SVERIGE
Idag försvinner skatten på plastpåsar. IKEM har sedan införandet riktat stark kritik mot skatten. Den har resulterat i mer skada än nytta för miljön.
– Den slopade plastpåseskatten är en vinst för miljön, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef på IKEM.
Plastpåseskatten infördes för fyra år sedan som en följd av januariavtalet. Syftet var att minska användandet av plastbärkassar, vilket skulle leda till en lägre resursförbrukning och mindre nedskräpning. Innan skatten infördes stod dock plastbärkassarna för mycket liten del av nedskräpningen, 0,2 procent. Skatten gjorde heller ingen skillnad på om plastbärkassen producerats av återvunnen, biobaserad eller fossil råvara.
Sämre för miljön
– Resultatet av skatten har tyvärr blivit att hushållen börjat köpa papperspåsar och avfallspåsar på rulle. Papper är ett tyngre alternativ som vid transporten bidrar till större utsläpp och avfallspåsarna på rulle är, till skillnad från de flesta plastpåsarna, ofta producerade av fossila råvaror. Dessa alternativ är sämre för miljön, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef, IKEM.
– Om Sverige ska nå klimatmålen så krävs styrmedel som bygger på vetenskaplig grund och som gynnar en cirkulär ekonomi. Kvotplikten för återvunnen plast är ett sådant exempel. På sikt hoppas vi även att regeringen inför ett förbud mot plastförbränning, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef, IKEM.
Foto: Freepik
