INSÄNDARE
Jag vill ge mitt fulla stöd till insändarskribenten Tarya Lyrefelt, som beskriver hur svenska pensionärer i andra EU-länder straffas av regeringen.
Jag bor själv i Frankrike och har arbetat och betalat skatt i Sverige under många år.
Ändå behandlas jag nu som om jag inte längre tillhör landet jag varit med och byggt.
Sedan 2023 får vi som bor utanför Sverige inte längre någon garantipension.
Det beslutet är inte kopplat till ett krav från EU – det är ett politiskt val som våra folkvalda har gjort.
Det innebär att tusentals pensionärer som har slitit inom industrin, vården, omsorgen och byggsektorn och andra yrken under decennier nu tvingas leva på en bråkdel av vad de har rätt till – bara för att de har valt att leva sitt pensionärsliv i ett annat EU-land.
”Ett svek”
Sverige var en gång känt för rättvisa och solidaritet.
I dag ser vi i stället hur bidragsfusk och felaktiga utbetalningar för miljarder får fortsätta, medan de som arbetat hela livet får beskedet att deras trygghet inte är prioriterad.
Det är svårt att tolka det som något annat än ett svek.
Regeringen måste omedelbart ta upp frågan igen.
Grundpensionsutredningen visade redan 2020 att det går att konstruera en flyttbar modell för garantipensionen.
Andra EU-länder klarar det – varför skulle inte Sverige kunna göra det?
”Kräver rättvisa”
Vi kräver inte förmåner.
Vi kräver rättvisa.
Den som har varit med och byggt landet, betalat skatt och gjort rätt för sig ska inte förlora sin pension bara för att han eller hon valt att tillbringa sina sista år i ett annat land.
Det är hög tid för våra politiker att sluta skylla ifrån sig – och börja ta ansvar för de människor som faktiskt byggde Sverige.
Vi som byggde landet ska inte straffas för att vi flyttat.
Pensionär i Frankrike

Skribenten svarar för åsikter i denna insändare/debattartikel. Skribenter omfattas av källskydd och har rätt att vara anonym enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Skicka insändare till redaktionen@oskarshamns-nytt.se