INSÄNDARE
Jag är en pensionerad Scaniaarbetare i Oskarshamn och i dag, på arbetarnas dag den 1 maj, funderar jag på en sak:
Om August Palm (S) återuppstod nu – vad hade han sagt om vårt land?
Palm var en av pionjärerna bakom den svenska arbetarrörelsen.
På 1880-talet reste han runt i landet och talade om rättvisa, organisering och bättre villkor för arbetare.
Hans berömda tal “Hvad vilja socialdemokraterna?” från 1881 blev startskottet för något som senare skulle växa till en bred folkrörelse.
Han var också med och bildade partiet, Socialdemokraterna, 1889.
Palm talade om ett samhälle där arbetare inte skulle stå tillbaka, de skulle få sin rättmätiga del och möjligheter att påverka sina liv.
Frågan är alltså vad han hade sagt om vår tid?
Jag tror inte att han hade varit nöjd, minst sagt.
Känner oro för ekonomin
Vi lever i ett samhälle där många arbetar heltid men ändå känner oro för ekonomin.
Jag känner också en ständig oro för att min pension i värsta fall inte kommer att räcka till allt som bara blir dyrare och dyrare.
Klasskillnaderna i samhället ökar och tryggheten upplevs inte längre som självklar.
Palm talade om rättvisa.
I dag talar vi ofta om prioriteringar – där inte alla känner sig inkluderade.
Han uppmanade människor att organisera sig och stå upp tillsammans.
I dag sitter många ensamma – med sina telefoner, sina bekymmer och en känsla av att inte kunna påverka.
Och politiken?
Den känns ibland långt ifrån människors vardag.
Palm var känd för att tala klarspråk.
Han kritiserade ett samhälle där makten låg långt från folket och där arbetare saknade inflytande.
Det är svårt att inte undra vad han hade sagt om utvecklingen i dag.
Sverige liknar mest en teknokratisk kontrollstat där ordet människovärde är utrotningshotat.
Kanske hade han efterlyst starkare trygghetssystem.
Samhället byggs inte uppifrån
Kanske hade han krävt bättre villkor för vanligt folk i arbetslivet, en värdig äldreomsorg och högre pensioner.
Samt helt avgiftsfri sjukvård och tandvård, förbättrad a-kassa, förbättrad sjukförsäkring (där karensdagen förstås skrotas) och bostäder som folk har råd att hyra eller köpa.
Kanske hade han påmint oss om något enkelt men viktigt:
Att ett samhälle inte byggs uppifrån.
Det byggs av oss, vanligt folk, tillsammans.
Men han hade nog också riktat blicken mot folket.
För förändring kräver engagemang.
Vi har blivit för bekväma!
Det är min åsikt.
En pensionerad Scaniaarbetare
