utredningens analys beror nedgången sedan 2010 på följande faktorer:
- Färre förstagångsföräldrar: Den stora förändringen ligger i att allt fler väljer att inte skaffa sitt första barn, eller att vänta betydligt längre upp i åldrarna.
- Svagare vilja till långsiktiga åtaganden: En generell trend där både familjebildning och giftermål prioriteras lägre eller skjuts på framtiden.
- Framtidsoro: Ett mer negativt samhällsklimat och en ökad oro för vad framtiden bär med sig påverkar beslutet att bli förälder.
- Psykisk ohälsa: Den ökande ohälsan bland unga vuxna tros vara en bidragande faktor till att man inte känner sig redo eller villig att skaffa barn.
- Sociala mediernas påverkan: Idealiserade bilder av hur livet ska se ut kan skapa en press som gör att tröskeln för att bilda familj upplevs som högre.
- Förändrade livsstilsval: Beslutet att inte skaffa barn kan inte längre förklaras av ekonomiska konjunkturer, utan handlar om förändrade beteenden och prioriteringar i alla samhällsklasser.
LÄS MER: Utredningen för en framtid med barn
Redaktör, annonsering, webb- & ekonomiansvarig. Kontakta mig gärna om du är intresserad av att annonsera på ON!
