OSKARSHAMN
Vår tidning har tidigare berättat att Sverigedemokraterna har lämnat in en motion om språkkrav inom äldreomsorgen i Oskarshamns kommun.
Partiet har nu fått ett svar från kommunstyrelseförvaltningen.
Ett svar som företrädare för de andra partierna har ställt sig bakom.
I yttrandet från kommunstyrelseförvaltningen står det att kommunen, via kommunens bemanningsenhet, anställde totalt 296 vikarier inför den gångna sommaren.
”Detta för att täcka upp för ledigheter och sjukfrånvaro under sommarmånaderna, men även resten av året.”
Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att många av dem som är intresserade av att arbeta inom omsorgen är av utländsk härkomst.
Vid rekryteringen tittar kommunen främst på kompetens, personlig lämplighet och språkkunskap.
Här är rutinen som kommunen följer:
1. Inkommen skriftlig ansökan granskas utefter kriterierna kompetens, personlig lämplighet och språkkunskap. Möter ansökan ej kraven sållas den sökande bort.
2. Gruppintervju genomförs. Här är ett av kriterierna för att gå vidare i rekryteringen att de ansökande kan förstå och göra sig förstådda i ett samtal på svenska.
3. Hälsodeklaration delas ut till de ansökande, här kontrolleras att de ansökande är tillräckligt förtrogna med det svenska språket i skrift för att fylla i hälsodeklarationen korrekt.
4. De som uppfyllt kriterier och krav i de tre första stegen bokas sedan in på introduktionspass i en av omsorgens verksamheter. Även i detta steg sker en bedömning av hur den ansökande uppfyller kriterierna – kompetens, personlig lämplighet och språkkunskap.
5. Efter bedömning på arbetsplats avgörs om personen är lämplig eller ej för anställning som vikarie inom kommunens äldreomsorg samt omsorg för personer med funktionsnedsättning.
”Vid rekrytering av tillsvidareanställd personal till äldreomsorg, samt omsorg för personer med funktionsnedsättning, ställs alltid krav på relevant utbildning, i många fall undersköterskeutbildning”, skriver kommunstyrelseförvaltningen, som också betonar att det ställs krav på att de som söker omsorgsjobben ska kunna kommunicera väl på svenska – både i tal och skrift – och kunna hantera kontakt med brukare och kollegor samt skriftlig dokumentation och instruktioner.
”I de fall då det i arbetsuppgifterna ingår medicinska uppgifter sker detta på delegering av legitimerad sjuksköterska. En delegering föregås av en digital utbildning, test på delegering samt en genomgång med sjuksköterska”, skriver kommunstyrelseförvaltningen.
”Är av stor vikt”
”Bedömningen, efter avstämning med verksamheterna inom socialförvaltningen, är att tydliga rutiner och språkkrav finns vid rekrytering av vikarier och tillsvidareanställda. Det krav på utbildning som ställs vid all tillsvidareanställning bör i mycket hög grad innebära att de som rekryteras också når upp till det språkkrav som finns; att kunna kommunicera väl i tal och skrift på svenska. Även vid rekrytering av vikarier finns tydliga rutiner för att säkerställa att det, av de som söker, är de bäst lämpade som får en timanställning. Bemanningsenheten är dock medvetna om att det finns vikarier som har svagare svenska än önskvärt, det beror på att rekryteringsbehovet är större än antalet arbetssökande som uppfyller kriteriet språkkunskap. Bemanningsenheten bedömer inte att det stora behovet av vikarier i kommunens verksamheter (cirka 200 000 vakanstimmar årligen) skulle kunna mötas om fler sållas bort på grund av ytterligare språkkrav.”
”Att personalen inom kommunens omsorg kan kommunicera med brukare och kollegor, ta del av och förstå information samt sköta den dokumentation som arbetet kräver är av stor vikt. Här gör verksamheten bedömningen att det finns åtgärder som kan göras för att fler ska kunna lyckas, trivas och bidra på arbetsplatserna.”
Kommunstyrelseförvaltningen radar upp följande i sitt svar:
”Via enhetscheferna kartlägga språkkunskaper hos tillsvidareanställd personal för att kunna stötta med kompetensutveckling i fall där det bedöms nödvändigt.”
”Se över möjligheten till ökad introduktionstid för vikarier.”
”Ta upp frågan om språkkunskaper i det årliga medarbetarsamtalet när man går igenom den individuella kompetensutvecklingsplanen. Sätta tydliga mål för språkutvecklingen som sedan följs upp nästkommande år.”
”Undersöka möjligheten att utbilda språkombud via Vård- och omsorgscollege. Språkombuden arbetar med stöd av chefen för att göra hela arbetsplatsen språkutvecklande och för en bättre kommunikation. Det kan både handla om att stödja dem som har ett annat modersmål än svenska och att hjälpa kollegor i frågor om vardaglig språkanvändning. Genom att utveckla mottagandet och introduktionen av nya medarbetarbetare ökar kvaliteten för brukarna samtidigt som kommunen som arbetsgivare blir mer attraktiv.”
”Lyft språket på jobbet”
”I samband med att språkombud utbildas vidareutveckla ett interkulturellt och språkutvecklande förhållningssätt på arbetsplatserna. Utgå från helheten, det vill säga hur det ser ut idag på individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. Vad gör vi idag, vem/vilka finns på arbetsplatsen, vilka erfarenheter och kunskaper har de med sig från sitt land? Hur ser möjligheterna ut för dem att använda sina erfarenheter och kunskaper och vilka utvecklingsområden finns? Därefter sätta in det i helheten och analysera utvecklingsområden – ställa frågan hur kan vi arbeta med språkutveckling för att det ska gynna alla. Stöd i att arbeta språkutvecklande finns exempelvis i Lyft språket på jobbet! Handbok för arbetsplatser som vill arbeta språkutvecklande.”
TEXT & FOTO
PETER A ROSÉN
Chefredaktör & ansvarig utgivare
